Närgången LVU-granskning, den eviga förtroendefrågan och AI-transparens
Medierna16 Mar 2024

Närgången LVU-granskning, den eviga förtroendefrågan och AI-transparens

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Femåring intervjuad om sin egen LVU-process

De senaste veckorna har Avesta Tidning publicerat en granskning som sticker ut. Det är en hel serie artiklar om en familj som förlorat vårdnaden om sitt femåriga barn. Fokus ligger på barnets mormor som förgäves försökt bli familjehem åt barnet. Tidningen skildrar hennes kamp att få svar från kommunen på varför hon inte blivit godkänd som familjehem. Det är en granskning som väldigt tydligt ställer sig på mormorns sida.

Det är en detalj som sticker ut här. Det femåriga barnet som allting handlar om, som står mitt i en LVU-process, intervjuas och publiceras stort med namn, bild och ryckcitat i rubriken.

Public service eviga förtroendefrågan


Varje år när allmänhetens förtroende ska mätas så ligger Sveriges Radio och SVT högst upp på listan över dom mest pålitliga mediehusen. Public service ställning är stabil, men.. ändå puttrar en misstanke, en misstanke som år efter år som syns där i förtroendemätningen.

En misstanke som är så pass väletablerad att den nu bär en sanning. För varför är det egentligen så att personer som definierar sig som politiskt höger i större utsträckning tycker att public service är vänstervridet?

Så ska redaktioner vara transparenta med AI

Artificiell intelligens är numera ett självklart verktyg för journalister. Numera är det inte bara i förarbetet som journalister använder AI, det blir också allt vanligare att AI på olika sätt medverkar till själva publiceringarna också. Det är idag inte ovanligt att det också redovisas i slutet av en artikel. Men när ska egentligen redaktioner berätta att de använt AI i ett jobb och när bör man låta bli?

Producent: Erik Peterson
Programledare: Martina Pierrou

Episoder(980)

Myter om romer och världens hetaste journalist

Myter om romer och världens hetaste journalist

Rapportering om blonda barn stärker fördomar mot romerDet har handlat en hel del om bortrövade blonda barn och romer i veckans medierapportering. Inte bara här hemma i Sverige utan i medier världen över. En del rubriker har påmint om gamla sagor men rapporteringen är långt från dom oskyldiga sagornas värld. Berättelserna om Maria och de irländska barn som polis hämtade från sina föräldrar länkar rakt in i uråldriga fördomar om romer som rövar barn. Mattias Pleijel har synat rapporteringen i veckan. Krav på ökad frihet läcka dokumentJustitiekanslerns beslut att inleda förundersökning om misstänkt brott mot tystnadsplikten med anledning av det numer välkända romregistret har väckt debatt. Flera har höjt rösten för att den lagen borde ändras och att det borde vara lättare att läcka även skriftliga dokument till medier. Martin Wicklin tittar närmare på den kritiken. Glenn Greenwald om avslöjanden, åsikter och fega medierNu till Rio de Janeiro och världens just nu i särklass hetaste journalist. Han syns så gott som dagligen på olika internationella satellit TV-kanaler. Och enligt ryktet så är det fullt slagsmål bland olika filmbolag i Hollywood om att få rättigheterna till att göra en film om journalisten som kom med det sensationella scoopet, baserat på uppgifter från en viss datakille vid namn Edward Snowden. Glenn Greenwald heter journalisten. När Mediernas reporter Terje Carlsson träffade honom så kunde han bekräfta uppgifterna att svenska myndigheter har samarbetat nära med amerikanska myndigheter. Hycklande #osminkad kampanjKanske har ni noterat att Aftonbladet haft en kampanj mot utseendehetsen och mot hur kvinnor förväntas se ut på bild. Det började med att TV4-Sportens Anna Brolin la upp en före- och efterbild på sig själv vid en plåtning. Aftonbladet hakade på och drog igång kampanjen Osminkad tillsammans med en rad mediekvinnor som publicerade osminkade bilder på sig själva i tidningen. Sedan uppmanades allmänheten att göra likadant under hashtaggen Osminkad. Men hur bra är Aftonbladet själva är på att minska utseendefixeringen bland sina läsare, när man ständigt publicerar fixade och putsade bilder på kändisar? Josefine Owetz har synat Aftonbladets kampanj. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. .

