Närgången LVU-granskning, den eviga förtroendefrågan och AI-transparens

Historiens hjälte är dess enda källa och giftbomber under gränsvärde I tidningarna är han hjälten som räddat tre barn från att åka till Syrien och strida för Islamiska staten. Men - ingen mer än han själv kan bekräfta hans hjältehistoria. Om skadeståndsdomen för bilderna på en död man. Vilka konsekvenser får domen för journalistik och dokumentärserier på TV? I diskussionen om public service framtid har det pratats om slopad licens och införande av skatt. Vi har besökt Finland där man gått den vägen. Och så om russin som i veckan påstods vara rena giftbomben men alla ämnen var under gränsvärdena. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att ha historiens hjälte som enda källaVi ska börja veckans program med en väldigt speciell historia. En berättelse som vi inte vet om den alls har inträffat. Huvudpersonen i den här historien är också enda källan till berättelsen han figurerar i. Det började med att tidningen Västerbottenskuriren skrev om organisationen SATA som skulle ha hindrat tre ungdomar från Umeå att ansluta sig till terrororganisationen Islamiska Staten. Detta genom att på svenska flygplatser spana efter ungdomar som ”tycks” vara på väg till Syrien eller Irak. Historien spreds vidare och slogs upp stort av flera riksmedier där huvudpersonen själv fick stor uppmärksamhet. Men när vi börjar nysta i historien så hittar vi ingen som kan bekräfta historien. Det är nästan omöjligt att bevisa att något INTE har skett. Men efter att Jonna Westin och Tonchi Percan - och en hel del kolleger på andra medier - ägnat veckan åt att få oberoende bekräftelse på den här fantastiska historien så ringer det så många varningsklockor att vi inte hör någonting annat. Låt oss börja vår berättelse på flygplatsen i Umeå - där de tre syskonen skulle ha övertalats att åka hem till föräldrarna istället för till slaktandet hos Islamiska staten. Skadestånd för bilder på döende - men vad blir konsekvenserna?I veckan kom beskedet att hovrätten river upp tingsrättens ”friande” dom när det gäller TV – serien Sjukhuset som spelades in vid Akademiska sjukhuset i Uppsala 2007. När programmet sändes fick en familj av en slump se sin anhörige som just avlidit på tv. Domen har fått stor uppmärksamhet men vilka konsekvenser får den för journalistiken och för dokumentärserier på TV? Alexandra Sannemalm har tittat närmare på det. Nedskärningar i Finland sedan licens blivit skattHär i Sverige väntar vi på den nya regeringens besked om hur public service ska finansieras i framtiden. Frågan har väckts senaste tiden med tanke på teknikutvecklingen. När fler av oss tittar på tv i mobilen eller på datorn, försvinner ju sakta finansieringen i ett system där man betalar för innehav av själva tv-apparaten.För två år sedan övergav Finland – av samma skäl – licensen och införde istället en TV-skatt. Det här har förändrat hur publicservicejournalisterna ser på sitt uppdrag - och nyligen genomfördes stora nedskärningar på publicservicebolaget YLE sedan regeringen trots försäkringar sänkt nivån på anslaget till bolaget. Finlandssvenska frilansjournalisten Ingrid Svanfeldt har tittat närmare på hur den nya skattemodellen fungerar i Finland. Giftbomben var under gränsvärdetDet vankas ju december, första advent och jul och på söndag puttrar glöggen i grytorna i många svenska kök. Och vad passar väl bättre då än ett litet giftlarm om russin att toppa tidningarna med? Råd och Rön använde sig av den här julkroken i veckan. I flera tester hittade man spår av bekämpningsmedel i russin som säljs i svenska affärer. Nyheten spreds som den här typen av giftlarm ofta gör till andra tidningar. Aftonbladet skrek ut rubriken: RUSSINPAKETET ÄR RENA GIFTBOMBEN. Men i testerna som Råd och rön gjort framgår att bekämpningsmedlen som man hittat inte är i närheten av att nå upp till EU:s gränsvärden. Så om inget ämne i russinen når upp till ens i närheten av gränsvärdet. Varför ska det då larmas?

