Närgången LVU-granskning, den eviga förtroendefrågan och AI-transparens

Med anledning av dåden i Paris frågar vi oss vad som är mediers uppgift i akuta krislägen. Sverige Radio har högst förtroende av alla nyhetsredaktioner. Men i akuta lägen är det kvällstidningarna som ger oss den uppdaterade informationen. Mönstret upprepades på fredagsnatten. Sveriges Radio kom inte ut med tydlig information och snabba extrasändningar. Vi samtalar på lördagsmorgonen med SRs programdirektör Björn Löfdahl om public service uppdrag i krislägen och hur väl SR levde upp till sitt ansvar i natt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När det fruktansvärda händer – vad är mediers uppgift? Med anledning av dåden i Paris frågar vi oss vad som är mediers uppgift i akuta krislägen. Sverige Radio har högst förtroende av alla nyhetsredaktioner. Men i akuta lägen är det kvällstidningarna som ger oss den uppdaterade informationen. Mönstret upprepades på fredagsnatten. Sveriges Radio kom inte ut med tydlig information och snabba extrasändningar. Vi samtalar på lördagsmorgonen med SRs programdirektör Björn Löfdahl om public service uppdrag i krislägen och hur väl SR levde upp till sitt ansvar i natt. S och SD hörs och syns mest i flyktingfråganDen politiska dagordningen domineras ju nu fullständigt av flyktingsituationen. Och inte minst den senaste veckan har ju presskonferenserna med partipolitiska utspel avlöst varandra. Men enligt en undersökning som har gjorts i samarbete med oss här på Medierna så finns tydliga skillnader i hur partierna syns i redaktionella och sociala medier när det handlar om flyktingfrågan. Vissa partier har haft tydlig medial medvind – med andra syns lite i förhållande till sin storlek. Vad beror det på? Och hur bra är vi journalister egentligen på att ge alla partier medieutrymme när det gäller flyktingkrisen? Reportrar: Jonna Westin och Lina Grönberg. Meltwaters medieanalys Högerextrema källor hos ryska propagandamedierNyligen berättade vi om en rysk mediestrategi som går ut på att så förvirring och skapa osäkerhet snarare än att sprida traditionell propaganda. Statligt finansierade medier som TV-kanalen RT säger sig erbjuda ett alternativ till den världsbild som sprids av de etablerade västerländska medierna. Och som ni kunde höra då menar RT själva att de inte sprider propaganda i högre utsträckning än vad tex BBC och CNN gör. Idag tittar vi vidare på hur denna ryska alternativa bild ser ut och vilka källor kanalerna använder. Och det visar sig då att den ryska beskrivningen av till exempel Sverige till inte obetydlig del formas av krafter på den absoluta högerkanten. Reporter: Mattias Pleijel.

