Vetenskapsradion28 Sep 2017

Kvantfysikens fader hade det inte så lätt

Genom sin kvantteori år 1900 banade Max Planck vägen för den moderna fysiken. Men hans liv var inte bara nobelpris och triumf utan även kantat av stora svårigheter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Max Planck (1858-1947), nobelpristagare i fysik 1918, hade en lång karriär i kejsarnas, weimarrepublikens, nazisternas och till sist det ockuperade Tyskland. Han tycks ha haft en ledarroll inom tysk forskning mer eller mindre under alla dessa epoker. Andra världskriget var dock en förödande tid för Max Planck som då inte bara förlorade sitt hem inklusive sin nobelmedalj utan även sin son, som avrättades för delaktighet i attentatet mot Hitler 1944.

Plancks stora vetenskapliga insats bestod i den teori han lade fram år 1900, gällande hur mycket energi som strålar ut från fysiska kroppar av olika slag.

När han presenterade denna teori i december 1900 var det ingen som riktigt förstod hur banbrytande teorin skulle bli, utan det var först när Albert Einstein några år senare la fram sina revolutionerande teorier, framtagna med hjälp av Plancks teori, som världen och även Planck själv började förstå hur kvantfysik kunde förklara hur system med mycket små beståndsdelar, exempelvis atomer, fungerar.

I programmet medverkar professor Anders Barany, vetenskapshistoriskt intresserad svensk fysiker och i många år verksam på Nobelmuseet i Stockholm.

Mats Carlsson-Lénart
vet@sverigesradio.seÖVR: Bildtexter

Denne episoden er hentet fra en åpen RSS-feed og er ikke publisert av Podme. Den kan derfor inneholde annonser.

Episoder(2000)

Svante Arrhenius – föregångare på flera fronter

”Han hade ett finger med i varenda spel i Sverige, vare sig det gällde inrikespolitik eller forskning”, säger författaren Jan Malmborg som skrivit den nya biografin ”Svante Arrhenius : nobelpristagare...

8 Okt 20min

Nobelpriset i kemi 2026

Kemipriset belönar forskning som handlar om att välja rätt spegelbild hos molekyler. Det är viktigt för bland annat läkemedelstillverkning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Molekyler kan ...

7 Okt 20min

Nobelpriset i fysik 2026

Francis Halzen belönas för sin forskning om gåtfulla partiklar från rymden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Francis Halzen får Nobelpriset i fysik 2026 för upptäckter om högenergetiska n...

6 Okt 20min

Nobelpriset i medicin 2026

Tre forskare som visat hur hjärnceller kan studeras och slås av och på med ljus får årets Nobelpris i fysiologi eller medicin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Karl Deisseroth, Peter Hege...

5 Okt 21min

Vetenskapsradion tippar 2026 års Nobelpris

Vilken forskning kan belönas med årets naturvetenskapliga Nobelpris? Hör vilka Vetenskapsradion ser som favorittippade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vetenskapsradion följer spekulatio...

2 Okt 19min

Här är glaset som lurar ljuset

De kan i princip göra ett föremål osynligt. Men hittills används de mest till platta linser. Metamaterialen har blivit ett hett forskningsområde. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forsknin...

1 Okt 20min

Det våras för hårdtvålen

Vad innehåller tvål egentligen? Kan det växa något i den hårda tvålens bruna ränder och vilket tvålval är bäst för miljön? Vetenskapsradion ger dig allt om tvål! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radi...

30 Sep 20min

Därför vet forskarna fortfarande för lite om samers hälsa

För forskare är det svårt att följa samers hälsa över tid. Orsaken är att Sverige inte registrerar etnicitet. Men ny forskning växer nu ändå fram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Studier...

29 Sep 20min