29 Nov 201434min

Reklamförbudet i public service är ingen skitsak men i veckan gjorde ett inslag i Rapport att ett storföretag fick breda ut sig på bästa sändningstid. I år sjunker tablåtittandet brant samtidigt som nya sätt se rörlig bild exploderar. Alla vill vara med men vad händer då med dem som varit där i decennier? Tusental museibesök på presskort. Och så om 96-åringen som gick in på redaktionen och aldrig försvann. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tricket som kan ge gratisreklam till och med i publicservice-TV Sveriges television är som bekant den reklamfria publicservicetelevisionen. Ändå händer det lyckas få bygga sina varumärken på bästa sändningstid, med stöd av landets mest trovärdiga röster. Det här är något som inte går att köpa för pengar. Istället gäller det att erbjuda något annat. Ett klassiskt grepp är att låta göra en undersökning om ett samhällsfenomen och sedan bjudas in som expert för att tolka undersökningen. När ett försäkringsbolag ville nå föräldrar med barn i skolåldern gjorde man en undersökning om ungdomars klimatoro. Strax därefter bjöds man in till SvT:s Lilla Aktuellt och kunde med företagets logotype i bakgrunden exponera sig direkt för målgruppen som en samhällsmedveten aktör snarare än ett försäkringsbolag. I dag ska vi titta på ett aktuellt fall hur det här samspelet fungerar. Hur kan kommersiella aktörer få uppträda som experter och förmedla sina budskap utan att få kritiska motfrågor eller hissad varningsflagg? Det handlar om det stora skogsföretaget SCA som idag vill bli förknippade med hygien snarare än skog och vad kan då vara bättre än att få prata om hygien i Sveriges – den dagens mest sedda tv – program – Rapport, med 1,2 miljoner tittare? Hur lyckades man med det – och vilket ansvar har medier för att inte bli en arena för företags PR-arbete? Reportrar Jonna Westin och Martin Wicklin. Tusental museibesök på presskort Det sägs ju att det inte finns några gratisluncher. Men i veckan lanserade Aftonbladet nyheten att poliser får förmåner just för att de är poliser. Det här fick oss att fundera på hur det ser ut i den egna branschen - vilka gratisförmåner får den som kan vifta med ett presskort? Vi har kollat och varje år sker flera tusen besök på museer, nöjesparker och idrottsanläggningar med presskort som enda betalning. Är de besöken alltid i jobbet - eller en dold förmån? Alexandra Sannemalm gav sig ut på Djurgården i Stockholm, beväpnad med ett presskort. Blir gammel-tv det nya pappers-tidning? Många av er har säkert gjort det själva: slutat titta på vanlig tv och istället börjat välja fritt bland webbens alla videoklipp och strömmande sändningar. Nu har internet funnits i våra hem i två decennier och i grunden förändrat våra medievanor. Tidningsföretagen har känt av det här länge - innehållet har flyttat till webben men pengarna är svåra att få med på resan. Och nu - i år - händer detsamma i tv-branschen. Nu börjar tablå-tv dramatiskt tappa till nya sätt att se rörliga bilder. Mellan 300 000 och 400 000 svenska har i år slutat att titta på vanligt tv. TV har i över ett halvsekel varit centralt i våra liv - när nu förändringens vindar ökar i styrka så ändras inte förutsättningarna bara för tv-branschen - utan även för inrednings- och möbelindustrin. Tonchi Percan börjar sin spaning efter tvns nya framtid i Älmhult i Småland. 96-åringen som gick in på redaktionen och aldrig försvann I veckan, när kvällstidningen Expressen fyllde 70 år, träffade vi en av tidningens levande legender - reportern Svante Löfgren som i dag är 96 år gammal. Han bevakade 1936 OS i Nazityskland, började på den unga Expressen 1949 och hade 1953 ett av de största svenska scoopen - en intervju med vietnamesiske kommunistledaren Ho Chi Minh som talade om sin vilja till förhandlingar om fred i Vietnam. Han berättar för Alexandra Sannemalm om sitt långa liv på olika redaktioner.