26 Okt 201334min

Medieeliten svarar på lyssnarnas frågor

Medieeliten svarar på lyssnarnas frågor

I vanliga fall är det ju vi journalister i Mediernas redaktion som ställer frågorna, men den här veckan lämnar vi över den uppgiften till lyssnarna. Det blir tal om allt från glamour till konsekvenserna av vaccinrapportering. Vi får höra om Sveriges Televisions planer på en redaktion i Södertälje, om hur Dagens Nyheter ångrar att man skrämde upp borrelia-patienter och om hur Nöjesguiden jobbade med mångfald. En frågeställare undrar varför inte hon och hennes tonårskompisar lättare hittar till allt bra innehåll SvT sänder, som exempelvis Jonas Gardells Torka aldrig tårar utan handskar. Varför finns inte mer information i sociala medier, så unga förstår att SvT inte bara är för "pansjisar"? Och svårigheten att hitta program i SvT om modebranschen bekymrar en annan person som kontaktat redaktionen. De som denna gång anses tillhöra medieeliten är: Margret Atladottir, redaktör för Politism.se, Aftonbladets satsning på politisk opinionsbildning och tidigare under många år chefredaktör för Nöjesguiden. Eva Hamilton, VD för Sveriges Television, med en lång karriär som journalist bakom sig, bland annat som SvT:s korrespondent i Bryssel. Peter Wolodarski, chefredaktör för Dagens Nyheter, utbildad ekonom med en bakgrund som ledarskribent på Expressen och Dagens Nyheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

19 Okt 201334min

Vetenskapsbråk och medborgarfotografer

Vetenskapsbråk och medborgarfotografer

Häpnadsväckande vetenskap var fel enligt forskareFörra veckan sände Sveriges Televisions program Vetenskapens Värld en dokumentärfilm som fick forskarna att tappa hakan. Den kallades Varför är kvinnor kortare än män? Och man lanserade ett häpnadsväckande svar på den frågan. Problemet var bara att teorin som presenterades var fullständigt fel, enligt de forskare som kan området. Lars Truedson är reporter. Alla blir fotografer - men klarar alla jobbet?Tack vare vanligt folk med mobiltelefoner håller bildjournalistiken på att stöpas om och ställas inför nya utmaningar. Dramatiska händelser dokumenteras just när dom händer - och medieföretagen har för länge sen förstått vilken enorm resurs mobilfotograferna är. Men vilket ansvar har redaktionen för sina nya medarbetare på fältet? Och hur fungerar källkritiken? Katarina Andersson är reporter. GP-domen överklagad - hur tänker kollegerna?I veckan valde justitiekanslern att överklaga den friande domen mot Göteborgs-Postens journalister som vi berättade om för två veckor sedan. Det handlar om en våldtagen kvinna vars identitet röjdes i samband med en publicering men åtalet ogillades med motiveringen att det inte gick att bevisa att tidningen verkligen lovat kvinnan full anonymitet. Göteborgspostens linje har varit att det är branschpraxis med olika nivåer av anonymitet och att kvinnan gav sitt samtycke till att bilden på henne publicerades. Men i samband med domen har en debatt brutit om förekomsten av det graderade anonyimtetsskyddet på landets redaktioner. Josefin Owetz har lyssnat in diskussionen. Zlatans app tecken i tidenUppståndelsen blev stor när Zlatan på presskonferensen i veckan meddelade att man kunde sluta köpa kvällstidningarna nu eftersom han startar egen kanal i mobilen: Zlatan Unplugged. Zlatan Unplugged är det senaste exemplet på det skred som just nu går genom det digitala medielandskapet. Företag, varumärken och kändisar väljer att runda journalistiken för att istället skapa egna kanaler direkt till publiken. Vad betyder det här för journalistiken? Ska medierna vara oroliga? Martin Wicklin är reporter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. -