14 Nov 201534min

Kaliber lät sjuka flickor och oroliga föräldrar prata om HPV-vaccinet Gardasil som trolig orsak till att flickorna blivit sjuka. Och i veckan kom glasklart besked från Europeiska läkemedelsmyndigheten om att det inte finns vetenskapliga belägg för att Gardasil ger de specifika biverkningar som oroat. Flyktingtälten i Skåne möter stort lokalt motstånd rapporterar TV4 - men stämmer det? Och hur mycket ojämlikhet tål Stora Journalistpriset? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Känslostarka vaccinberättelser ställs mot vetenskapliga fakta Sveriges Radios granskande program Kaliber staplade den ena känslostarka berättelsen på den andra om misstänkta vaccinbiverkningar. Sjuka flickor och oroade föräldrar fick prata om sina övertygelser om att HPV-vaccinet, som skyddar mot virus som kan orsaka bland annat livmoderhalscancer, gett upphov till så allvarliga biverkningar att det i princip förstört livet för flickorna. Det intryck som skapas av programmet är att ansvarig myndighet i Sverige struntat i att utreda ett samband mellan vaccinet och det ovanliga syndromet POTS – trots tydliga varningsklockor. Men i torsdags – bara tre dagar efter Kaliber – kom ett glasklart besked från Europeiska läkemedelsmyndigheten: Efter en utförlig vetenskaplig granskning konstateras att det inte finns några som helst vetenskapliga belägg för ett samband mellan HPV-vaccinet Gardasil och POTS. Vad tidigare forskning däremot har visat är att vaccinet kan rädda liv. Hur kommer det sig att Kaliber inte inväntade den tunga granskningen – som man visste var på gång? Och hur ser Kaliber på risken att de spridit en onödig oro? Reporter Jonna Westin. Var det stort motstånd mot tältläger för flyktingar?Det tältläger för flyktingar som planeras i Revinge i Skåne har gett upphov till en hel del nyhetsrubriker de senaste veckorna. Det är vad regeringen kallar en extraordinär åtgärd inom ramen för den största humanitära insatsen i Sverige sedan andra världskriget.Men när det kommer till hur dom boende på orten ser på dom här tälten har mediebilden varit splittrad. Och här utmärkte sig TV4 förra veckan när dom – i motsats till andra – rapporterade om ”stort motstånd”, ”protester” och ”upprörd stämning”. Men ingen kritisk röst hörs i inslaget och i sociala medier kom snart kritik från invånare om att TV4 hårdvinklat och målat upp en falsk bild av verkligheten. Vår reporter Gustaf Rosensköld åkte till det lilla samhället utanför Lund för att undersöka hur det ligger till. Hur mycket ojämlikhet tål Stora journalistpriset?Könsfördelningen i t ex börsbolag eller olika politiska församlingar är ju något som vi journalister gärna granskar – och också kritiserar om den är sned. Men frågan är om mediebranschen är så mycket bättre själv? I nyhetsflödet är kvinnor ofta tydligt underrepresenterade visar en färsk undersökning från Rättviseförmedlingen som Dagens Nyheter skrev om i veckan. Och när nomineringarna tillkännagavs till det allra mest prestigefyllda journalistpriset i landet – Stora Journalistpriset – ja då fanns bara 2 kvinnor bland de 16 som nominerats. Varför ser det ut såhär? Hur mycket ojämlikhet tål Stora Journalistpriset? Reporter är Lina Grönberg.

7 Nov 201534min

Medierna återutsänder delar av sommarens reportageserie om ikoniska pressbilder som förändrat världen. Först ut berättelsen om bilden som många menar blev början till Vietnamkrigets slut. Vi berättar även om tortyrbilderna från Irak, som för 11 år sedan blev en symbol för omänsklig brutalitet. Och så om en legendarisk löpsedelsbild vars rekord har stått sig i nära 40 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Flickan som slog hål på VietnamkrigetDå och då kommer ju de där bilderna – som är så starka eller speciella att de inte går att blunda för, utan etsar sig fast på våra näthinnor och som blir en del av vår historieskrivning. När bilden på den treåriga flyktingpojken Alan spreds över världen började det genast att pratas om den bilden som just en sådan ikonbild. Och med detsamma kom bilden på Alan att läggas bredvid den kanske mest kända pressbilden någonsin – bilden på barnen som flyr undan Napalmbomberna i en vietnamesisk by och som springer rakt emot kameran. Precis som bilden på Alan kom att ändra mångas syn på dagens flyktingsituation, kom Nick Ut's bild ”Napalm-flickan” att på 1970 ändra många människors uppfattning om det pågående kriget. Reporter: Per Shapiro Kyssen sålde mer än allt annatDen 20 juni 1976 sattes ett svenskt tidningsrekord som står sig än idag. Varken förr eller senare har en svensk tidning sålt nära en miljon exemplar, som Expressen gjorde dagen efter kungen och drottningens bröllop. Anledningen var en den unika bilden på förstasidan: den första kungliga kyssen i svensk historia som fångats av en pressfotograf. Hur kommer det sig att fotografen Jonny Graan var ensam om att få Kyssen på bild? Och vad har bilden betytt för Expressen och för svensk hovjournalistik? Reporter: Marie-Caroline Biver. Bilderna från Abu Ghraib som chockade världenDen 19 mars 2003 berättar USA:s dåvarande president George Bush att amerikansk militär och dess allierade invaderat en stat full av ondska - Irak. Irakkriget och USA:s metoder i kriget mot terrorism är än idag mycket kontroversiella och bilderna från fängelset Abu Ghraib, som innan kriget varit Saddam Husseins ökända tortyrfängelse, lever än idag, 11 år senare, kvar som en symbol för en omänsklig brutalitet. Bilderna, där avklädda krigsfångar i förnedrande positioner tvingas posera med leende amerikanska soldater bredvid sig, satte ett stort avtryck i den amerikanska självbilden. Dom spreds av visselblåsaren Joseph Darby och första gången dom visades offentligt var i det amerikanska nyhetsprogrammet 60 minutes. Reporter: Marie-Caroline Biver. Reportagen sändes första gången sommaren 2015. Här hittar du också de andra reportagen från vår serie om ikoniska bilder.