22 Nov 201434min

Kulturministern har varit i ett lågintensivt blåsväder sedan hon tillträdde. Antingen för tyst eller för vag. Är det ett drev eller en högst motiverad om än tuff - granskning? Vi har undersökt bevakningen av ministern som irriterar medier. SvT granskade fotbollsklubbens förhållande till sina risksupportrar men klippte bort deras bästa argument. Nu får man kritik även av polisen. Och så råder högtryck på mediemarknaden i Kalmar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varför irriterar ministern medier? Det var en smått sensationell utnämning när Alice Bah Kuhnke utsågs till ny kulturminister. Sedan hon tillträdde i början av oktober har det skrivits nära 3 000 artiklar om kulturministern. 1 100 artiklar skrevs under veckan hon tillträdde och sedan dess har det fortsatt med 350 artiklar i veckan – i genomsnitt. Och trots att kulturpolitik knappt nämndes under valrörelsen så verkar det i medier en månad efter valet som om kulturpolitiken är det viktigaste politikområdet efter finanspolitiken. Och trots ubåtsjakten mitt i Stockholms skärgård så är kulturministern mer omskriven än försvarsministern. De enda ministrar det skrivs mer om är det allra innersta kabinettet med statsministern, finansministern och utrikesministern. Och merparten av det som skrivits är negativt. Antingen handlar det om hennes tystnad eller – när hon väl yttrat sig – om hennes vaghet. Det har talats om drev och mobbning. Men till skillnad från klassiska drev så saknas en konkret händelse. Här finns ingen toblerone, ingen giftig båtfärg. Utan det handlar om politiken – och bristen på konkret politik i kritikernas ögon. Reportrar Alexandra Sannemalm och Martin Wicklin. SvT valde bort avgörande fakta i supportergranskning Nu till ett ämne som ligger Martin Wicklin som AIK-supporter varmt om hjärtat - ja så varmt om hjärtat att han inte fått vara med när vi på redaktionen diskuterat det här jobbet. Det ska handla om mediebilden av supporterkulturen i allmänhet och i synnerhet om en SVT -granskning av klubbarnas insatser i arbetet med risksupportrar. Flera av de som var med i SVT:s reportage är nu kritiska till vad som kom med och hur de framställdes. Jonna Westin har granskat granskningen. Kalmar har blomstrande medier - men konkurrensen skärps Vi har berättat mycket om neddragningar av journalistik och ekonomiskt pressade medieföretag de senaste åren. Inte minst har det handlat om förändringar utanför Stockholm - var tredje lokalredaktion inom dagspressen, nästan hundra stycken, har försvunnit på tio år. TV4 har lagt ner alla sina lokalredaktioner, Helsingborgs dagblad ska inte längre ha egen ledar- och kulturredaktion sedan tidningen köpts av Sydsvenskan. Expressens kultur- och ledarredaktörer i Malmö och Göteborg försvinner. Men det här är inte jämnt spritt över landet. Det finns koncerner som med framgång driver lokal journalistik och som har tappat mindre i upplagan än storstadspress. I exempelvis Karlstad, Norrköping och i Kalmar har lokala tidningar fortfarande en stark ställning hos läsarna och annonsörerna. Av de 25 största tidningarna är Barometern i Kalmar den som minskat sin upplaga minst de senaste tio åren. Och där har man fortfarande kvar 15 lokalredaktioner i tio kommuner. Men även om Barometern står stark så utmanas den av nya aktörer - både stora och små. Sedan tidningen infört betalvägg på webben har ett annonssäljbolag startat en nyhetssajt som är gratis att besöka. Kommer betalväggen att fungera om konkurrenten ger nyheter kanske sämre - men gratis? Och som en nästan övertydlig illustration av hur det digitala medielandskapet inte längre tål några lokala monopol säljer samma bolag annonser till Kalmarföretagen åt Schibsteds företag som Aftonbladet och hitta.se, åt Facebook och åt Google. Tonchi Percan är i Småland för att försöka förstå hur de gör och varför en uppstickare tror att det går tjäna pengar på journalistiken.

