Utländska agenter är vi allihopa: Johanna Melén, Rysslandskorrespondent

Utrikeskrönikan 21 maj 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stockholm, fredag.

Inför den här krönikan har jag irriterande nog fått en visa från barndomens julgransplundringar på hjärnan. Den om att vi är morsgrisar allihopa, allihopa. Och tänkt att man för att illustrera det politiska Rysslands moderna språkbruk skulle kunna byta ut morsgrisar mot utländska agenter. Ja, ni fattar. Utländska agenter är vi allihopa, allihopa; ja me, o du me... och så vidare.

Listan över utländska agenter i Ryssland är vid det här laget lång och det går inte att lyssna till ett enda program i de mer frispråkiga medierna utan att programledaren måste skjuta in en bisats om att, ja, så måste jag ju påpeka att den eller den organisationen ju också är en utländsk agent. För nämner de inte det hotar dryga böter.

Och den organisation, eller person, eller nyhetsmedium som hamnat på justitieministeriets agentlista måste också själv upplysa om det. En del förlikar sig bara och skriver det rakt ut, utan omsvep medan andra, som det mest pålitliga opinionsinstitutet i Ryssland, Levada center lägger till att vi "tvingats" bära den här titeln. Den populära nyhetssajten Meduza har nästan gjort det till en grej, att närmast övertydligt basunera ut sin nyvunna stämpel, men med en ton av förakt.

Läraren, konstnären och aktivisten Darja Apachontjitj måste nu inleda varje inlägg på Facebook; om Eurovision, om sina barn, om allt hon vill berätta, med en lång text i versaler om att hon också är en utländsk agent. I hennes fall bland annat eftersom hon fått betalt från en skola i Frankrike för sina lektioner i ryska språket.

En utländsk agent är, i de flesta fall, den som i någon vitt tolkad form ägnar sig åt politik och som får pengar från utlandet. Var som helst ifrån, bara det är från utlandet. Gemensamt för nästan alla utländska agenter är att de står upp för mänskliga rättigheter, ett fritt tänkande civilsamhälle eller att de ger plats för kritik mot sittande makt.

De som försvarar stämpeln säger ofta att liknande lagstiftning finns i USA. Men jag måste nog ändå säga att jämförelsen haltar. I Ryssland är den här typen av stämpling en mycket närvarande del av dagspolitiken. Det räcker med att gå in på ryska parlamentets hemsida och söka på ordet utländsk agent för att förstå hur mycket tid landets lagstiftare den senaste tiden lagt på att bearbeta och förfina agentbegreppet, allt i syfte att försvara landet mot yttre angrepp.

För den stämplade innebär det förutom själva stämpeln en snårskog av dokumentation, domstolsförhandlingar, böter och huvudbry. Men agentlagen har också fått en annan, en slags sammansvetsande effekt som ytterligare bidragit till det Ryssland av vi - och dem.

I höstas pratade jag med ordföranden för organisationen Medborgarfonden i staden Penza som sa att agentstämpeln snarare blivit ett tecken på kvalitet och trovärdighet. På någon som vågar tänka fritt och som inte går i maktens ledband.

Johanna Melén
johanna.melen@sverigesradio.se