2 Nov 201533min

När jakten på egen vinkel havererar i sorgligaste möjliga situation. Vi har tittat närmre på hur vissa redaktioner drog snabba slutsatser om den utsatta skolan i Trollhättan. Är det rätt eller fel av journalister att intervjua anhöriga i sorg? Och så om ett reportage i GP - som i veckan resulterat i tvivel om tidningens fakta, men också hot och hat på nätet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Havererad jakt på egen vinkel efter TrollhättemordenVi börjar veckans program med de fruktansvärda rastiskt motiverade morden i Trollhättan. Många talar om detta som ett terrordåd – det värsta i Sverige sedan attentatet mot tidningen Norrskensflamman 1940. I torsdags, samtidigt som hela landet var i chock över det som hänt, pågick nyhetsförmedlingen i rasande fart. Intervjuer med barn och föräldrar vid polisavspärrningarna. Elevernas mobilbilder på den maskerade 21-åringen. Flashar om dödsoffren. Och i den tidiga jakten på egna vinklar var det flera redaktioner som letade fram tidigare kritik mot den utsatta skolan från Skolinspektionen. SVT:s Rapport byggde ett helt inslag på myndighetskritiken och konfronterade i direktsändning kommunen. Men vad har kritik mot otrygghet och studiero i klassrummen med det som nu hänt att göra? Och är det rimligt att mitt i sorg och chock dra på med den här skolkritiska vinkeln? Reportrar är Martin Wicklin, Jonna Westin och Mattias Pleijel. Sorgeintervjuer under lupp Med anledning av skolattacken i Trollhättan har redaktionerna i dagarna också ställts inför att etiskt hantera intervjuer med personer i chock och sorg. Redan i torsdagskväll fattade Expressen beslut om att publicera en intervju med en av de mördade personernas mamma. Andra medier har talat med andra anhöriga till offren. I samband med den här sortens rapportering gror inte sällan bilden av journalister som cyniska utsugare, och som går för långt i sin strävan efter att skildra sorg. Men förhållandet mellan drabbade anhöriga och medierna är inte svart-vitt, visar en färsk avhandling. Frågor från journalister kan för den som sörjer ibland upplevas som ett övertramp – men en medverkan kan också kännas meningsfull. Gustaf Rosensköld har tittat närmre på det här och vi börjar på en herrgård i södra Dalarna. Tvist om flyktings ålder gav hot och hat Nu om en publicering i Göteborgs-Posten förra helgen som i veckan kom att ge upphov till kritik, men också hat och hot. Det hela handlar om något invandringsfientliga och rasistiska krafter väldigt ofta skjuter in sig på – ensamkommande barn och deras ålder. I reportaget i förra helgens GP får läsaren följa en afghansk kille under hans första månader i Sverige. Men uppgiften i texten om att killen är minderårig började snabbt ifrågasättas. Och både publiceringen och den intervjuade killen kom snart att användas som ett slagträ av invandringsfientliga och han har nu fått utstå hot och grova påhopp. Therese Rosenvinge ringde upp Göteborgs-Postens nyhetschef Christofer Ahlqvist i veckan för att prata om publiceringen.

