Äckel – vad ska vi med det till?

Skrik, bråk och hårda ord. Plötsligt tar känslorna över och konflikten, som egentligen var ganska liten, urartar till ett sårigt gräl. Går det för två känslostarka personligheter att ha meningsfulla och trygga relationer med varandra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gäster i programmet: Cecilia Fyring, psykolog och parterapeut, Siri Helle, psykolog som skrivit boken Känslofällan och Sophie Steijer, överläkare i psykiatri som skrivit boken Borderline personlighetssyndrom: symtom, diagnos och behandling. Programledare: Ninos ChamounProducent: Alice LööfDetta är en repris från tidigare i år.

27 Des 202255min

Kropp & Själ-redaktion har läst böcker i år igen! Vad har galenskap med kreativitet att göra? Skulle neandertalare dansa på Nobelbanketten? Och vad är egentligen ett hem? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Böckerna vi läst är: Europas mödrar – de senaste 43 000 åren av Karin BojsLex THX av Maria JosephsonEkvilibrium av Simon Kyaga och Jonas MattsonHalima om de sina av Salad Hilowle God jul och gott nytt år önskar vi er!

20 Des 202255min

Krig, klimathot, vintermörker och pandemi. Det är svårt att inte påverkas av den oroliga omvärlden vi lever i. Men varför är så svårt att hålla kriserna på avstånd? Och hur ska man göra för att hantera känslorna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett av 2021 års nyord var doomscrolling, eller domedagsskrollande, alltså att man inte kan låta bli att överkonsumera negativa nyheter. Under pandemins första och värsta period gick psykologer ut och rådde allmänheten till att kolla på nyheterna en gång om dagen, inte att sitta och ständigt uppdatera sig om antalet IVA-inläggningar och smittotal. – Vi människor är evolutionärt utrustade med ett negativt filter. Hot och faror har varit extra viktigt för oss att bry oss om för att säkra överlevnaden. Det är det som gör att vi bland annat är intresserade av true crime, säger psykologen Siri Helle. – Om det är ett problem för en att man gör på det här sättet är det viktigt att ersätta det med något annat, som ger glädje. Det ger automatiskt mindre tid till att leta efter hemska nyheter, säger hon. Gäster i programmet: Siri Helle, psykolog, Kata Nylén, psykolog och Carl-Michael Edenborg, idéhistoriker och författare. Programledare: Ninos ChamounProducent: Alice Lööf

13 Des 202255min

Genom alla tider har människan varit gravid och fött barn men hur vi gör det, var vi gör det och med vilka förutsättningar har förändrats genom seklerna. Vad har gått förlorat i och med moderniseringen, och vad finns kvar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ofta, när det kommer till graviditeter, pratas det om de fysiska förändringarna som sker och att förbereda sig på en verklighet med en utökad familj. Sällan pratas det dock om de existentiella tankarna som en graviditet kan medföra. Det ville filosofen Jonna Bornemark ändra på, och skrev boken jag är himmel och hav. – Det enklaste exemplet är frågan: Är jag en eller två när jag är gravid? Inget av de alternativen kändes sant, det var att säga för mycket. Jag behöver inte köpa två biobiljetter när jag ska gå på bio, men samtidigt finns det två hjärtan. När börjar den där samhörigheten? Är jag någonsin ensam när jag är gravid? Det tänker jag är en existentiell erfarenhet som vi inte pratar om, säger hon. Gäster i programmet: Jonna Bornemark, filosof och författare till boken jag är himmel och hav och Anna-Karin Wikström, professor i obstetrik och gynekologi vid Uppsala universitet. Programledare: Ninos ChamounProducent: Alice Lööf

6 Des 202255min

I dag möts man sällan av rubriker om överbelamrade IVA-avdelningar, presskonferenser om restriktioner eller prognoser för när pandemin kommer vara över. Annat var det för bara ett år sedan, nu är det som om pandemin är bortblåst för de allra flesta av oss. Men så finns det de som blev kvar, de som drabbades av postcovid och fortfarande lider i sviterna av covid-19-viruset. Hur är läget för patienterna, forskningen och viruset nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag är fortfarande påverkad väldigt mycket, säger Veronika, som är en av de som fått diagnosen postcovid.Hon berättar att hon fortfarande, två år efter insjuknandet, är hemmabunden. Hon inte kommer utanför dörren varje dag, och när hon väl gör det gäller det oftast vårdbesök. – Jag försöker ibland att ha ett normalt liv och typ bestämmer med någon kompis, amen jag behöver ändå handla, jag vill försöka strosa runt lite. Men det kostar, varje gång. Gäster i programmet: Malin Nygren Bonnier, fysioterapeut och docent vid Karolinska Institutet, Christer Lidman, överläkare och specialist på infektionssjukdomar vid Karolinska Universitetssjukhusets postcovid-mottagning i Huddinge, Jessica Alm, enhetschef på NPC-center vid Karolinska Institutet och David Krabbe, psykolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Programledare: Ninos ChamounProducent: Alice Lööf