12 Okt 201334min

Uthängd utan rättvisa och ormgrop i tv-branschen

Uthängd utan rättvisa och ormgrop i tv-branschen

Inte förbjudet nakenkränka tonårstjejVi har ju i det här programmet flera gånger återkommit till striden som står mellan yttrandefriheten och integritetsskyddet.Det har då ofta handlat om redan offentliga personers rätt till ett privatliv, som publiceringen av prinsessan Kates bröst, och om ifall Sverige skulle klara en prövning eftersom vi saknar ett specifikt integritetsskydd i lagen.Men frågan blir extra plågsam och tydlig när det inte handlar om etablerade medier och inte om prinsessan Kates bröts utan om en helt vanlig tonårstjejs bröst som lagts ut på Facebook.Katarina Andersson har träffat Natasha, en 14-årig tjej som hängdes ut med en nakenbild på nätet. De sociala konsekvenserna blev förödande. Men gärningsmannen - den som kränkte - frikändes trots erkännandet.Se till att förtjäna förtroende - lärdom av KjöllerdebattDe senaste veckorna har det varit käbbel om faktafel, där personangreppen har haglat och kända stora namn har flugit på varandra, även här i programmet Medierna. Det handlar om Hanne Kjöllers bok.I fredags gick bokförlaget Brombergs ut och berättade att man ger ut en reviderad nyutgåva för att korrigera faktafel och ändra formuleringar. Men vad finns att lära i den här historien? Och är käbblet över för den här gången? Martin Wicklin träffade Sam Sundberg och Torbjörn von Krogh för att diskutera saken. Ormgrop i tv-branschen - alla härmar allaWebb-tv, det är ju där man kollar korta klipp när man vill. Du styr, du väljer. Traditionell tv, det är noga genomtänkt tablå som ger oss längre saker i lugn och ro när vi vill ha det. Bara sitt ner i tv soffan och ta in. Men stämmer det längre? Kvällstidningarna lanserar det ena programmet efter det andra med noga angivna starttider i tablå och i veckan lanserades flera program på Youtube som lånar koncept från traditionella medier samtidigt som de stora tv-bolagen satsar på nätet. Är det ingen ordning på TV-marknaden längre? Lasse Truedson har kollat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

5 Okt 201334min

Bakom registeravslöjandet och mer Kjöllerkritik

Bakom registeravslöjandet och mer Kjöllerkritik

Bakom etiken och praktiken i registeravslöjandet Dagens nyheters avslöjande om massregistrering av romer har dominerat nyheterna i Sverige hela veckan. Justitieministern har fått be Sveriges romer om ursäkt och skånepolisen har utsatts för en mediestorm. Avslöjandet har hyllats både utanför och inom mediebranschen och beskrivits som en återupprättelse för journalistiken. Arbetet med avslöjandet hölls i en liten krets på Dagens nyheter. Bara 6 personer kände till det. Och det var ett arbete som präglades av svåra val och etiska överväganden. Vad skulle man göra med registret som enligt tidningens egna jurister är olagligt. Hur mycket kan man utan att riskera källskyddet. Skulle man publicera bilder och identitet på oskyldiga barn som hamnat i registret och skulle man konfrontera polisen med uppgifterna som man satt på? Vi ska berätta idag historien bakom Dagens nyheters avslöjande om massregistreringen av romer. En publicering som skakade Sverige. Reporter är Mattias Pleijel och han börjar sin historia i Malmö, hemma hos journalisten bakom avslöjandet, Niklas Orrenius. Fler sluter upp i Kjöllerkritiken Vi återvänder till ledarskribenten och författaren Hanne Kjöllers bok En halv sanning är också en lögn. För i veckan har kritiken fortsatt hagla över författaren. Det handlar om anklagelser om faktafel och fulciteringar; att boken som kritiserar journalister för att ta uppgifter ur sitt sammanhang för att stärka tesen gör precis likadant själv. Journalisten och författaren Gellert Tamas kritiserade henne för flera fel, bland annat att i en ledare i DN ha räknat sökträffar inte bara för förorten Husby utan för alla Husby, vare sig det rör sig om platser, människor eller travhästar - i en artikel som gick ut på att Husby inte alls varit i medieskugga. Och i torsdags gick tre journalister från Sveriges radio till attack genom ett öppet brev till Hanne Kjöller med nya anklagelser om faktafel och illojala tolkningar. Debatten om boken har blivit till en sörja av anklagelser fram och tillbaka. Hanne Kjöller slår ifrån sig kritiken. Hon menar istället att journalister är en kår som har svårt för att ta kritik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Sep 201334min

