Torpare i strid för åborätt
Släktband6 Jan 2014

Torpare i strid för åborätt

Under den här säsongen ligger Släktbands fokus på människors grundläggande behov. Ett av de var jorden som också var förutsättningen för att få mat på bordet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Och när jorden var det man levde av så uppstod också konflikter. En av de platser där konflikten aldrig kom att lösa sig var, och är faktiskt fortfarande, i Väster Silvberg i södra Dalarna.

Dit lockades under tidigt 1600-tal nybyggare med kungliga garantier. En av dem som kom dit var anfader till släktforskaren Bengt Grufman. Han hette Anders Jonsson och byggde sig ett torp som kom att heta Grufmanstorp.

Bengt Grufman har letat i arkiven och bland annat funnit det ursprungliga dokument där kung Carl IX högtidligt lovar att de som slår sig ner på berget får bygga sig ett torp och att dom och deras ättlingar ska få bo där för alla framtid. Bengts förfader byggde sig ett torp som hette Grufmanstorp, och där fick de det som kallades Åborätt.

Åborätt, det är en gammal juridisk term, som innebar en slags besittningsrätt. Den som fick åborätt, fick rätt att bo på och bruka en annan persons mark. Åborätten kunde gälla för en viss tid, eller livet ut för den som fick den, men det var inte helt ovanligt att man skrev in att rätten gällde också för kommande generationer som skulle få lov att fortsätta bo och bruka samma ställe, i evärdeliga tider, som man sa. En ärftlig besittningsrätt, med andra ord.
Den som innehade åborätten skulle betala det arrende man kommit överens om, hålla fastigheten i stånd, och bruka marken på det sätt man hade kommit överens om.

Bengt Grufmans förfäder blev alltså lockade till Väster Silvberg i södra Dalarna med en ständig åborätt som lockbete, och dessutom skattefrihet i sex år, eftersom kronan behövde deras tjänster.

-Det fanns ju gruvdrift i samhället och mina förfäder blev framför allt kolare, berättar Bengt. Men de var inblandade också i själva järnhanteringen. En av dem fick kunglig tillåtelse att sätta upp hyttan på orten.

Det var ett 30-tal familjer som kom till Väster Silvberg i början av 1600-talet, som byggde sina torp och bröt mark att odla. Men trots att de hade
papper på att de lugnt skulle få bruka marken och bo i sina torp så började snart bråken.

Berget var ju kronans från början, men 1629 gav drottning Kristina det i gåva till greve Jacob de la Gardie, och en bit in på 1700-talet så såldes marken vidare, med rätt att ta ut skatt. Och det är med det köpebrevet som bekymren startar för torparna som bodde där.

-Problemet var att det aldrig skrevs in i det köpebrevet att torparna på berget hade speciella rättigheter, säger Bengt. Den första tvisten startade 1733, då adeln ville ha ett rejält arrende i form av dagsverken.

-Min förfader Lars Grufman förde talan för sig och ytterligare 18 torpare, och det var nu rättsapparaten började snurra.

Första ronden gick till torparna. De fick rätt i att de inte skulle behöva betala arrende. Och inte nog med det –de blev undantagna från roteringsplikten, dvs de kunde inte längre plockas ut för krigstjänstgöring. Nu surnade den förlorade parten till.

-Omedelbart efter att bönderna fått roteringsfrihet så begärde adeln att de skulle betala skatt för sin roteringsfrihet, berättar Bengt.

Den här gången var det torparna som förlorade, och som tvingades betala skatt för sin roteringsfrihet. Så här höll det på, på Silvberget. Torparna blev gamla och deras barn tog över, och också på andra sidan tvisten byttes generationerna ut. Det enda som var beständigt var tvisten. När femte generationens torpare, Jan Erik Grufman tar över en bit in på 1800-talet, så gör han det efter sin morfar, och Jan Erik hamnar i strid också han.

Ägarna till Väster Silvberg visar nu plötsligt upp en lagfart på Grufmanstorpet. Marken var ju ofri, men själva huset ägdes av Grufmanssläkten, och nu påstår bergets ägare att de köpt också själva torpet av Jan Eriks morfar. Eter långa förhandlingar i rätten vinner till sist Jan Erik Grufman, rätten avgör att köpebrevet är falskt. Men lagfarten får adelsmannen ändå behålla. 1879, tre år efter att lagfarten godkänts lyckas man ändå komma åt Jan Erik. Han var nämligen inte född inom äktenskapet och en oäkting kan ju inte kräva att få ärva som vanliga barn, ansåg man.