24 Okt 201534min

Om propaganda i journalistisk form, med avsikt att förvirra. Vi tittar närmre på den ryska mediestrategin, bland annat utifrån hur haverirapporten om det nedskjutna passagerarplanet i Ukraina presenterades i veckan. Vi har träffat SVT:s vd Hanna Stjärne, som ofta pekas ut som Sveriges mäktigaste mediechef, apropå den senaste tiden upptrappade ställningskrig om Public Service. Och så om att få spridning på nätet men samtidigt behålla kontrollen. Nu sätter TV4 upp spärrar mot sajter som kanalen definierar som hatsajter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ryska propaganda-medier med avsikt att förvirraRyssland skapar egna mediekanaler för att strategiskt få ut sin önskade bild av olika händelser. När villfarelsen ställs mot vetenskap, fejk mot fakta, kunskap mot kvacksalveri – då är det lätt att mediernas princip om opartiskhet kidnappas och missbrukas. Vad händer när den här taktiken utnyttjas av en krigförande stormakt? Den ryska mediestrategin beskrivs ofta som ett försök att förvirra - att skapa en osäkerhet kring vad som är sant genom att sprida en störtskur av hypoteser. I veckan fick vi ett tydligt exempel på det när utredningen kring det nedskjutna planet MH17 skulle presenteras. Reporter: Mattias Pleijel. Hanna Stjärne om kritiken mot SVTHon pekas ofta ut som Sveriges mäktigaste mediechef. Vi träffade SVT:s vd Hanna Stjärne i veckan för att prata om gränserna för Public Service, de laddade anklagelserna om ojuste konkurrens med licensmiljarder och om den hårda kritik som riktats mot specifika SVT-satsningar. Det är ett läge när konkurrenterna tar i med hårdhandskarna för att skruva upp tonläget och PR-spelet kring Public Service – inte minst genom den miljonsatsning på en privat Public service-granskning som lanserades bara häromveckan. En lansering som gör Hanna Stjärne bekymrad. Reporter: Therese Rosenvinge TV4 spärrar tillgång till TV-klipp för invandringsfientliga sajterTV4 väljer nu att blockera möjligheten för vissa sajter att bädda in deras TV-klipp. Anledningen är att TV4 inte vill finnas på plattformar som kanalen definierar som hatsajter. Och det här är en fråga där mediebolagen gör olika. Vissa låter vem som helst sprida innehåll var som helst, medan andra håller hårt i allt sitt material. Hur drar TV4 egentligen gränsen för vilka sajter som ska omfattas av blockeringen? Hur motiverar Public Service att de gör tvärtom? Reporter: Jonna Westin

