Nya deals och nya börsrekord – det här är nästa fas
Förväntningarna var upptrissade till max. Trump lovade en fantastisk deal med Kina. The magnificent seven-bolagen lovade vinstregn. Nu har vi facit men vad innebär det framåt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Tolv av tio!”Donald Trump sätter högt betyg på sitt möte med Xi Jinping. Men inget formellt avtal är påskrivet, och en hel del frågor kvarstår. ”Man vet aldrig hur länge det håller”, säger Gabriel Mellqvist, programledare på EFN, apropå nedtrappningen i handelskriget.Nytt Fed-besked – och nya börsrekordSamtidigt har börsrekorden avlöst varandra. I veckan steg både Apples och Microsofts värdering till över fyra biljoner dollar. Chipjätten Nvidias aktie passerade fem biljoner dollar – så högt har inget börsbolag värderats tidigare.Enorma intäkter – och utgifterDe stora teknikbolagens intäkter ökar också kraftigt. ”Det är ofantliga summor”, säger Gabriel Mellqvist. Även AI-investeringarna ökar kraftigt.BubbelropMen många frågar sig om de så kallade ”magnificent seven”-bolagens framfart är rimlig. Vissa varnar för en AI-bubbla.”Vi måste bli medvetna om riskerna”, säger Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator på Ekot. ”När vi får höra att bolagen drar i bromsen när det gäller AI-investeringarna, den dagen ska man bli orolig”, säger Gabriel Mellqvist. Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotGabriel Mellqvist, programledare EFNDonald Trump, president USAMolly Guggenheimer, aktiestrateg Danske bankAlexis von Sydow, analytiker Nationellt kunskapscentrum om KinaBen Snider, strateg Goldman SachsJerome Powell, chef Federal ReserveTim Cook, vd AppleSundar Pichai, vd AlphabetAndy Jassy, vd Amazonekonomiekotextra@sverigesradio.se
31 Okt 24min
Trump vs Xi – ett möte med vapen ”som vi aldrig sett förut”
Efter att både USA och Kina höjt insatserna rejält i handelskriget laddar länderna för nya toppmöten kommer de att spåra ur, eller blir det en amazing deal? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Toppmöten väntar med vassa vapenI helgen ska USA:s finansminister träffa Kinas vice premiärminister. “Jag hoppas att vi kan reda ut problemen”, sa Scott Bessent innan han åkte till mötet, som är tänkt att kratta banan inför nästa vecka. Då är det dags för Donald Trump att träffa Kinas Xi Jinping. Sällsynt skarpa åtgärderUSA:s mål är att få Kina att ändra sig kring sina exportrestriktioner på sällsynta jordartsmetaller, som sänt chockvågor över hela världen. “Det är en global ekonomisk sanktion på hela världens högteknologiska industri”, säger Alexis von Sydow, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina.Politiska syftenMen även USA spelar ett högt spel. “Båda sidor har lagt verktyg på bordet som vi aldrig sett förut”, säger Alexis von Sydow, apropå den geo-ekonomiska konflikt som pågår mellan stormakterna. “Den har politiska syften och går efter krigets logik. Det handlar om att tillfoga motparten skada, lika mycket som det handlar om att skaffa sig själv fördelar”.Trump säger att han hoppas komma hem med en “amazing deal” från mötet med Xi, men Alexis von Sydow räknar med att det i bästa fall blir en kort andhämtning innan det allt kallare ekonomiska kriget fortsätter. “Det kommer att ske en frikoppling”.Storbolagschefernas syn på KinaVolvo Cars vd Håkan Samuelsson räknar inte heller med att det kommer bli så mycket vänskapligare ton länderna emellan. “Det här är ju ett teknologikrig mellan Kina och väst, och det gäller att anpassa sig”, säger han. Sandviks vd Stefan Widing säger att Kina är en fortsatt viktig marknad, men konstaterar att de handelsströmmar som bolaget hade mellan USA och Kina i princip har upphört. SSAB satsade tidigare stort på Kina, men det gör man inte längre. “Vi har lärt oss att kommunistpartiet har väldigt stort inflytande på alla affärer i Kina”, säger vd Johnny Sjöström.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent, Sveriges radioAlexis von Sydow, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om KinaJohnny Sjöström, vd SSABStefan Widing, vd Sandvik Håkan Samuelsson, vd Volvo CarsThomas Hale, korrespondent Financial TimesScott Bessent, finansminister USADonald Trump, president USADan Wang, författare och Kinaanalytikerekonomiekotextra@sverigesradio.se
24 Okt 27min
Hemligheter värda miljoner – är börsen riggad?