-Han hade ju rätt i sakfrågan, men tvingades i alla fall att lämna torpet, säger Bengt Grufman.

-När man läser igenom det här blir det klart att mycket vill ha mer, säger han. Han har en lista på alla dem som hans egna förfäder slogs emot. De har fina titlar, kammarherre, Baron, Riddarhusdirektör osv och ändå vågade torparna ta striden.

-De kände väl att de hade rätt, och hoppades nog att de skulle få bo kvar, tror Bengt.

Släkten Grufman var inte de enda som bråkade om åborätten på Väster Silvberg. I den allra första processen var det 19 torpare som protesterade, men sakta men säkert försvann den ene efter den andra. Än idag finns det ättlingar till de gamla åborättsinnehavarna från 1600-talet i ett av de ursprungliga nitton torpen – och striden om det huset är inte klar ännu, ärendet ligger hos Högsta domstolen. Det gamla Grufmanstorpet ligger kvar, idag ägs det av bruket på orten, och Bengt Grufman har varit där och tittat.

-Det är intressant att försöka tänka sin in i hur det var den där gången de först kom dit och skulle bygga sig ett hem mitt i skogen, slutar han.

Torparförsvarshandlingar

Det flesta torp har inte lika omständliga och krångliga ägandeförhållanden. Torparna hade i många fall ett tydligt dokument som beskrev deras rättigheter och skyldigheter. De kallades för torparförsvarshandlingar och finns fortfarande kvar i våra arkiv.

Göran Stenmark som är arkivhandläggare på Riksarkivet SVAR i Ramsele har plockat fram ett par av dessa torparförsvarshandlingar.

- Torparförsvar har förvillat många som felaktigt tror att de har att göra med soldatforskning, berättar Göran Stenmark som nu och finner dessa handlingar i arkiven.

Torparförsvar var ett bevis eller kontrakt som visade att man hade rätt till torpet och kunde försvara sin rätt att bo på torpet.

- Kontrakten kunde behövas exempelvis om ett hemman, som hade ett eller flera torp under sig, såldes. Då kunde torparen behöva visa att han hade rätt att bo där till den nye ägaren.

Torparförsvarshandlingarna var vanliga från 1760- talet fram till 1840- talet. Efter det började man prata om torparkontrakt, berättar Göran Stenmark.

Arkivtips

Torpare ansökte om torparförsvarshandlingar hos landshövdingen och idag finns originalen i Länsstyrelsens arkiv på respektive Landsarkiv.

Episoder(260)

Chris smugglade ransoneringskuponger

Chris smugglade ransoneringskuponger

Chris Frykholm lämnade sin man och började umgås med Klarabohemerna i 40-talets Stockholm. Christina Kellberg ville veta mer om sin mormors liv som fick ett sorgligt slut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Christina, Chris, Frykholm kommer till Stockholm under andra världskriget vill hon slå sig fri. Hon lämnar sin man och börjar umgås med Klarabohemerna och har drömmar om att börja skriva. Men en dag grips hon av polis för att hon stulit ransoneringskuponger. Hon döms till fängelse och när hon kommer ut är hon sig inte lik. Hennes liv slutar tragiskt med ett självmord och släktforskaren och journalisten Christina Kellberg växer upp utan att ha fått veta så mycket om sin mormor. I Släktband berättar Christina om sin mormor Chris liv.Medverkande: Peter Bennesved, idéhistoriker.Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.Källor: Christina Kellberg (2011), Kupongtjuven: min mormors förlorade heder

23 Des 202424min

Lilly Ström valde ett liv på havet

Lilly Ström valde ett liv på havet

Lilly arbetade ombord på fartyg i början av 1900. Hon lämnade bort sina döttrar, men behöll kontakten tills hon dog i lungsot ombord på ett fartyg. Kerstin Winell har forskat på sin mormors mor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sundsvallskvinnan Lilly Henrietta Ström valde att leva sitt liv på havet i början av 1900. Hon lämnade bort sina döttrar för att arbeta ombord på fartyg tills hon dog i lungsot vid Englands kust. Släktforskaren Kerstin Winell har forskat på sin hemliga mormors mor och berättar hennes historia.Medverkande: Melissa Rydqvist, arkivarie på Sjöhistoriska museet. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro

