Närgången LVU-granskning, den eviga förtroendefrågan och AI-transparens

Aftonbladet vill åt lokaltidningarnas annonsmiljonerDe starka svenska lokaltidningarna är på många sätt ryggraden i den tredje statsmakten. Där jobbar många av de journalister som gör det där systematiska jobbet med att kolla diarier, snacka runt på jakt efter nyheter och hålla tummen i ögat på politikerna. Men den här ryggraden mår sedan några år lite krokigt. Upplagorna sjunker och annonserna, dom har i stora sjok försvunnit till sånt som Hemnet och Blocket och Google. I Almedalen angrep dessutom VD Jan Helin lokaltidningarna för att ha varit alldeles för tröga i omställningen till webb och mobilt - samtidigt som tidningshusets planer på en säljsatsning mot lokala annonsörer blev kända. Vi har talat med kampberedda lokal- och regionaltidningar som tror deras kontakter med lokala annonsörer kan rädda deras affär.Google om näthatetJust före midsommar kom domen mot de tonårsflickor som anklagats för förtal i det så kallade Instagrammålet i Göteborg. Det blev tuffa domar - bland annat ett skadestånd på mer än en halv miljon kronor för de unga och deras ensamstående mammor.Under våren har näthatet uppmärksammats flera gånger - inte minst svårigheterna att få de ansvariga stoppade och straffade. Många har ställt frågan om det ska krävas ett upplopp för att polis och åklagare på allvar ska ta tag i förtal eller andra typer av hat på nätet. Men det finns också andra som kan agera - exempelvis de stora företagen som äger datorerna där mycket av det här sker: Facebook, Twitter, Google. Vi träffade i Almedalen David Mothander, Googles ansvarige för samhällspolitiska frågor i Norden och Baltikum för att diskutera Googles roll när näthat ska hanteras.Martin möter taxichauffören och författaren Bernt HermeleHan är journalisten med en lång karriär som murvel och även chefredaktör hos Sveriges största medieägare - Bonnier. För några år sen gjorde han sig kontroversiell genom en rad snabba namn- och bildpubliceringar när nya digitala medier ville utmana kvällstidningarna genom att leva på den pressetiska gränsen. Han säger själv att han blev en "klickhora" och del av ett mediemonster. Idag är han författare och taxichaufför. Han skriver på en bok om Bonnier. Martin möter denna vecka taxichaufför Bernt Hermele - ett möte som visade sig inte vara gratis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

6 Jul 201330min

Kritiker: Digital radio gammal innan den införtsPrecis före midsommar tog regeringen ytterligare ett steg mot att lägga ner den vanliga FM-radion och ersätta den med digital radio. Planen är nu att FM-nätet släcks 2022.I Norge har man för länge sedan slagit in på den här vägen - men nu blinkar varningslamporna där intensivt: alldeles för få digitalmottagare har sålts. Även här hemma drar debatten igång igen och kritikerna menar att radiobranschen är på väg att tvinga oss att lägga hundratals miljoner för att skifta till en teknik som är gammal redan nu. Istället borde - enligt kritikerna - resurserna satsas på utveckling av det digitala alternativ vi redan börjat med: internet. Där anser de att framtiden finns.Reporter är Mattias Pleijel. Hör tågstäderskan berätta om olyckan och mediernas manglingSom första inslag i en serie intervjuer under sommaren träffar vår ordinarie programledare Martin Wicklin en person de flesta av oss hört talas om - men aldrig hört tala. Det handlar om den 20-åriga tågstäderskan Sara som i medier över hela världen falskt anklagades för att ha stulit och kraschat ett tåg på Saltsjöbanan i Stockholm.När hon vaknade upp på sjukhuset i april var hon världsberömd - på fullständigt falska grunder. Hon var ingen brottsling - hon var offer för allvarliga brister i säkerheten. Resan med tåget hon städade skulle ta ett par minuter - men kom att förändra hennes liv för alltid. Nu hör du henne för första gången själv berätta om mediemanglingen - och om skräckfärden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

29 Jun 201330min

Guldkorn ur årets MediernaI denna midsommarhelg bjuder vi på en ny chans att höra några höjdpunkter ur årets sändningar så här långt. Vi har skapat en ny helhet av ett halvdussin reportage som ni nu får höra något kondenserade versioner av.I sommar turnerar Sixto Rodriguez - också känd som Sugarman - åter i Europa. Vi berättade inför Oskarsgalan i vintras om de frågor som filmen Searchin for Sugarman väckt om utelämnade delar av Rodriguez historia. Filmen vann en Oskar - nu får ni höra vårt reportage igen.Vi får också åter höra om hur både Kalla Fakta och Svenska Dagbladet på olika sätt kritiserades hårt för vetenskapsrapportering. I Kalla Faktas fall handlade det om HPV-vaccin, som framställdes som osäkert med stöd av en amerikansk forskare som anses avvikande av de flesta andra inom fältet. I SvD rörde det sig också om att rön från en kontroversiell forskare lades fram utan kritiska frågor och utan sammanhang. Dessutom ett känsligt ämne: fysiska tecken som avståndet mellan tår och hårets egenskaper sades kunna visa på våldsbenägenhet. I programmet hör vi också om hur TV-mediet förändrats - nu är det inte självklart att tv-bolagen är snabbast med rörliga bilder från stora nyheter. Och de utmanas om tittarna av Youtubekanaler och kvällstidningswebbar.Och så får ni åter träffa häxan Rosie, som blivit ett bekvämt sätt för skvallertidningar att kunna presentera morgondagens skvaller redan i dag, utan risk för anklagelser om fusk eller rättsfall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Jun 201334min

