Tvillingarna snusar ovetandes: Alice Petrén, Paris

Utrikeskrönikan den 5 juli 2019. Paris.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Paris, fredag morgon.

Om och om igen tittar jag på bilderna, som jag fick för några dagar sedan, på de helt nyfödda tvillingpojkarna inlindade i blå lakan. Stillsamt sovandes och stillsamt ovetandes om mammas gastkramande upplevelser i Libyen.

Jag träffade mamman Kadi med stor mage för någon månad sedan i södra Tunisien, dit hon lyckats fly. Som föräldralös ung kvinna kom hon från Sierra Leone till Libyens huvudstad Tripoli, där hon kidnappades på gatan och hennes kropp blev ett slagfält. Hon fördes under pistolhot till ett hus, där hon våldtogs om och om igen medan kidnapparna tog betalt framför ögonen på henne. Kadi blev gravid och lyckades rymma tack vare en ung vakt.

Tvillingpojkarna föddes i söndags. Röda Korset hjälper dem, men FN:s flyktingorgan UNHCR har hittills inte avgjort Kadis fall. Att bli kvotflykting är inte enkelt, det tar tid och platserna är få i Europa. Kadi skrev igår kväll oroliga textmeddelanden och att ingjuta styrka i henne kändes helt övermäktigt.

Men jag tänker att Kadi i alla fall har överlevt Libyen. Det gör inte alla.

Krigsherren Haftar fortsätter sin offensiv för att inta huvudstaden Tripoli och i luftattacker i tisdagskväll träffades det låsta förvaret, dit flyktingar och migranter förs tillbaka när det har stoppats på Medelhavet av den libyska kustbevakningen. Många dog och många skadades. Enligt FN så sköt vakterna dessutom på migranterna när de försökte fly, en uppgift som Libyens inrikesminister avvisar.

Det går inte att blunda för hur komplext det är att striderna förvärras på sydsidan om Medelhavet.

Europa vill inte se några nya komma, så EU har försett libysk kustbevakning med utbildning, båtar och även vapen för att hålla kvar migranterna i Libyen. Men i detta livshotande läge är det inte osannolikt att många flyktingar och migranter nu på allvar försöker ta sig därifrån.

Över 100 000 libyer har redan flytt landet.

Hur ska Europa förhålla sig till och hantera om det allt skarpare krigsläget gör att det plötsligt kommer många fler?

Italien är delat kring frågan om sjönöd på Medelhavet. Vissa säger "rädda dem", regeringen säger "våra hamnar är stängda". Men domstolen ansåg inte att den tyska kaptenen på fartyget Sea Watch 3, Carola Rackete hade gjort sig skyldig till brott när hennes besättning tog ombord 53 människor som kom på gummibåt från Libyen och sen gick in i hamnen på ön Lampedusa.

Det finns nu nästan bara libysk kustbevakning kvar på Medelhavet för att rädda liv, men det saknas vittnen till havs. Flera större olyckor har skett utanför Tunisien och hamnstaden Zarzis. Senast igår drunknade åtminstone 80 personer.

Jag tittar på bilderna igen på de söta tvillingpojkarna. De snusar lugnt, ovetandes och de är i alla fall i säkerhet.

Alice Petrén, Migrationskorrespondent
alice.petren@sr.se