Ett mentalt myggbett: Björn Djurberg, Peking

Utrikeskrönikan tisdagen 4 augusti.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Peking, tisdag

Det är något som skaver.

Likt ett mentalt myggbett i mitt undermedvetna som då och då blixtrar till, irriterat.

Att vara övervakad kan vara svårt att beskriva ibland, men jag bor i en av världens mest övervakade städer, i vad som sannolikt är världens mest övervakade land, så har jag vant mig.

Eller, tvingats vänja mig, kanske jag bör säga.

I mitt bostadsområde i Peking sitter det ett kluster kameror var hundrade meter, ungefär.

Lite är det som man går omkring och spänner sig, och det är först när man slappnar av som man märker att: Ja, jag har gått och spänt mig.

Så var det för mig när jag häromveckan reste ner till den snabbt växande tech-hubben Shenzhen i södra Kina.

Där möttes jag av oövervakade övergångsställen.

Öppna parker utan den obligatoriska inhägnaden jag vant mig vid.

Färre kameror. Färre vakter.

I Peking finns mer än 1 miljon övervakningskameror. Flest i världen, om man ska tro en ny sammanställning av den brittiska techsajten Comparitech, som dessutom räknat i underkant.

I Shenzhen finns enligt samma undersökning 400 000 övervakningskameror.

Även det väldigt många i ett internationellt sammanhang, men för mig som kom direkt från Peking så var skillnaden påtaglig.

Något i mig slappnade av.

Såhär kan det också vara, minns jag att jag tänkte.

Det fick mig att reflektera kring Sverige.

För mig som levt största delen av 2010-talet i Kina, är det alltid fascinerande att komma "hem" och inse att antalet kameror i Sverige i jämförelse är löjligt få.

Det känns också märkligt. Naket, liksom.

I Kina tillåts övervakningsteknologin utvecklas i rasande fart.

Ansiktsigenkänning, social kredit, superappar och enorma mängder konsumentinformation som delas i ett digitalt kretslopp utan motstycke.

Ofta är det rena affärsintressen som driver utvecklingen, men myndigheterna är inte sena att utnyttja den allt mer avancerade informationsteknologin.

Se bara på Xinjiang i västra Kina där den digitala auktoritära enpartistaten brutit ny mark.

I december förra året intervjuade jag en kinesisk professor som var en stark förespråkare för mer högteknologisk övervakning under premissen: "Har du inte gjort något fel har du inget att frukta".

– Europa kommer hamna på efterkälken, fnös han, för ni har en sådan utdaterad syn på personlig integritet.

Ja, så är det nog. Men är det så dåligt då?

Björn Djurberg, Peking
bjorn.djurberg@sverigesradio.se