17 Okt 201534min

Vi ropar ÄNTLIGEN! Nu finns Nobelpriset i journalistik, eller var det i litteratur? Var går gränsen mellan fakta och fiktion; journalistik och litteratur?Efter Snowden, EU-domstolen skrotar avtalet som ger Facebook rätt till våra personliga uppgifter. Också om nya metoder av statligt förtryck mot allt mer pressade journalister.Snaran dras åt inför höstens nyval i ett för Europa allt viktigare Turkiet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Första Nobelpriset till journalistik - eller?Veckans program börjar i börssalen i Stockholm, där Nobelpriset i litteratur traditionsenligt ska tillkännages. Vi brukar inte uppmärksamma det här. Men i år gör vi ett undantag. För Svetlana Aleksijevitj började som lokalreporter i en vitrysk liten stad under sovjetdiktaturen. Och hon har fortsatt skriva journalistik. Eller har hon det? Kan journalistik bli stor och prisad litteratur? Eller behöver sanningen offras för att journalistiken ska få komma in i litteraturens finrum?Vi ställde oss i kön för att fråga Svenska akademiens ständige sekreterare. Och så har vi träffat några som korkade skumpan som en uppmuntran för fri vitrysk journalistik och litteratur. Reporter var Lasse Truedson. Kampen om att få första nobelintervjunVi stannar kvar i Nobelyran, för det här är ju den vecka på året som är julafton för Sveriges kultur- och vetenskapsjournalister. För redaktionerna runt om i landet gäller det att på pressad tid leverera en initierad analys, helst tillsammans med en sömndrucken intervju med en överväldigad vinnare. Vår reporter Jonna Westin åkte till Vetenskapsradions redaktion i Uppsala för att höra hur dom förbereder sig för den livesändning dom ska ha i etern bara minuter efter priset annonserats.Och från studion följde hon också med i jakten på vinnarintervjun; som den här gången inte riktigt gick som smort. Turkiet behåller trycket mot medier - men har bytt metoderDet har nu gått tre år sen vi sände ett reportage om att Turkiet hade flest fängslade journalister i världen. Idag har det antalet minskat, men förtrycket har inte fått något slut. Turkiet står nu inför nyval. Ett val som i ljuset av regionens osäkra läge även för Sverige och Europa blir mer betydelsefullt än på länge. Förra veckan kunde vi höra om hur journalisten Ahmet Hakan blivit attackerad och nedslagen på öppen gata. Några dagar senare riktade turkisk polis pistol mot huvudet på några journalister i Silvan i sydöstra Turkiet.Frilansjournalisten Tomas Thorén har ägnat veckan åt att höra om hur nya metoder används för att kväsa landets kritiska röster. Vi får bland annat träffa chefredaktören Bülent Kenes som bara timmar efter intervjun på nytt blev inkallad till domstol. Första stora skillnaden efter Snowdens avslöjandenVi är vana med att stora journalistiska avslöjanden leder till att någon tar på sig skulden, erkänner och – kanske till och med avgår. Felaktigheter rättas till, ordningen återställs. Men ibland är det inte så enkelt.2000-talets hittills största scoop, om hur amerikanska underrättelsetjänsten NSA massövervakar allt du, jag och alla andra gör på nätet har hittills fått förvånande små konsekvenser.Men i veckan kom från EU-domstolen ett besked som ger avslöjandets hittills största förändring, det menar Daniel Westman, som forskar om IT och yttrandefrihetsjuridik vid Stockholms Universitet. Det handlar om att EU-domstolen förklarat att NSA:s avlyssning av nätet gör att USA inte är ett säkert land att överföra känsliga uppgifter.

10 Okt 201534min

Temperaturen höjs i debatten om public service. Men hur fri är den nya kommissionen? Vi synar sponsringen inom podd-världen. Och om staden där nyhetssatsningarna poppar upp som svampar ur jorden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Privat kommission utmanar public serviceDe kommersiella aktörerna på mediemarknaden tar nu i med hårdhandskarna för att få till en debatt om public service. Under namnet ”Public Service kommissionen” och med den uppenbara avsikten att ge sken av statlig utredning, betalar medieföretagen för en egen utredning av hur public service fungerar. I bakgrunden pyr ett kompakt missnöje över att public service-bolagen helst vill slippa ta diskussionen överhuvudtaget just nu. Samtidigt fortsätter public service lansera nya tjänster, nu senast en receptsajt, som möter hård kritik. Reporter: Therese Rosenvinge. Var går reklamgränserna i podcasts?När det gäller ljudbaserad journalistik så är det inte längre bara Sveriges Radio som står för allt utbud. Med podcast - ljud som sprids över nätet till våra mobiler - så har en mängd nischade program funnit en arena. Och nu, i takt med stigande lyssnarsiffror, börjar det gå att tjäna pengar på poddar. De börjar bli professionella produktioner, fast de är gratis för lyssnarna. Men här finns ett dilemma: poddare har experimenterat vilt med olika reklamformat. Vissa programledare trycker hämningslöst in sponsrat prat, medan andra poddar håller sig till traditionella reklamavbrott. Men hur mycket reklam tål poddarna? Var går gränsen? Reporter: Jonna Westin. Bubblande medieklimat i JönköpingAtt den lokala journalistiken är pressad av övergången från papper till nät, det har vi pratat om många gånger här i Medierna. Men digitaliseringen har samtidigt gjort det enklare än någonsin att starta nyhetstjänster. En plats där den lokala nyhetsjournalistiken är mer aktuell än någonsin är Jönköping. Här slåss inte mindre än fyra nyhetssajter om läsare, tittare och annonsörer – och dessutom är en mediejätte på väg in. Vår reporter Gustaf Rosensköld åkte till sin hemstad för att ta reda på vad det är som händer.