29 Nov 202255min

Livet är fullt av uppoffringar att jobba för att försörja familjen istället för att vara med familjen, eller att ta hand om barnen och sedan stå där med noll kronor i pensionskassan. Vad det än är kokar det ner till ett val man gjort en gång i tiden. Vi frågar oss: Var det värt det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Prästen Ted Harris menar att uppoffringar i vissa sammanhang är nödvändiga, men att det inte behöver betyda att man inte ångrar dem senare. – Jag växte upp i ett traditionellt, frikyrkligt, bokstavstroget, kristet hem. Jag upptäckte att den världen var inte en värld där jag ville vara kvar, det var för begränsande. Men för att komma vidare var jag tvungen att lämna det sammanhanget, komma bort från min familj, min mamma mina syskon och ge mig själv rymd att bli Ted. Det var en uppoffring, säger han. Martin Bengtsson är fotbollsproffset som la av. Att bli fotbollsspelare var något han valde redan som 8-åring. Men det var ett val som innebar att han även valde bort barndomen. Redan som 17-åring skrev Martin på kontrakt för den italienska proffsklubben Inter. Till en början var det väldigt roligt, men sedan börjar det gå utför. Tillslut blir det så illa att han kommer att ta ett drastiskt beslut. – Den här berättelsen har två nivåer för det ena handlar om hur miljön ser ut i den här klubben och hur spelare behandlas, men den andra delen handlar ju ganska mycket om att i samma veva hände något existentiellt i att befinna sig i den här drömmen och successivt inse att man var en tonåring som var sökande, berättar han. Gäster i programmet: Jonna Lappalainen, filosof vid Södertörns högskola, Irena Makower, psykolog och Ted Harris, präst. Programledare: Ninos Chamoun

22 Nov 202255min

Att sova borde vara världens enklaste syssla. Men faktum är att ganska många har så stora problem med sömnen att de tar hjälp av tabletter. Vad händer den dagen man inte kan sova utan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – I början sa min läkare att jag skulle ta dem vid behov, och när jag förklarade för min läkare efter en tid att behovet är varje natt, då sa hon att då får du ta dem varje natt, säger Maria*, som varit beroende av sömnmedicin. Tillslut sov hon inte trots att hon tog maxdosen. Det blev bara värre och värre, berättar hon.– Jag är nog inte den enda som, vid 4-5-tiden på morgonen, när man börjar bli desperat, tar en halv tablett till och överskrider sin dos, vilket jag gjorde, berättar hon.Det verkar finnas ett glapp mellan forskarvärlden och den praktiska läkarprofessionen när det gäller förskrivning av sömnmedicin. På forskarnivå råder det konsensus kring att det som gäller vid sömnbesvär är KBT-behandling, men ändå är det många som, likt ”Maria”, får sömnmedicin på recept.– Alla internationella riktlinjer har kommit fram till att det är KBT, och inte medicin, som ska användas i första hand mot sömnproblem. KBT kan ha lite biverkningar i början i form av att man blir trött, men det försvinner sedan. Tillskillnad från med sömnmedicin där det är precis tvärtom, säger Susanna Jernelöv, psykolog och docent vid Karolinska institutet. Gäster i programmet: Susanna Jernelöv, psykolog och docent vid Karolinska institutet, Niklas Preger, överläkare och sektionschef på Beroendecentrum Stockholm och Torbjörn Åkerstedt, professor vid Karolinska institutet. *Maria heter egentligen något annat.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

15 Nov 202255min

Den senaste tiden har bastuns vara debatterats flitigt med tanke på de stigande elpriserna och de ändliga resurserna. Men det finns andra aktualiteter på ämnet, till exempel vad bastandet kan ha för hälsofördelar. Vad kan man vinna på en varm kroppstemperatur? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – När vi sätter oss i bastun blir vi varma, och eftersom kroppen vill ha en konstant temperatur börjar vi svettas, de ytliga kärlen vidgas och hjärtat slår snabbare. Det är ungefär samma effekt som när vi sticker ut och springer, säger Hans Hägglund, bastudoktor, överläkare och professor. Det som han beskriver, stimulerar i sin tur hormonsystemet, nervsystemet och immunförsvaret. Man kan också se att blodtrycket går ner och att det finns en antiinflammatorisk effekt. – Om man tittar på registerstudier från Finland visar de att bastubad minskar risken för hjärt-kärlsjukdom, stroke och demens, säger Hans Hägglund. En trogen bastubadare är Peter Lindgren som vi träffar vid bybastun i Norrbo utanför Ockelbo. De är en liten grupp män som traditionsenligt bastar varje lördag klockan 17.– Det är framförallt gemenskapen, ibland är vi tre stycken, men oftast fem och det är ju trevligt att sitta och prata, säger han. Gäster i programmet: Hans Hägglund, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och professor vid Uppsala universitet, Jens Linder, matskribent, som skrivit en bok om bastu och Abram Katz, professor i idrottsvetenskap vid GIH. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

8 Nov 202255min