15 Nov 201434min

Hotade journalister är efter riksdagsledamöter den mest hotade och trakasserade yrkesgruppen. Hur påverkar det journalistiken att så många journalister är hotade? Kvinnolobbyn påstår att 9 av 10 kvinnor mår dåligt av reklamen. Men håller den siffran streck? Jack Werners krönika om ett slags nätets motsvarighet till stockholmssyndromet. Och så om de nya svenska visselkonsulterna entreprenörer som gjort till affärsidé att hålla intern kritik utanför offentlighetens ljus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Risk för självcensur efter ökade hot mot journalister Hot och trakasserier mot journalister för att de är journalister och för den journalistik som de gjort ökar här hemma. Och i söndags uppmärksammades för första gången straffrihetsdagen – och Committee to protect journalists släppte en rapport som visade att det i princip är riskfritt att döda en journalist. De senaste tio åren har 370 journalister mördats som direkt hämnd för deras arbete. De flesta hade rapporterat om lokal korruption och brottslighet. Och i 90 procent av dessa fall råder total straffrihet. Även här hemma i Sverige är hoten spridda och journalister är den yrkesgrupp som efter riksdagsledamöterna hör till den allra mest utsatta gruppen. Det framgår av en sammanställning som vi på Medierna gjort. Och både journalister och medieföretag uppger att hoten ökat de senaste fem åren. Frågan är vad hoten får för betydelse. Nu talar vissa om risk för självcensur. Reporter Tonchi Percan och researcher Sara Edvinsson. Med fakta och förnuft mot nätets Stockholmssyndrom Nu ska det handla om ett slags nätets ”stockholmssyndrom” – vår socialamedier-krönikör Jack Werner har följt historien om en kvacksalvare på nätet – som fick kunderna han lurade med sig på sin sida i en socialamedierstorm mot journalisterna som avslöjade honom. Undersökning om kvinnors reaktion på reklam håller inte I oktober kunde man se affischer i Stockholms tunnelbana med texter som ”vad vore tunnelbanan utan lite halvnakna kvinnokroppar”. Affischerna var en del i Sveriges kvinnolobbys kampanj ”reklamera” och den fick stor uppmärksamhet. Ett av påståendena var att 9 av 10 kvinnor mår dåligt av reklam. Men var kom den uppgiften egentligen ifrån? Alexandra Sannemalm har tittat närmare på det. Ny bransch ska hålla visselblåsande utanför medier Utanför offentlig sektor är det svenska skyddet för visselblåsare fortfarande svagt om man jämför med andra länder. Samtidigt vill allt fler företag och myndigheter göra det enklare för sina sina anställda att vissla när de ser missförhållanden eller etiska övertramp. Inspirerade av amerikanska storbolag inrättar svenska företag och myndigheter visselblåsar-system. Mängder av konsultfirmor har startats för att tillhandahålla system som ska göra det enkelt att anonymt rapportera missnöje internt i företagen. Men vad händer när företag och myndigheter försöker ta ta kontroll över informationen istället för att den når offentlighetens ljus? Och vilka är det som aspirerar på att vara det här alternativet till offentligheten? Medierna har den här veckan undersökt en framväxande bransch – de svenska visselkonsulterna. Reporter är Erik Peterson.

8 Nov 201434min

Det är allhelgonahelg och vår huvudsändning utgår. Så vi passar på att återutsända några av sommarens reportage om journalistiken som påverkat valutgångar. Om valstugereportagen 2002. Om när journalistiken började ställa kritiska frågor. Och så om det som kallats Mosa Mona-kampanjen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är allhelgonahelg och på grund av den kristna högtiden så utgår vår lördagssändning till förmån för gudstjänst. Vi bjuder istället så här i Halloween-tider på tre skräckupplevelser för landets politiker just när det gör som mest ont – i valrörelse. Denna vecka får du en ny chans att höra Arvid Hallbergs reportage från i somras om journalistiken som påverkat valutgångar och valresultat. Valstugereportaget som sänkte moderaterna 2002 2002 väckte Uppdrag Gransknings avslöjande om rasism och främlingsfientlighet i valstugorna starka känslor och många menar att det fällde moderaterna. Men reportaget som byggde på användandet av dolda kameror var kontroversiellt och när vår reporter Arvid Hallberg får kontakt med politikerna som då hängdes ut som rasister så visar det sig att såren ännu 12 år senare inte läkt. När journalisterna började ställa kritiska frågor Vi ska ta tillbaka långt i tiden, till en brytningstid, när den politiska journalistiken vaknade ur en slumrande tillvaro och började ställa kritiska frågor. 1966 fick statsminister Tage Erlander frågan vad ett ungt bostadslöst par skulle göra. Svaret blev pinsamt för statsministern och frågan startpunkten för en mer kritisk journalistik. Reporter Arvid Hallberg. Mosade medierna Mona i valrörelsen 2010? Under valrörelsen för fyra år sedan startade en debatt om att Mona Sahlin utsattes för en Mosa Mona-kampanj i medierna. Nu, fyra år senare berättar hon om hur hon upplevde rapporteringen. Sahlin säger att bevakningen visade att det är skillnad på hur män och kvinnor i politiken framställs i medierna. Reporter Arvid Hallberg.