The most valuable commodity is information. Flera stora insiderskandaler har avslöjats på kort tid. I veckan har rättegången startat mot en tidigare anställd på Stockholmsbörsen. Även SEB:s hantering av miljardaffärer i EQT är under lupp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nasdaq-fallet i Stockholms tingsrätt“Vid flera tillfällen var stämningen irriterad”, säger Ekonomiekots Philip Ramqvist, som var på plats när rättegången startade i veckan. Fallet är extra känsligt eftersom den huvudåtalade själv har jobbat med att upptäcka och stoppa insiderbrott på börsen. “Det blir som när en polis begår ett brott”, säger Sverre Linton, chefsjurist på Aktiespararna. ”För Nasdaq innebär det enorm förtroendekris”, säger Sverre Linton, som varnar för att allmänheten får en bild av att börsen är “en girig marknad, som bara är ute efter att sko sig själv”.Långt från den enda stora skandalenFingerprint cards, Victoria Park, ICA, Tethys oil och Fortnox – det är bara några av de andra stora fall som uppmärksammats de senaste åren. I vissa av dem har höga chefer misstänkts vara inblandade. “Det senaste decenniet har det varit ett antal rättsprocesser mot kända företagsledare”, konstaterar Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator på Ekot.”Spelplanen blir ojämn”Experterna är ense om att brotten skadar förtroendet för att handeln på börsen sköts på rätt sätt och att den är rättvis. Men inte nog med det. “Insiderbrott riskerar att skada förtroendet för hela samhällsekonomin”, säger åklagare Jonas Myrdal.”Statistiken är tydlig”År 2002 anmäldes 7 misstänkta insiderbrott, enligt Brottsförebyggande rådet. Nu är anmälningarna betydligt fler. År 2020 kom det in knappt 350 anmälningar till Finansinspektionen. Förra året kom det in 475 stycken. Fram till sista september i år hade det kommit in drygt 351. ”The most valuable commodity is information”Det var först på 90-talet som det blev olagligt att handla på hemlig information. Innan dess var reglerna betydligt mer tillåtande. “Många blev rika på det vi idag kallar insiderinformation”, säger Knut Kainz Rognerud.Kryptomarknaden – en fristad för insiderhandlareMen delar av finansmarknaden är fortfarande oreglerad. För en vecka sedan var det någon som gjorde ett osedvanligt vältajmat val att blanka bitcoin strax innan Trump meddelade att han överväger nya tullar. På kort tid tjänade en okänd handlare nästan 2 miljarder kronor. “Det är ett laglöst land”, säger Sverre Linton.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotPhilip Ramqvist, reporter EkonomiekotSverre Linton, chefsjurist på AktiespararnaThomas Hertz, åklagare EBMJonas Myrdal, åklagare EBMFredrik Åkerblom, advokatLjud från Di, CNBC, Youtubeekonomiekotextra@sverigesradio.se
17 Okt 24min
Så driver ChatGPT och OpenAI på AI-febern – bubbla eller boom?
AI-investeringarna exploderar. Företag och investerare pumpar in tusentals miljarder i datacenter, chip och språkmodeller och i centrum står OpenAI med sin vd Sam Altman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Just nu råder en febrig jakt på framtidens AI-lösningar, där alla vill vara vara först. Men frågan splittrar experterna: är vi i början av den största teknikrevolutionen sedan elektriciteten kom – eller den största bubblan sedan dotcom-eran?Investeringarna tog fart med ChatGPTNär OpenAI lanserade sin tjänst ChatGPT för tre år sen tog AI-satsningarna fart på allvar. Plötsligt förstod företagsledare runt om i världen vad AI handlade om. ”De har populariserat den här teknologin”, säger professor Magnus Mähring.Stora affärer – och stora frågeteckenMen den senaste tiden har bolaget också skapat rubriker med sina enorma affärer med bland annat Oracle och chip-bolagen AMD och Nvidia. ”Det här är den största AI-affären i historien”, sa Nvidias vd Jensen Huang när deras uppgörelse presenterades. OpenAI:s vd Sam Altman sa samtidigt att 100 miljarder dollar är småpotatis, med tanke på den nytta man får för pengarna. ”De gigantiska affärer som görs nu är ett mått på extrem optimism”, säger Björn Jefferey, techanalytiker på Svenska Dagbladet. Och jätteaffärerna får hård kritik från flera håll.”Det är samma pengar som flyttats runt mellan olika parter”, säger Björn Jeffery.”Känns som 1999”Vissa menar att det här är en stor varningsflagga som visar att ekonomin bakom boomen är ohållbar. Både IMF och Bank of England har varnat för en AI-bubbla i veckan. Även AI-profiler och finanskändisar varnar för ny krasch, som den som kom när it-bubblan sprack.Bubbla eller boomAndra menar att fokus bör ligga på den tekniska boomen. Även om vissa företag slås ut kommer tekniken leva kvar och revolutionera världen. Professor Magnus Mähring håller med om att vi bara är i början av AI-revolutionen. Men mycket av tekniken finns redan. En flaskhals finns däremot hos alla de företag som ska använda tekniken. Där går det inte lika fort.”En aspekt på bubblan är; kommer de positiva effekterna tillräckligt snabbt, och kommer investerarna ha tålamod”? , säger Magnus Mähring.