Husbybor saknar granskning av dödsskjutningUnder en veckas tid stod Husby i mediernas fokus - men många av dem som bor här kände inte igen bilden som de livvakts-försedda reportrarna förmedlade. Och fortfarande, en månad senare, är en fråga som det talats mycket om i Husby inte granskad i grunden av de stora medierna. Polisvåld har tidigare varit den tändande gnistan till ungdomsupplopp och många i Husby är upprörda över att granskning av 68-åringens död uteblivit trots att polisen kommit med motsägande uppgifter om vad som hände där i lägenheten. Vad händer med förtroendet i Husby och andra stadsdelar för en journalistik som kommer omgiven av livvakter för att berätta om upploppen men missar att granska polisvåldet som många här menar var den tändande gnistan till kaoset som fått namnet Husbykravallerna? Reporter är Katarina Andersson. Svenska medier har mejlen hos avlyssningsbara GoogleEn blek, 29-årig datorexpert på flykt undan världens mäktigaste säkerhetstjänst - den rafflande storyn har satt sin prägel på nyhetsveckan. Avslöjandet var en kalldusch för de som vant sig vid att lägga informationen om sina liv hos de stora amerikanska datorföretagen. Men det är inte bara vanliga internetanvändare som har litat på till exempel Googles höga svansföring när det gäller personlig integritet - flera av våra största medier har sin e-post hos Google. Mattias Pleijel har tittat närmare på det här. KORRIGERING: I lördagens program sades felaktigt att hela Bonniersfären låtit Google ta hand om mailhanteringen. Rätt ska vara Bonnier Tidskrifter - alltså inte andra dotterbolag inom koncernen. Hopp om nytt, bättre public service i GreklandNedläggningen av det grekiska publicservicebolaget ERT har varit en jättenyhet i hela Europa i veckan. De flesta blev förvånade när regeringen genom ett dekret stoppade sändningarna och protesterna har varit hårda. Men alla greker var inte lika förvånade. Vi har talat med Georgious Logothetis, som varit chef inom både svensk och grekisk public service. Bland annat startade han på 1980-talet en TV-kanal inom ERT i nordgrekiska staden Thessaloniki. Han menar att situationen i bolaget ERT länge varit problematisk - och väljer att ändå se det positiva i det drastiska nedläggningsbeslutet. Reporter Lasse Truedson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

17 Jun 201334min

Klondykestämning bland Burmas medierFå saker är så engagerande som medierapporter från de där avgörande ögonblicken när ett land går från diktatur till demokrati. Men det är först i efterhand vi vet om det är på riktigt.Just nu är Burma inne i en sådan här process. Det här programmet ska vi ägna helt åt den här övergången från censur och stenhårt kontrollerade medier i en av världens hårdaste diktaturer till en spirande mediefrihet.I Burma är mediemarknaden just nu i ett klondyke-skede. Det är Idoltävlingar, pratshower och direktsändningar av trafikrapporter - men också exilmedier som äntligen vågar verka öppet i det egna landet.Mitt i den här utvecklingen finns flera svenska aktörer - inte minst Sveriges Radio, faktiskt, som stöder en av de mest framgångsrika entreprenörernas projekt med utbildning.Vår reporter Katarina Andersson åkte dit och skildrar utvecklingen. Steg mot frihet -- men mer Playboy än Aung San Suu KyiOmvärlden applåderar framstegen i Burma, Obama kommer på besök och EU häver sanktioner. Men Human Rights Watch har också visat på regimens brutala övergrepp av minoriteter i Burmas utkanter.Och motsättningarna mellan buddister och muslimer verkar växa sig allt starkare. Här har medierna anklagats för att gå i regimens ledband - att rapportera regeringens version rakt av.Det finns dom som väntar med att applådera Burmas framgångar. Och är rädda för att det som ser så bra ut utåt - bara är ett smart spel från regeringens sida. Någon verklig pressfrihet har vi inte sett röken av ännu. Kritik mot svenska insatser för Burmas medierÄr regeringen i Burma verkligen ärlig i sitt fina snack om pressfrihet? Har svenska Fojo och Sveriges Radio läst av utvecklingen rätt när dom utbildar medieaktörer som har kopplingar till regeringen? Fojo satsar nästan fem miljoner av sitt anslag - och SR har fått nästan två miljoner av Forever group, som leds av Burmas Jan Stenbeck för den utbildning man erbjudit.I thailändska gränsstaden Chiang Mai är Bertil Lintner - som har rapporterat om Burma i 30 år - skeptisk till dom svenska mediemissionärerna. Har de valt rätt samarbetsparter? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Jun 201334min