Samtyckt röjande och felaktigt felfinnande

Samtyckt röjande och felaktigt felfinnande

Göteborgsposten frias med resonemang om halv anonymitet Enligt grundlagen kan den journalist som röjer sin källa riskerar böter eller fängelse. I veckan kom tingsrättens dom i ett sådant mål mot journalister på Göteborgsposten - den drabbade var en kvinna som berättat om en våldtäkt och fick sin identitet röjd.Justitiekanslern väckte åtal men i veckan kom domen som friar Göteborgsposten. Med motiveringen att åklagaren inte kunnat bevisa att tidningen verkligen lovat full anonymitet. Nu varnar kritiker för att Göteborgsposten med sin argumentation kan ha vunnit slaget i tingsrätten men förlorat kriget om tilliten till mediernas löften om källskydd. Martin Wicklin åkte till Göteborg och träffade kvinnan som Göteborgsposten i sin publicering valde att kalla Jessica. Reporter var också Lasse Truedson. Normalstörda programformat - förnedrande eller synliggörande?Miffo-TV Talkshow i SvT och De dejtbara i kanal 5 har haft premiär i våra tv-apparater de senaste veckorna. Och i våras var det dags för säsong två av Mot alla odds. I programmen deltar människor med funktionsnedsättningar, men på olika sätt. I talkshowen har programledarna utvecklingsstörningar och i de andra har samtliga deltagare funktionsnedsättningar. I De dejtbara har det debatterats flitigt om den senaste tiden. Vissa menar att serien är nedsättande och stereotyp, andra att den kan fungera som en ögonöppnare. Reporter Josefin Owetz har tittat på senaste trenden med programformat där samtliga deltagare är funktionshindrade. Halv sanning hos felfinnande författareFelfinneri har en skrämmande baksida. Det gäller att ha rätt, annars kan det bli pinsamt. Och ledarskribenten Hanne Kjöller, som nyligen kom ut med boken En halv sanning är också en lögn, har pinsamt nog gjort sig skyldig till ett ganska allvarligt faktafel i boken, som granskar just mediers sanningshalt - i varje bok som nu skickas ut ligger en liten lapp med rättelse och ursäkt. Nu avslöjas ytterligare ett fel i boken. Ett fel som verkligen går i linje med det författaren till boken själv driver som tes: att utelämna delar av sanningen för att göra sin poäng starkare. Det handlar om ett påstående om vad Janne Josefsson har sagt i en debatt på Publicistklubben. Som vid en närmare granskning visar sig inte återge hela sanningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Sep 201334min