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Björn Jeffery, techanalytiker Svenska DagbladetSven Carlsson, gräv- och teknikreporter EkotMagnus Mähring, professor i entreprenörskap och digital innovation Handelshögskolan i StockholmSam Altman, vd OpenAIGreg Brockman, ordf OpenAIJensen Huang, vd NvidiaLisa Su, vd AMDPaul Tudor Jones, hedgefondprofilUrsula von der Leyen, ordf EU-kommissionenekonomiekotextra@sverigesradio.se
10 Okt 24min
Elrevolutionen kom av sig – då kan den ta fart igen
Elförbrukningen ligger stilla på samma nivå som för 40 år sedan och vi använder nu mindre el än väntat. Elektrifieringen går också långsammare än planerna och det finns mycket osäkerhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tufft för vindkraftenKonsumenter kan glädjas åt ett lågt elpris i norra Sverige, men det slår hårt mot elproducenter, framför allt vindkraften, enligt analytiker.”Just nu finns det ett förkrossande överskott. En riktig producentdräpare i norr. Det är en mycket prekär situation för vindkraftsproducenterna i norr”, säger Arne Bergvik, energistrateg på Sigholm.Elektrifieringen dröjerTotalt sett går omställningen från fossila bränslen till el långsammare än väntat, men prognoserna är fortfarande att den kommer. Frågan är bara när.”Den här elektrifieringen är bra för konkurrenskraften, bra för klimatet och bra av beredskapsskäl. Det gör att den med stor sannolikhet kommer att hända”, säger Gustav Ebenå, avdelningschef på Energimyndigheten.Vissa projekt håller tidsplanenDet är också stor variation bland de olika industriprojekten. Vissa håller tidsramarna, medan andra är kraftigt försenade och det finns en stor osäkerhet kring dem.”Den stora bilden är att kursen står fast, men med lite fördröjning”, säger Malin Strand på Energiforsk.Ingen ny produktionJust nu är elpriset så lågt att det inte byggs någon ny elproduktion vittnar flera bolag om, senast i raden är Fortum.”Det är bara att titta på hur det har sett ut i Sverige. Det fattas inte några nya investeringsbeslut i ny elproduktion i det här landet, för det går inte att räkna hem det. Det är en svår situation”.Programledare:Victor JensenProducent:Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet:Gustav Ebenå, avdelningschef på EnergimyndighetenMalin Strand, affärsutvecklingschef på EnergiforskPeter Strannegård, Sverigechef FortumArne Bergvik, energistrateg Sigholmekonomiekotextra@sverigesradio.se
3 Okt 24min
Guldpriset slår rekord – därför är det obehagligt
Priset på guld har rusat till nya all time high-nivåer. Men det som på ytan ser ut som ett styrkebesked är i själva verket ett varningstecken. Det visar att investerare förbereder sig för någon form av kris, säger Maria Landeborn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kraftig prisökningBara i år har guldpriset ökat med över 40 procent på den internationella guldmarknaden. Något som märks hos bland annat pantbankerna. ”Det är full fart”, säger Peter Sandberg, COO Sverige, på Pantbanken Sverige.Trump-effektenEn del av förklaringen stavas Donald Trump. Hans strategi går ut på att försvaga dollarn och minska värdet på USA:s gigantiska statsskuld. Resultatet? Investerare och andra länders centralbanker söker skydd i guld – en flykt som avslöjar en djupare oro på de globala finansmarknaderna. ”Jag är riktigt orolig”, säger råvaruexperten Torbjörn Iwarson.Farlig föraning: inflation och geopolitisk oroNär guldpriset rusar är det ofta ett tecken på instabilitet i ekonomin. Den nuvarande utvecklingen pekar mot flera hot: stigande inflation och ökad geopolitisk spänning.Guldrush även bland privatpersonerDen kinesiska centralbanken har varit en stor köpare av guld på sistone, säger ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud. Förklaringen