Vetenskapsradion29 Mai 2018

Att ge naturen rätt: Här är floden med egna rättigheter

För ett år sedan fick en nyzeeländsk flod, Whanganui, som första flod i världen juridisk status som en person. Floden har lagliga rättigheter och skyldigheter precis som en person eller ett företag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det finns en global rörelse för att ge naturen rättigheter och ingenstans har den kommit längre eller är mer konkret än på Nya Zeeland.

Whanganuifloden var den första i världen som fick egna rättigheter. I praktiken betyder det att alla som nyttjar flodens resurser måste ta hänsyn till hur det påverkar hela floden, allt från skogarna runt omkring ner till alger och fiskar som lever i den. Det är ursprungsbefolkningen, maorierna, runt floden som i decennier kämpat för att deras natursyn ska respekteras. Genom idén om Naturens rättigheter har samhället lyckats sy ihop det västerländska juridiska systemet med maoriernas världsbild: att floden är en levande varelse som äger sig själv.

Hittills har Whanganuifloden inte varit inblandad i några juridiska tvister, men skulle samhället misslyckas i sitt samarbete runt floden så har den möjlighet att gå till domstol. det som först låter lite märkligt, en flod med samma juridiska status som en person, är i juridikens värld ungefär som att ett företag eller en organistation kan vara en juridisk person. Flodens talan förs av två valda personer.

Temat Att ge naturen rätt följs upp i Filosofiska rummet på söndag kl 17.

Medverkande:
Ben Potaka, fiskare och landägare Whanganui
Gerrard Albert, styrelsemedlem i Ngā Tāngata Tiaki o Whanganui
Hamish McDouall, borgmästare i Whanganui
Jacinta Ruru, professor i juridik på University of Otago i Dunedin

Denne episoden er hentet fra en åpen RSS-feed og er ikke publisert av Podme. Den kan derfor inneholde annonser.

Episoder(2000)

Nobelveckan 2026: Här är årets pristagare och genombrott

Vetenskapsradion guidar genom årets naturvetenskapliga Nobelpris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur kan ljus användas för att styra hjärnans nervceller? Vad kan spöklika partiklar från...

9 Okt 20min

Svante Arrhenius – föregångare på flera fronter

”Han hade ett finger med i varenda spel i Sverige, vare sig det gällde inrikespolitik eller forskning”, säger författaren Jan Malmborg som skrivit den nya biografin ”Svante Arrhenius : nobelpristagare...

8 Okt 20min

Nobelpriset i kemi 2026

Kemipriset belönar forskning som handlar om att välja rätt spegelbild hos molekyler. Det är viktigt för bland annat läkemedelstillverkning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Molekyler kan ...

7 Okt 20min

Nobelpriset i fysik 2026

Francis Halzen belönas för sin forskning om gåtfulla partiklar från rymden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Francis Halzen får Nobelpriset i fysik 2026 för upptäckter om högenergetiska n...

6 Okt 20min

Nobelpriset i medicin 2026

Tre forskare som visat hur hjärnceller kan studeras och slås av och på med ljus får årets Nobelpris i fysiologi eller medicin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Karl Deisseroth, Peter Hege...

5 Okt 21min

Vetenskapsradion tippar 2026 års Nobelpris

Vilken forskning kan belönas med årets naturvetenskapliga Nobelpris? Hör vilka Vetenskapsradion ser som favorittippade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vetenskapsradion följer spekulatio...

2 Okt 19min

Här är glaset som lurar ljuset

De kan i princip göra ett föremål osynligt. Men hittills används de mest till platta linser. Metamaterialen har blivit ett hett forskningsområde. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forsknin...

1 Okt 20min

Det våras för hårdtvålen

Vad innehåller tvål egentligen? Kan det växa något i den hårda tvålens bruna ränder och vilket tvålval är bäst för miljön? Vetenskapsradion ger dig allt om tvål! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radi...

30 Sep 20min