16 Des 202424min

Soldaten Sven Ahl och döden

Soldaten Sven Ahl och döden

Den unge soldaten Sven lämnar fru och ett litet barn efter sig när han insjuknar och dör i Stralsund. Sven hann varken kriga eller se sin son växa upp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Soldaten Sven Ahl från Småland var bara 22 år gammal när han dog i svenska Pommern. Charlie Karlsson har forskat på sin farmors farfars far och hans ättlingar. Han fann en historia om en ung man som gick från bondson till soldat för att sedan lämna en fru och en son efter sig i ett oroligt Sverige. Källor: Intervju: Hugo Nordland, fil dr i historia, redaktör bokförlaget Historiska Media Litteratur: Hugo Nordland (2015), Känslor i krig - sensibilitet och emotionella strategier bland svenska officerare 1788-1814, Agerings bokförlag. Lars Ericson Wolke (2020), Stridens verklighet – döden på slagfältet i svensk historia 1563-1814, Historiska Media Programmet är gjort avFreja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling

5 Feb 202424min

Rika Maja – kvinnan som vägrade erkänna staten

Rika Maja – kvinnan som vägrade erkänna staten

Rika Maja skulle bli berömd för att vägra erkänna den svenska staten och som aldrig släppte den samiska tron. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Släktband börjar med berättelsen om den forne nåjden Rika Majas som levde mellan 1661 och 1757 och slutar ungefär 200 år senare med fyra bröder i Malå som tvingas överge sina marker när nybyggarna kommer. Jörgen Stenberg i Malå älskar att släktforska och genom jojken så har han fått liv i namnen han har hittat. Källor till programmet:Intervjuer:Olle Sundström, docent i religionshistoria vid Umeå universitet, redaktör för bland annat De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna (2016), Artos. https://www.umu.se/personal/olle-sundstrom/ Krister Stoor, universitetslektor i samiska vid Umeå universitet som bland annat studerat jojk. https://www.umu.se/personal/krister-stoor/ https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2%3A140651/FULLTEXT01.pdfGudrun Norstedt, skogshistoriker vid Umeå universitet som studerat samisk användning av mark och resurser i äldre tid. https://www.umu.se/personal/gudrun-norstedt/ Litteratur: Lennart Lundmark (1998), Så länge vi har marker – samerna och staten under 600 år, Rabén Prisma Lennart Lundmark (2008), Stulet land – svensk makt på samiskt land, Ordfront Lilian Ryd, artikel i Populär Historia 2015:9, Kampen om Lappmarken - samernas historia s.18-30Programmet är gjort avFreja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling

29 Jan 202424min

Djurläkaren som slutade resa

Djurläkaren som slutade resa

Andreas Wilhelm Roos var en resande djurläkare i Norge och Sverige under 1800-talet. Han var ofta i klammeri med rättvisan. Innan hans död levde han som bofast och resandearvet nämndes aldrig i släktforskaren Thomas Lindgrens familj. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Släktforskaren Thomas Lindgren upptäckte sin resandesläkt när han på äldre dagar började släktforska. Det slutade med en bok om Andreas Wilhelm Roos som levde mellan 1818-1872 i Sverige och Norge. Han försörjde sig som korgmakare och resande djurläkare och fick 16 barn med sju kvinnor. Andreas Wilhelm valde till sist att bosätta sig i Jämtland. Det här är en historia om en mans liv på vägarna och kampen om att överleva och försörja sin familj. Källor till programmet: Boken ”Djurläkaren som slutade resa” av Thomas LindgrenIntervjuer:Bo Lindvall, släktforskare, författare till Anor från landsvägen – Hur jag finner mina förfäder bland resandefolket (2014), Sveriges släktforskarförbundBritt-Inger Hedström Lundqvist, ansvarig utgivare magasinet Dikko, om resandekultur och romsk kulturhttps://dikko.nuLitteratur:Gunborg A Lindholm (1995), Vägarnas folk – de resande och deras livsvärld, Etnologiska föreningen i VästsverigeÖvrigt:Bohusläns museum:https://www.bohuslansmuseum.se/livet-pa-vagen/https://www.bohuslansmuseum.se/kunskapsbanken_bohuslans_historia/snarsmon/Programmet är gjort avFreja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling

