Vetenskapsradion11 Jun 2023

Landsbygden ledande när Sverige fick elektricitet (repris)

Den svenska elektrifieringen föddes på platser med namn som Näs, Nyhammar, Marma och Stocksbo. Brukssamhällen och småorter var pionjärer i en tid när strömmen inte kunde transporteras så långt från de vattendrag som ofta stod för kraften.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

År 1876 inleddes elektrifieringen av Sverige. Då fick nämligen sågverken i Näs i Dalarna och Marma i Hälsingland båglampor, vilket gjorde att timmer även kunde sorteras i mörker.

Några år senare,1888, experimenterades det med elmotorer vid Nyhammars bruk i Dalarna och året efter lyckades man där överföra el från ett kraftverk till en gruva, ett avstånd på 1,3 kilometer. Det var likström och inte möjligt att ha långa kraftledningar då spänningsfallet blev för stort.

Växelströmmen som introducerades tidigt på 1890-talet innebar att elen kunde transformeras och därmed överföras på längre avstånd. Men den som gjorde växelström verkligt meningsfull var uppfinnaren Jonas Wenström som tog patent på ett trefassystem, vilket gjorde att även växelströmmen kunde användas för att driva till exempel motorer av olika slag.

På många håll på den svenska landsbygden fick man el tidigt. En sådan plats var Stocksbo i norra Hälsingland, där bonden och skogsägaren Anders Olsson var drivande i anskaffandet av en turbin år 1892.

Programmet är en repris från 12/9 2022.

Medverkande: Tommy Hjort; elingenjör och aktiv i Västerbergslagens Ingenjörsklubb; Bengt Söderkvist, lokalhistoriskt intresserad boende i Horndal; Kerstin Enflo, ekonomihistoriker vid Lunds universitet; Staffan Olsson och Jon-Erik Botås, elhistorieentusiaster i Stocksbo.

Reporter: Mats Carlsson-Lénart

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Denne episoden er hentet fra en åpen RSS-feed og er ikke publisert av Podme. Den kan derfor inneholde annonser.

Episoder(2000)

Trenden intensivt föräldraskap ökar stress – motreaktion ger barn mer frihet ute

Forskning pekar på att barns frihet i miljön har krympt generation för generation. Nu vill fler föräldrar ta ett steg tillbaka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under senare år har en idé...

15 Okt 20min

De äldsta ljudinspelningarna av svenska språket – så lät vi förr

Ljud från 86 gamla fonografrullar har lagts upp bland många andra hos Institutet för språk och folkminnen, ISOF. Nu hjälper allmänheten till att lyssna och uttyda vad som sägs. Lyssna på alla avsnitt ...

14 Okt 19min

Bland potatislökar och gubbäpplen – här bevaras gamla trädgårdsväxter

På den Nationella genbanken i Alnarp, i Skåne, bevars äldre trädgårdsväxter – för de bär på värdefulla gener. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I långa rader, över stora fält i Skåne, står...

13 Okt 20min

Ekonomipriset 2026

Ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2026 belönar modeller som har hjälpt oss att jämna ut toppar och dalar i ekonomin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Priset går till Robert E. Hall o...

12 Okt 21min

Nobelveckan 2026: Här är årets pristagare och genombrott

Vetenskapsradion guidar genom årets naturvetenskapliga Nobelpris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur kan ljus användas för att styra hjärnans nervceller? Vad kan spöklika partiklar från...

9 Okt 20min

Svante Arrhenius – föregångare på flera fronter

”Han hade ett finger med i varenda spel i Sverige, vare sig det gällde inrikespolitik eller forskning”, säger författaren Jan Malmborg som skrivit den nya biografin ”Svante Arrhenius : nobelpristagare...

8 Okt 20min

Nobelpriset i kemi 2026

Kemipriset belönar forskning som handlar om att välja rätt spegelbild hos molekyler. Det är viktigt för bland annat läkemedelstillverkning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Molekyler kan ...

7 Okt 20min

Nobelpriset i fysik 2026

Francis Halzen belönas för sin forskning om gåtfulla partiklar från rymden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Francis Halzen får Nobelpriset i fysik 2026 för upptäckter om högenergetiska n...

6 Okt 20min