Nellie Johansson i Släktband
Släktband17 Okt 2005

Nellie Johansson i Släktband

När Nellie Johansson var 96 år plockade hennes systers barnbarn fram en bandspelare och samtalade med henne om både familjära och privata händelser, men också om världshändelser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nellie drev ett kafé alldeles i närheten av Hötorget i Stockholm, och hade under första världskriget arbetat som brodös. Som ung kvinna tog hon anställning som tjänsteflicka i ett fint hem i Stockholm. Där berättar hon hur förskräckt hon blev när hon råkade välta en kinesisk vas. Husmor var amerikanska och det visade sig att vasen tidigare varit lappad eftersom den vairt med om jordbävningen i San Fransisco.

Nellie berättar också om den matbrist som var under världskrigen och om hur radion började brinna när hon lyssnade till rapporteringen från andra världskriget.

Nellie levde tio år efter intervjun och blev nästan 106 år gammal.

Bykistor

I mitten och slutet av 1700 talet började man runt om i de svenska byarna att ordna upp de handlingar som tillhörde byarna. Byarnas utseenden förändrades i och med storskiftena.

Handlingarna som framförallt var kartor och byprotokoll lades i en bykista med tre lås.

Idag är många av de här kistorna på vift. De kan ha förkommit för att den som sist hade kistan inte visste innebörden och värdet av de historiska dokumenten. I andra byar kan kartor ha satts upp som vackra tavlor i privata hem.

I västra Medelpad finns Karl Ingvar Ångström som varit med att driva ett unikt pilotprojekt där man letar rätt på kistorna och restaurerar de gamla handlingarna. Tanken är att dokumenten senare ska göras tillgängliga för allmänheten via internet.

Svensk förfalskare sålde påhittade antavlor

Släktforskare brukar vara otroligt noga med sina källor,och med att alla fakta ska hamna rätt. Men inte alla som kallat sig släktforskare har varit goda människor. Det finns i historien exempel på förfalskare som sålt släkttavlor som varit baserade på drömmar istället för verklighet

En av förfalskarna kallade sig Gustave Anjou och verkade i USA i början av 1900-talet. I själva verket hette han Gustav Ludvig Jungberg och kom från Sverige.

Den professionelle släktforskaren Gordon Remington i USA har tagit reda på mer om Jungberg/Anjou. Han föddes 1863 i Stockholm. Hans far producerade lexikon och resguider för emigranter på väg till USA, och modern var hushållerska i familjen.

Gustav Jungberg dömdes i slutet av 1800-talet till 6 månaders straffarbete då han förfalskat dokument. Han emigrerade därefter till USA, på, som Gordon Remington tror, falska resehandlingar, eftersom han inte finns att återfinna i några utresehandlingar under sitt eget namn.

Namnet Anjou var hans hustrus flicknamn, som han antog efter giftermålet. I USA levde han på att producera släktträd som han sedan erbjöd till försäljning för dyra pengar.

Hans släktträd var fiffigt konstruerade. Han använde sig klumpvis av riktiga släktuppgifter, uppgifter som han sedan band ihop med andra riktiga uppgifter. Det var banden däremellan som var falska.

Hans släktträd slutar oftast i engelskt 1500-tal, eftersom sekelskiftets amerikaner helst ville ha långa och djupa släktlinjer som stammade från välkända europeiska familjer.

Gustav Anjou blev aldrig avslöjad i sin livstid, och fortfarande idag finns det enskilda personer som vägrar tro att det släktträd de funnit i familjens gömmor verkligen är falska. Gordon Remington känner till cirka 300 av Anjous släktträd, men tror att det kan finnas ännu fler.

Genom att gå in på det amerikanska släktforskarmagasinet Family Chronicle kan du läsa mer om Gusatve Anjou i en artikel författad av Ron Wild. Sidan hittar du genom att klicka på Länkar till vänster i Släktbands träd.

Emigrantfrågor

Många lyssnare har frågor som rör emigrantforskning. Kristina Persson är arkivarie på Svenska Emigrantinstitutet i Växjö. Hon berättar att det finns många möjligheter att söka släktingar som emigrerat till Amerika.

De tidiga emigranterna kan till exempel ha varit med i en svensk- amerikansk kyrka. Och sedan 60- talet har Svenska Emigrantinstitutet mikrofilmat kyrkornas arkiv. I dag finns 1700 församlingar och 400 000 svenskar med i databasen som är sökbar via Svenska Emigrantinstitutet eller Swenson Center i Illinois.

En annan möjlighet är att söka via folkräkningarna som gjordes i Amerika vart tionde år. Där kan man söka via efternamn och få upp folkräkningsuppgifter som till exempel namn, familj och yrken. De tidigaa folkräkningarna innehåller inte lika många uppgifter om personerna som de senare. Kristina Persson säger att det finns flera sätt att komma åt dessa folkräkningar, men att den lättaste vägen är via Ancestry.com.

1930 års folkräkning är den sista som kommit ut för allmänheten, vilket beror på att 70 års sekretess gäller i USA.

En annan fråga gäller att hitta nu levande släktingar, De kan man ibland hitta genom att vända sig till de lokala biblioteken i USA där volontärer ofta hjälper till att spåra släktingar till tidigare emigranter. Men då måste man naturligtvis veta vilken ort emigranten kom till.

Det finns en annan användbar databas, SSDI, Social Security Death Index, som innehåller uppgifter om avlidna amerikaner som under sitt liv haft amerikansk socialförsäkring. Hittar man en person där kan man beställa dödscertifikatet som innehåller information om personen.