2 Nov 201434min

Ubåtsjakten tycks nedlagd för nu. Men hur lyckades vi journalister med vår jakt på vad det egentligen var som rörde sig där under ytan? Vi letade journalister som letade militärer som letade undervattensverksamhet. Nördtidningarna växer när alla andra krymper. Vi hälsar på hos några tidskrifter som kombinerar att vara väldigt smala med att vara väldigt framgångsrika just nu. Och så kritik mot SVT som felaktigt pekade ut familjehemsföräldrar som alkoholister. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kritisk ubåtsrapportering kräver kunskapUbåtshysterin tycks vara över för tillfället. Den största militära operationen i Stockholms skärgård på två decennier. Det har varit en minst sagt massiv medierapportering under veckan. Med livebevakning många timmar i sträck. Det har hyrts helikoptrar, avrustade stridsbåtar och det har gjorts en oändlig mängd direktsända skildringar av sjöfåglar, svårigheten att se i mörkret, väder och vind. Till och med Ekot lät emellanåt som naturmorgon när mediebevakningen började gå alltmer tomgång. Det har handlat om snabba båtar, långsamma båtar och båtar som rör sig över vattenytan. Och så har vi alla uppgifter som cirkulerat i medier. T ex den svartklädda mannen som jagades av Must och Säpo och som fick många av oss att tänka på ryska grodmän i skärgården men som senare troligtvis visat sig vara en vadande öringsfiskare när TV4:s nyheterna hittade honom. Expressen som trodde att DN:s inhyrda och avrustade stridsbåt åkte tungt beväpnad ut på insats. Och gryniga bilder med suddiga pixlar har beskrivits som”bildbevis”. Men frågan är om mediekonsumenterna verkligen fått någon hjälp av våra medier med att begripa vad som hände i veckan och vad det i så fall skulle kunna betyda för landets säkerhetsläge. Reportrar här har varit Sara Edvinsson, Jonna Westin och Lasse Truedson. Familjehemsföräldrar felaktigt uthängda som alkoholister i SvTVårdnadstvister är svåra att skildra – och det gäller även för barn som är placerade i familjehem. Här finns ofta infekterade konflikter mellan biologiska föräldrar och familjehemsföräldrarna. Det är svåra historier med trasiga bakgrunder och känsliga uppgifter Att som journalist ta ställning och välja sida i en sådan konflikt innebär stora risker för alla inblandade, inklusive sanningen. Vi tittar i veckan närmare på ett sådant fall. Vi ska till Gävle där medier både lokalt och på riksnivå, inte minst i SVT: s nyhetsprogram Rapport och Aktuellt har hängt ut ett par fosterhemsföräldrar som alkoholister. Trots att utredningar i två kommuner friat dom från anklagelserna. Nu har även IVO, Inspektionen för vård och omsorg, kommit fram att kommunerna inte brustit på något sätt när de placerat barn i det aktuella familjehemmet. Tonchi Percan är reporter tillsammans med Mattias Pleijel. De nördigaste tidskrifterna överlever bästNästan varje vecka pratar vi om det här i Medierna, den stora tidningsdöden och de bistra framtidsutsikterna. Men i denna sorgeocean av nedskärningar och brant dalande kurvor finns små fyrar av hopp. De nischade magasinen som sprider de inzoomade, avgränsade ämnenas ljus och hoppet om överlevnad. Ofta påfallande nördiga tidningar. Som tidningen Klassiker som ökade mest i årets orvestoundersökning, branschens sätt att försöka mäta antalet läsare, med 47% sedan förra mätningen. Tove Palén nosade upp redaktionen och boffade begagnad bildoft.

