Nellie Johansson i Släktband

När Nellie Johansson var 96 år plockade hennes systers barnbarn fram en bandspelare och samtalade med henne om både familjära och privata händelser, men också om världshändelser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nellie drev ett kafé alldeles i närheten av Hötorget i Stockholm, och hade under första världskriget arbetat som brodös. Som ung kvinna tog hon anställning som tjänsteflicka i ett fint hem i Stockholm. Där berättar hon hur förskräckt hon blev när hon råkade välta en kinesisk vas. Husmor var amerikanska och det visade sig att vasen tidigare varit lappad eftersom den vairt med om jordbävningen i San Fransisco.

Nellie berättar också om den matbrist som var under världskrigen och om hur radion började brinna när hon lyssnade till rapporteringen från andra världskriget.

Nellie levde tio år efter intervjun och blev nästan 106 år gammal.

Bykistor

I mitten och slutet av 1700 talet började man runt om i de svenska byarna att ordna upp de handlingar som tillhörde byarna. Byarnas utseenden förändrades i och med storskiftena.

Handlingarna som framförallt var kartor och byprotokoll lades i en bykista med tre lås.

Idag är många av de här kistorna på vift. De kan ha förkommit för att den som sist hade kistan inte visste innebörden och värdet av de historiska dokumenten. I andra byar kan kartor ha satts upp som vackra tavlor i privata hem.

I västra Medelpad finns Karl Ingvar Ångström som varit med att driva ett unikt pilotprojekt där man letar rätt på kistorna och restaurerar de gamla handlingarna. Tanken är att dokumenten senare ska göras tillgängliga för allmänheten via internet.

Svensk förfalskare sålde påhittade antavlor

Släktforskare brukar vara otroligt noga med sina källor,och med att alla fakta ska hamna rätt. Men inte alla som kallat sig släktforskare har varit goda människor. Det finns i historien exempel på förfalskare som sålt släkttavlor som varit baserade på drömmar istället för verklighet

En av förfalskarna kallade sig Gustave Anjou och verkade i USA i början av 1900-talet. I själva verket hette han Gustav Ludvig Jungberg och kom från Sverige.

Den professionelle släktforskaren Gordon Remington i USA har tagit reda på mer om Jungberg/Anjou. Han föddes 1863 i Stockholm. Hans far producerade lexikon och resguider för emigranter på väg till USA, och modern var hushållerska i familjen.

Gustav Jungberg dömdes i slutet av 1800-talet till 6 månaders straffarbete då han förfalskat dokument. Han emigrerade därefter till USA, på, som Gordon Remington tror, falska resehandlingar, eftersom han inte finns att återfinna i några utresehandlingar under sitt eget namn.

Namnet Anjou var hans hustrus flicknamn, som han antog efter giftermålet. I USA levde han på att producera släktträd som han sedan erbjöd till försäljning för dyra pengar.

Hans släktträd var fiffigt konstruerade. Han använde sig klumpvis av riktiga släktuppgifter, uppgifter som han sedan band ihop med andra riktiga uppgifter. Det var banden däremellan som var falska.

Hans släktträd slutar oftast i engelskt 1500-tal, eftersom sekelskiftets amerikaner helst ville ha långa och djupa släktlinjer som stammade från välkända europeiska familjer.

Gustav Anjou blev aldrig avslöjad i sin livstid, och fortfarande idag finns det enskilda personer som vägrar tro att det släktträd de funnit i familjens gömmor verkligen är falska. Gordon Remington känner till cirka 300 av Anjous släktträd, men tror att det kan finnas ännu fler.

Genom att gå in på det amerikanska släktforskarmagasinet Family Chronicle kan du läsa mer om Gusatve Anjou i en artikel författad av Ron Wild. Sidan hittar du genom att klicka på Länkar till vänster i Släktbands träd.

Emigrantfrågor

Många lyssnare har frågor som rör emigrantforskning. Kristina Persson är arkivarie på Svenska Emigrantinstitutet i Växjö. Hon berättar att det finns många möjligheter att söka släktingar som emigrerat till Amerika.

De tidiga emigranterna kan till exempel ha varit med i en svensk- amerikansk kyrka. Och sedan 60- talet har Svenska Emigrantinstitutet mikrofilmat kyrkornas arkiv. I dag finns 1700 församlingar och 400 000 svenskar med i databasen som är sökbar via Svenska Emigrantinstitutet eller Swenson Center i Illinois.

En annan möjlighet är att söka via folkräkningarna som gjordes i Amerika vart tionde år. Där kan man söka via efternamn och få upp folkräkningsuppgifter som till exempel namn, familj och yrken. De tidigaa folkräkningarna innehåller inte lika många uppgifter om personerna som de senare. Kristina Persson säger att det finns flera sätt att komma åt dessa folkräkningar, men att den lättaste vägen är via Ancestry.com.

1930 års folkräkning är den sista som kommit ut för allmänheten, vilket beror på att 70 års sekretess gäller i USA.

En annan fråga gäller att hitta nu levande släktingar, De kan man ibland hitta genom att vända sig till de lokala biblioteken i USA där volontärer ofta hjälper till att spåra släktingar till tidigare emigranter. Men då måste man naturligtvis veta vilken ort emigranten kom till.

Det finns en annan användbar databas, SSDI, Social Security Death Index, som innehåller uppgifter om avlidna amerikaner som under sitt liv haft amerikansk socialförsäkring. Hittar man en person där kan man beställa dödscertifikatet som innehåller information om personen.