22 Jan 202424min

Maria Otilia lämnade sin nyfödda för ett nytt liv i Amerika

Maria Otilia lämnade sin nyfödda för ett nytt liv i Amerika

1899 åker den unga Maria Otilia Johansson från Värmland till Amerika. Hon kan varken språket och ingen väntar på henne när hon kommer fram. Bakom sig lämnar hon sin nyfödda flicka Helga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Charlotte Stodes pappas farmor Helga Nilsson gick bort lämnade hon efter sig två fotografier av en okänd kvinna. Charlotte och hennes pappa började nysta i Helgas liv och fick då veta att Helgas mamma, Maria Otilia, lämnat bort henne och skapat sig ett nytt liv i Amerika. Källor till programmet: Intervjuer: Johanna Sköld, professor i historia, Tema barn, Linköpings universitet https://liu.se/medarbetare/johsk08 https://liu.se/forskning/barnavard-till-salu Lotta Vikström, docent i historia, Umeå universitet https://www.umu.se/personal/lotta-vikstrom/ Håkan Nordmark, historiker och museipedagog, Utvandrarnas hus/Kulturparken Småland https://kulturparkensmaland.se/ Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erlingslaktband@sverigesradio.se

15 Jan 202424min

Sjökaptenen som vann över kaparna

Sjökaptenen som vann över kaparna

En decembermorgon 1811 blir sjökapten Anders Hindrikssons fartyg kapat av fransoser, men besättningen lyckades övermanna kaparna och ta galeasen Silvander i hamn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På en resa med galeasen Silvander den 17 december 1811 blev kapten Anders Hindrikssons skepp upphunnet av ett franskt kaparfartyg vid Hallands Väderö. Kaparkaptenen tvingade till sig skeppspapperen och lämnade kvar två beväpnade män ombord på Silvander som beordrades att segla till dansk hamn. Anders besättning lyckades övermannades de två männen och slänga deras vapen i sjön. Vid slagsmålet som följde kastades en av kaparna i sjön och drunknade. Den andre bands fast ombord. Den här historien har Gunilla Andersson från Halland kunnat läsa sig till i förhör som gjordes med hennes anfader Anders Hindriksson, senare Grill, när han kom i land med galeasen Silvander. En spännande berättelse om dåtidens kaparsystem och en modig sjökapten med besättning som lyckades vinna över kaparna. Källor:Intervjuer:Leos Müller, professor i historia, inriktning maritim historia, Stockholms universitethttps://www.su.se/profiles/lml-1.187463Karl Hellervik, intendent/pedagog, Sjöfartsmuseet Akvariet, Göteborghttps://www.sjofartsmuseetakvariet.se/Programmet är gjort avFreja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling

8 Jan 202424min

Christina – en överlevare i fattigkvarteren

Christina – en överlevare i fattigkvarteren

Hunger, kyla och smuts hör vardagen till i Vita bergen i Stockholm på 1800-talet. Här lever Christina som mister sina män och tvingas lämna bort sina barn. Det är en kamp för ett dräglig liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Christina Wilhelmina Ekström lever ett hårt liv i ett av Stockholms fattigaste kvarter, Vita bergen på söder. Det är 1800-talets andra hälft och här bor människor i trånga skjul med följeslagarna hunger, kyla och sjukdomar. Anne Marie Johansson Hernander har skapat sig en bild av Christinas liv genom sin släktforskning. Christina får flera barn som lämnas bort, hennes män dör men trots det så strävar hon framåt. Vi får en inblick i de fattigaste liv i Stockholm på 1800-talet och kampen för att klara sig som fattig kvinna. Källor:Intervjuer:Johann Sköld, professor i historia, Tema barn, Linköpings universitethttps://liu.se/medarbetare/johsk08https://liu.se/forskning/barnavard-till-saluRebecka Lennartsson, docent i etnologi, forskningschef Stockholms stadsmuseumhttps://stockholmia.stockholm/forlag/forfattare/rebecka-lennartsson/Lena Kallenberg, författarehttp://www.lenakallenberg.com/https://sv.wikipedia.org/wiki/Lena_KallenbergLitteratur:Ewa Bergdahl (2015), Träruckel, nödbostäder och spisrum – om arbetarnas bostadsförhållanden på Maria Sandels tid, Maria SandelsällskapetArkivhjälp från Riksarkivet i LundProgrammet är gjort avFreja Lantto Heldebro och Anna Maria Erlingslaktband@sverigesradio.se

1 Jan 202424min

Populært innen Historie

rss-dette-ma-aldri-skje-igjen
henrettelsespodden
historier-som-endret-norge
aftenposten-historie
historier-som-endret-verden
rss-benadet
sektledere
rss-historiske-romanser
rss-gamle-greier
rss-nadelose-nordmenn-gestapo
rss-frontkjemperne
med-egne-oyne
taakeprat
rss-strid-de-norske-borgerkrigene
historiepodden
rss-katastrofe
vare-historier
rss-historiepodden-ww2
historiepodden-ww2
diktatorpodden