3 Okt 201534min

Ett tajt sponsorsamarbete på Aftonbladet fick nyligen tunga profiler på tidningen att gå ut i protest. De kritiserar tidningen för att sälja ut sin trovärdighet. Händelsen aktualiserar åter frågan om gränsen mellan journalistiken och reklamen. Vi nystar i en udda SVT-dementi, som fick tvärtom-effekt. Vad var det för rykte som dementerades och varför skrev SVT så som man gjorde? Och så åker vi till Bryssel där EU-kommissionen kritiseras för att hålla ett hårt grepp om informationen till journalisterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hård kritik mot Sportblads-sponsringFörra veckan drog fotbollens Champions League igång med buller och bång. Och med det också ett nytt tv-program på Aftonbladets sportredaktion. Men var det journalistik eller reklam tittarna fick se?Det aktuella Champions League-tv-programmet från Sportbladet gjordes i samarbete med ett spelbolag och är ännu ett exempel på hur reklam och journalistik blandas och att gränsen däremellan blir luddigare. På Sportbladet blev den interna kritiken hård efter programmet och flera tunga profiler gick också ut i en offentlig protest mot hur tidningen, enligt dem, säljer ut sin trovärdighet. Reporter: Karin Hållsten. SVT:s märkliga tweet fick många att reagera ”Rykten sprids nu om att regeringen styr SVT:s journalistik. Det kan vi dementera (vi debatterar inte vidare ryktet här).” Så stod det i en tweet som skickades ut från SVT:s officiella Twitterkonto förra helgen. Någon bakgrund eller vidare förklaring gavs inte och utspelet fick därför många att höja på ögonbrynen. Vår reporter Jonna Westin har i veckan nystat i vad det var för rykte och hur kommer det kommer sig att SVT skrev som de gjorde. Hårt hållen information i BrysselVi har sedan starten av det här programmet granskat journalister och medier – men också bevakat journalisters rättigheter och möjligheterna att utföra det granskande uppdraget. Och en tung institution som vi har haft anledning att återkomma till när det gäller det, är EU-kommissionen i Bryssel. Den nya EU-kommissionen har lovat att bli mer öppen mot journalister och medier – och i förlängningen allmänheten. Men istället vittnar såväl källor inom Kommissionen som journalister i Bryssel om ökad kontroll över informationen och mer politisk toppstyrning. Reporter i Bryssel: Andreas Liljeheden. Falskt och sant i viral kunganyhetAtt plötsligt inte få sin papperstidning på hallmattan eller i brevlådan kan ju kännas ganska surt – och det är nog många som kan relatera till irritationen när morgonvanan bryts. Men i torsdags drabbade det här självaste kungahuset. Och när det upptäcktes att Dagens Industri saknades bland tidningarna på Stockholms slott, då tog en medarbetare vid hovet tag i saken genom att lyfta på luren till tidningens sovande webbredaktör. Vår reporter Therese Rosenvinge reder ut vad som hände.

26 Sep 201534min