Hatbrottsdilemma och Bonnieraffärer

Hatbrottsdilemma och Bonnieraffärer

När ska medier diskutera brottslingars etnicitet? Det uppmärksammade hatbrottet i Malmö har väckt frågan om när det är relevant att berätta om misstänkta brottslingars etnicitet. På nätet drog diskussionen igång och här var uppgifterna betydligt fler. Det spekulerades inte minst i gärningsmännens etnicitet.En pressetisk grundregel är att inte betrakta etnicitet som relevant när det kommer till brottsrapportering. Men den här gången fanns några som ansåg att det var relevant. Vi har talat med två redaktioner som gjorde två olika val i veckan. Ska vad som sägs i sociala medier påverka hur traditionella medier förhåller sig?Reportrar var Katarina Andersson och Josefin Owetz. Presstödsutredning utbuadRopen på hjälp från den drunknande dagspressen blir alltmer desperata. Läsarna flyr ju som bekant pappret och tidningarna försöker hålla sig flytande genom olika försök att ta betalt för sin journalistik på nätet. Och i veckan kom ännu ett dråpslag. När Presstödskommitten sträckte ut en räddningsplanka i form av ett förslag på reformerat presstöd - buades det ut av experter och tidningsmakare. För sent, för konservativt och pappersfixerat - menade kritikerna. Vår reporter Mattias Pleijel undrar om det här var ett sista försök att rädda tidningarna som nu gick förlorat?Har Bonniers tappat magin?Bonnierkoncernen har ju en särställning genom sin storlek, bredd - och långa erfarenhet. Den senaste tiden har koncernens affärer, oäkta barn och branschens förändringar diskuterats flitigt. I två uppmärksammade böcker som lanserades nu i september och i flera debattartiklar. Men på senare tid har det kommit in nya element i kritiken mot Bonnier. Från att handla om ägarkoncentration och att man snarast varit alltför skickliga som företagsledare sägs nu att Bonniers tappat handlaget, gjort för dåliga affärer och därmed riskerar det långsiktiga ansvarstagandet.Lars Truedson har talat med författaren Björn af Kleen om vad som egentligen är Bonniers arv . Och Martin Wicklin har talat med största ägaren Jeanette Bonnier om dåtid och framtid.//UPPDATERING: Den andra av de två böckerna om Bonnier är Firman, skriven av Bernt Hermele. Han har tidigare intervjuats om bland annat den boken i programmet, men det borde ha sagts även denna gång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Sep 201334min

Obamani och publicering mot hot

Obamani och publicering mot hot

Obamanin irriterade - och lockadeUSA:s president Barack Obama har varit i Sverige i veckan. Medierna var taggade till bristningsgränsen under finbesöket. Fyra, ibland fem, mediehus sände live under stora delar av de 24 timmar som den amerikanske presidenten befann sig på svensk mark. Allt skulle rapporteras i detalj - om Obamas specialbyggda säkerhetslimosin The Beast och vilka småkakor som Obama mumsade på under sitt möte på Rosenbad. Länge var kakartikeln den mest lästa på Expressens sajt under onsdagen. Expressen hyrde in en läppläsare för att kunna ta reda på vad Obama sa när han hälsade på dom svenska ministrarna på röda mattan. Reporter Katarina Andersson har bevakat journalisterna som bevakat besöket. Klarar journalistiken Syrien bättre än Irak? President Obama har ju sagt att han har bevis för att regimen där har attackerat civila med nervgas och söker stöd - hemma och i omvärlden - för att utföra en attack i Syrien. Men det här - en amerikansk regering som säger sig ha bevis på förekomsten av hemska vapen - det har vi varit med om förr. Då, för tio år sedan, ville president Bush anfalla Irak. Den gången gjorde medierna ett dåligt jobb - som ledde till krig och ett land i sönderfall. Hur går det nu? Katarina Andersson är reporter. Verklighetens pedofiljakt i etiskt gränslandI programmet Verkligheten i P3 lyckades redaktionen nyligen fånga en barnsexköpare. Man satte in en annons om att ett barn sålde sex - och fick hundra svar. En av männen ringde för att köpa sex. Istället fick han träffa programmets reporter Magnus Arvidson som bad om en intervju - och fick det. Men metoden att lura sig fram till en intervju är kontroversiell. Reporter Lasse Truedson.Corren slår tillbaka mot hoten - med öppenhetI Östergötland har den lokala journalistiken utmanats av kriminella nätverk den senaste tiden. Organiserade gäng gör påhälsningar på redaktionerna och har synpunkter på publiceringar. Men nu har Östgötacorrespondenten tröttnat och gått till motattack - med journalistikens medel och öppenheten som vapen. Reportrar Josefin Owetz och Martin Wicklin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Sep 201334min

Populært innen Samfunn

rss-spartsklubben
giver-og-gjengen-vg
aftenpodden
konspirasjonspodden
popradet
lydartikler-fra-aftenposten
rss-nesten-hele-uka-med-lepperod
rss-henlagt-andy-larsgaard
intervjuet
aftenpodden-usa
wolfgang-wee-uncut
fladseth
sophie-leser
alt-fortalt
grenselos
vitnemal
rss-dette-ma-aldri-skje-igjen
min-barneoppdragelse
relasjonspodden-med-dora-thorhallsdottir-kjersti-idem
rss-fetisha-anine