är att Kina vill minska sitt beroende av dollarn och USA. Men det är inte bara centralbanker och professionella investerare som rusar till guld. Även privatpersoner handlar guldrelaterade fonder. ”Man måste vara medveten om att det som kan gå upp kraftigt, också kan gå ner kraftigt, säger Maria Landeborn, senior ekonom på Danske bank. Programledare:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Maria Landeborn, senior ekonom Danske BankKnut Kainz Rognerud, Ekots ekonomikommentatorPeter Sandberg, COO Sverige, Pantbanken SverigeTorbjörn Iwarson, partner Centaur fonderErik Thedéen, chef RiksbankenRebecca Patterson, Council on Foreign Relationsekonomiekotextra@sverigesradio.se
26 Sep 24min
Jakten på den försvunna tillväxten
Svensk ekonomi står och stampar. Nu hoppas regeringen få svenskarna att shoppa sig ur lågkonjunkturen. Andra tycker att det i stället är Riksbanken som ska göra jobbet. Men på sikt finns avgörande hot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Trög tillväxtHittills har det gått trögare än väntat att få de ekonomiska hjulen att rulla snabbare igen i Sverige. Lågkonjunkturen har blivit längre än vissa trodde och hoppades på. Fortfarande har inte konsumtionen tagit ordentlig fart och många är arbetslösa.Stora lån bromsar”Att det tar lång tid att få upp farten på ekonomin hänger förmodligen väldigt mycket ihop med att vi har en mer räntekänslig ekonomi än många andra länder. Hushållen har höga skulder och huvudsakligen rörliga räntor på sina bolån”, säger Martin Flodén, tidigare vice riksbankschef och professor i nationalekonomi.Budget och RiksbankenRegeringen gör nu satsning på 80 miljarder kronor i budgeten och hoppas att bland annat skattesänkningar ska få privatpersoner att konsumera mera och på så sätt öka farten i ekonomin. Samtidigt finns andra som vill att Riksbanken ska sänka räntan igen för att få fart på ekonomin.Svårt beslut”Jag skulle gissa att det är ett av de svåraste mötena de har haft under de senaste åren. Det speglas också av att om man frågar marknadsaktörer och olika bedömare så är det väldigt splittrat med åsikter om vad man tror och tycker att Riksbanken borde göra”, säger Flodén, om nästa räntebeslut.Programledare och producent:Victor JensenMedverkande och röster i programmet:Martin Flodén, tidigare vice Riksbankschef och numera professor i nationalekonomi vid Stockholms universitetKnut Kainz Rognerud, Ekots ekonomikommentatorÅsa Hansson, docent i nationalekonomi och skattexpert på Lunds universitetEmma Hernell, vd på HUIekonomiekotextra@sverigesradio.se
19 Sep 27min
Klarnas väg till Wall Street – ett segertåg kantad av hård kritik
Klarna har gått från hajpad startup till börsjätte på Wall Street. Sverige är redan erövrat -- här är köp-nu-betala-sen det nya normala. Nu är siktet inställt på USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Börsnotering i New YorkEfter många turer har den svenska betaljätten Klarna noterats i New York. Målet är att få fler amerikaner att lämna kreditkorten i byrålådan och välja köp-nu-betala-sen. ”Wall Street kommer vilja se vinster”, säger Sven Carlsson, teknikreporter på Ekot.Svensk succéTotalt har bolaget över 100 miljoner aktiva konsumenter och räknas som en av Sveriges största teknik-succéer. Över 8 av 10 svenskar som handlar på nätet använder Klarna.En mörk baksida”Det har cementerats en ideologi som går ut på att man inte behöver ha pengar för att shoppa”, säger Jacob Östberg, professor i marknadsföring vid Stockholms universitet. Han menar att bolaget har bidragit till att normalisera skuldsättning. ”De har spelat spelet bra”.”Vem tycker att det är bra att köpa en burrito på avbetalning?”Vd Sebastian Siematkowski säger att Klarna gör samhället en tjänst genom att utmana kreditkortsbolagen och bankerna. Andra menar att det är tvärtom, och på nätet hånas bolagets senaste mat-satsning i olika memes och tiktok-filmer. Samtidigt har reglerna skärpts. ”Det är en katt och råtta-lek” mellan myndigheterna och bolagen, säger Sven Carlsson. Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Jacob Östberg, professor i marknadsföring vid Stockholms universitetSven Carlsson, teknik- och grävreporterSverre Linton, chefsjurist AktiespararnaSebastian Siematkowski, vd och medgrundare KlarnaNiklas Adalberth, medgrundare Klarnaekonomiekotextra@sverigesradio.se
12 Sep 24min