Episoder(259)

Slottsfröken Märta gick sin egen väg

Slottsfröken Märta gick sin egen väg

Märta von Mecklenburg trotsade alla förväntningar på en fin flicka och lämnade landet för kärleken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Christina Lindaryd har forskat på familjen von Mecklenburg och den egensinniga dottern Märta. Familjen var av tysk adel och umgicks i landets fina kretsar. Men skandalerna haglade kring familjens liv och till sist lämnade Märta landet för kärleken till en fransk markis. I Släktband fördjupar vi oss i det övre samhällsskiktet på 1800-talet i Sverige och vi familjen von Mecklenburg. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.

12 Jan 24min

Kirsten – en av första prästfruarna efter reformationen

Kirsten – en av första prästfruarna efter reformationen

Kirsten var en av de första prästfruarna i Sverige efter reformationen. En speciell roll att axla i en tid av förändring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Släktband fördjupar vi oss i den svenska reformationen och vad det innebar för Kirsten att bli en av Sveriges första protestantiska prästfruar. Gunvor Waller har släktforskat på Kirsten och har lyckats hitta detaljerad information från 1500-talet. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling.

5 Jan 24min

Alma Hesseldahl och sångkarriären som gick i spillror

Alma Hesseldahl och sångkarriären som gick i spillror

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alma Hesseldahl var 1800-tals sångerskan som drömde om Europas stora scener. Hon åkte till Berlin, Paris och Milano och skolades som sångerska. Framtiden såg ljus ut tills hon en dag blev sjuk i giftstruma. Michael Andersson har forskat på Alma och berättar hennes sorgliga historia. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling.

29 Des 202524min

Märta Stinas mörka hemlighet

Märta Stinas mörka hemlighet

Märta Stina Eriksson förgiftade sin nyfödda med arsenik och berättade om det först många år senare för en läkare på hospitalet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Märta Stina Eriksson växte upp i Medelpad under sent 1800-tal. Hon arbetade som piga när hon träffade sin blivande man, blev gravid och gifte sig. Men hennes förstfödda son Erik insjuknar och dör, bara sex månader gammal. Märta Stina kommer bli allt sorgsnare och oroligare åren efter och skrivs in på hospital. Där berättar hon om hemligheten som hon burit på i så många år. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling.

22 Des 202524min

Spelmannen och urmakaren Olof

Spelmannen och urmakaren Olof

På 1800-talet i Sveg verkade en egensinnig urmakare, Olof Jonsson. Han var även en duktig spelman, men släktmyten säger att han spelade bort stora arealer skog. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Åke Persson har släktforskat på sin anfader Olof Jonsson som levde på 1800-talet i Sveg. Han var förutom urmakare en duktig spelman på orten. Men i Åkes släkt sägs det att Olof var svag för spriten och spelade bort stora arealer skog på fyllan. Kan det stämma? I Släktband tar vi reda på sanningen. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling

15 Des 202524min

Abraham Olschanski – en orolig själ

Abraham Olschanski – en orolig själ

Abraham lämnade familj och det judiska livet bakom sig för ett liv utomlands. Robin Lapidus har med släktforskningen slagit hål på en rad familjemyter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I dagens avsnitt om den judiska familjen Olschanski som kom till Sverige på 1870-talet. Från början sysslade de med lump och skrot och fortsatte senare med bärgning av större båtar och rederiverksamhet. Släktforskaren Robin Lapidus berättar om Olschanskis med tonvikt på äldste sonen Abrahams levnadsöde. Abraham lämnade allt och emigrerade till Sydafrika för att söka lyckan. I början av seklet återkom han till familjen i Oskarshamn men lämnade ganska snart för USA. Efter det hör ingen av Abraham någonsin igen.Och med släktforksningen har Robin spräckt flera myter som levt inom familjen. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling

8 Des 202524min

Senta – fosterbarnet som hittade hem

Senta – fosterbarnet som hittade hem

Släktband om rotlöshet, fosterhem och syskonkärlek. Vi får följa den unga kvinnan Senta Zamores liv under början av 1900-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Genom en unik brevsamling fick släktforskaren Lisa Qviberg en inblick i den unga kvinnan Senta Zamores liv i början av 1900-talet. Senta växer upp i den välbeställda familjen Zamore, men känner sig aldrig hemma. Som ung vuxen tog Senta kontakt med sin biologiska bror, arbetarförfattaren Rudolf Värnlund, och syskonparet fick en varm och nära relation. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling

1 Des 202524min

Kersti och svartsjukedramat

Kersti och svartsjukedramat

Ett svartsjukedrama med rättsliga efterspel i början av 1800. Kersti Andersdotter vägrade hålla tyst om misstankarna om sin makes kärleksaffärer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Olofstorp, Fänneslunda socken, pågick ett infekterat svartsjukedrama i början av 1800-talet. Kersti Andersdotter var rasande över sin make Svens besök hos grannfrun Lindesa. Hon var så arg att hon vägrade hålla tyst om sina misstankar. Det hela slutade i en rättslig process och Kersti dömdes till böter.Heidi Popper berättar om sin anmoder och efterspelet i Släktband.Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.

17 Feb 202524min

Populært innen Historie

henrettelsespodden
rss-dette-ma-aldri-skje-igjen
historier-som-endret-norge
aftenposten-historie
rss-benadet
historier-som-endret-verden
sektledere
rss-nadelose-nordmenn-gestapo
med-egne-oyne
rss-historiske-romanser
taakeprat
rss-katastrofe
rss-frontkjemperne
rss-strid-de-norske-borgerkrigene
historiepodden
vare-historier
historiepodden-ww2
rss-historiepodden-ww2
diktatorpodden
rss-gamle-greier