25 Okt 201434min

Det är höstens mest omtalade svenska bok och nu kommer kritiken vi har läst Daniel Suhonens bok om Håkan Juholt. Ju mer medier vet om sin publik desto betalt kan man få för annonserna. Men var går gränsen? När blir medier, om inte storebror så i varje fall lillebror, i förhållande till dig? Och så har Martin Schibbye reagerat på tystnaden om journalister som fängslats i Egypten för att ha gjort sina jobb. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Har Daniel Suhonen grund för sina långtgående teorier?Höstens i särklass mest omtalade svenska bok är Daniel Suhonens berättelse om Håkan Juholt: Partiledaren som klev in i kylan”. En bok där Suhonen avslöjar turerna inom det socialdemokratiska partiet och en fet berättelse om hämnd, intriger, hemliga mejl och sms. Det är spännande läsning inte minst på grund sättet boken är skriven. Daniel Suhonen har kommit över ett gediget källmaterial och han tvekar inte att väva mönster där slutsatser dras och personer pekas ut – men ibland är det oklart hur mycket författaren egentligen har på fötterna, vad som är indicier och vad som belägg - och i veckan har flera mindre och grövre faktafel påpekats. Boken lanseras som journalistik och förlaget beskriver den som ett avslöjande ”reportage”.Men i veckan har frågetecknen radats upp kring den journalistiska metoden och pressetiken. Martin Wicklin träffade Daniel Suhonen i veckan för att prata om just det här.Krönika av Martin Schibbye: Skriv så fängslade reportern får gifta sig i frihetNu ska vi till Egypten där den arabiska våren övergått i höst på mer än ett sätt och för de tre journalister från Al Jazeeras engelskspråkiga kanal och som sitter fängslade i snart ett år har den övergått i vinterkyla. De dömdes till tio års fängelse för att ha gjort sitt jobb – för att ha intervjuat även det numera förbjudna Muslimska brödraskapet. Martin Schibbye har slagits av tystnaden kring deras fall och i en krönika berättar han här om deras öde - och om det han vet om vad som behövs för att överleva fysiskt och psykiskt som fängslad reporter. Och vill du skriva till de tre fängslade kan du använda adressen freepetergreste@gmail.com Är övervakning en ny affärsmodell för medier?Nu ska det handla om ekonomiskt utmanade medier och konsten att tjäna pengar på annonser i de nya affärsmodeller som växer fram. Ju mer medier vet om sin publik desto mer exakt kan man rikta en annons – och desto mer betalt kan man ju få för annonserna. Men var går gränsen och när blir medier om inte storebror så i varje fall Lillebror i förhållande till dig som läsare? Jonna Westin har tittat närmare på den frågan.

18 Okt 201434min

Om kulturbevakingen som debatterats i veckan. Vad blir kvar av tidningarna Kvällsposten och Göteborgstidningen när kulturredaktionerna slaktas och hur klarar sig kulturjournalistiken utanför Stockholm i framtiden? Om delningssajterna som vill få oss att sprida bilder, engagerande artiklar och filmklipp. Varför växer dom upp som höstkantareller en vecka efter regnet? Och så om den styrda bilden av Ukrainakonflikten i ryska medier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur klarar sig kulturjournalistiken utanför Stockholm i framtiden? Den här veckans stora mediedebatt om kulturens roll utanför Stockholm utlöstes av beskedet om neddragningar i kultur- och ledarredaktionerna på Göteborgstidningen och på Kvällsposten i Malmö – alltså Expressens båda lokala editioner. Debatten har gått hård. Aftonbladets Åsa Linderborg tog chansen att avvända det klickvänliga rubrikordet analsex för att anklaga konkurrenterna på Bonnier för svek mot kulturbevakningen. Och i upprop på nätet skrivs det om nedläggning av kultursidorna. Det här är ju egentligen ingen ny fråga. Under lång tid har olika tidningar dragit ned på den självständiga kulturbevakningen för att spara resurser. Senast var det Sydsvenskan och Helsingborgs dagblad som skapar en gemensam kulturredaktion. Idag ska vi titta på hur det ser ut med kulturjournalistiken utanför huvudstaden och vi ska också titta närmare på vad det egentligen ligger i alla anklagelser mot Expressen. Tonchi Percan började hos den sjungande chefredaktören Frida Boisen. Han startade en delningssajt - ni kommer aldrig tro vad som hände sedan! Delningssajterna, som vill få oss att sprida vidare engagerande artiklar, bilder och filmer, växer som höstkantarellerna ur jorden en vecka efter septemberregnet. Det heter saker som Omtalat, Finkammat och Lajkat - och det finns massor av andra mindre projekt som bygger på samma idé. Söta djur som gör gulliga saker, rubriker som ”det här trodde du inte skulle hända efteråt” och annat man tror ska bli delningsraketer på nätet. Men varför händer det just nu? Och vad får det för konsekvenser? Jonna Westin har tittat närmare på det. Så styrs bilden av Ukrainakonflikten i ryska medierna Lite i skymundan från slaktandet i Syrien fortsätter konflikten i östra Ukraina med nya strider och nya flyktingströmmar. I Ryssland finns enstaka röster som protesterar mot landets inblandning i grannlandet - men den helt dominerande bilden i de stora ryska medierna är att en högerregim - kanske till och med fascistisk - tagit över i Ukraina och nu trakasserar den ryskspråkiga befolkningen i framförallt östra delen av landet. Per Shapiro rapporterar från Moskva om en hårt styrd mediebild av en konflikt med stor betydelse även för svensk säkerhetspolitik.

11 Okt 201434min