DN riskerade anonymiteten för papperslösI samband med REVA-debatten i mars publicerade Dagens Nyheter en sex sidor lång artikel om livet som papperslös i Malmö. Artikeln hyllades av många för att ha kommit så nära de gömdas vardag, för att journalisten med så levande beskrivningar och med många detaljer lyckades skildra livet för dom gömda som lever mitt ibland oss andra. Men närheten till de gömda hade ett pris. De intervjuade kände sig exponerade och blev rädda att de skulle hittas av polisen. En av de papperslösa kände sig till och med tvungen att sluta skolan och att för en tid flytta från Malmö. Vår Malmöreporter Mikael Funke har tittat närmare på DN:s publicering.Ekot anklagat för att ha riskerat källa med hemliga dokumentNi känner säkert igen det - sidorna som bläddras fram i dramatiskt sidoljus - hemligstämpeln som skymtar till i förbigående.När reportern inte kommer längre med envisa frågor och kommunpampen eller näringslivstoppen står där och blånekar - det är ofta då de läggs upp på bordet - den granskande journalistikens verkliga trumfkort. De hemliga dokumenten. De som visar att reportern har rätt och att makthavaren ljuger.Men det finns risker med att visa att man vet för mycket. Mikael Holmström, säkerhetspolitisk reporter på Svenska Dagbladet tycker det viftas alldeles för mycket med hemliga papper i svensk journalistik. Källskyddet är i fara när redaktionerna vill visa vilka starka bevis man har på hand, säger Holmström. Man får nämligen räkna med att det finns andra som med lupp granskar korten. Kort som kan vara märkta och därför spårbara.Det här reportaget av Mattias Pleijel handlar om hur Justitiekanslern använde Ekots hemsida för att jaga källorna bakom Saudiaffären. Journalistförbundet vill samla all prövning av journalistik på ett ställe Frågan om den utskällda Yrkesetiska nämnden, som drivs av Journalistförbundet, har hamnat i hetluften - efter att förbundet kastat in den i den långdragna utredningen om en ny Medieombudsman. Ska MO ta över prövningen av journalisternas arbetsmetoder? Det tycker SJF - men förslaget får kritik för att bli alltför komplicerat och undergräva den nya Medieombudsmannens trovärdighet. Och när vår reporter Mattias Pleijel besökte SJF blev hans egen yrkesetik ifrågasatt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Jun 201334min

Vilken effekt har kravaller i direktsändning?Husby. Torsdag eftermiddag. Inne på konditoriet är det fler journalister än husbybor .Så här efter en vecka har även världspressen hittat hit. Jag träffar reportrar från bland annat England, Ryssland, Danmark och Norge.Samtidigt har diskussionen om hur mediebevakningen påverkar det som händer på gatorna kommit igång. I början kom kritik mot att medierna vaknade för sent och INTE bevakade händelserna i Husby. Nu kommer kritik för att medierna med sina live-sändningar timme efter timme härifrån påverkar skeendet - kanske i fel riktning.Vi har talat med många inblandade för att ge en bild av bevakningen denna märkliga vecka när en del av Stockholm bevakades som vore det utlandet. Har svensk TV inte plats för en renodlad nyhetskanal? Osande ilska och mycket känslor. Det blev det när beskedet om att Sveriges enda dygnetruntsändande nyhetskanal TV 4 News skulle läggas ner kom förra veckan.Arga medarbetare hotade till och med med att vilja slå nåt hårt i skallen på cheferna som dragit igång hela projektet - Jan Scherman och Göran Ellung.I mitten av februari fick 24-timmarskanalen grönt ljus - och i affärsplanen står det till och med att kanalen kommer gå med vinst nästa år. Men sedan - bara några månader senare kommer beskedet om att Sveriges enda nyhetskanal går i graven. Så var var det som hände egentligen när man tvärvände? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Mai 201334min

Mediegranskning mötte motattack Uppdrag granskning inledde programmet i onsdags med stora anspråk: man skulle granska om "media" förenklar och eller till och med bortförklarar verkliga samhällsproblem i det goda syftet att stå upp för människors lika värde. Med tre exempel ville man säga något om journalistiken om integrations- och flyktingpolitiken. Men den stora debatten om det här, den var redan avklarad när Uppdrag Gransknings vinjett rullade igång. Den började ett par dagar tidigare, med en klassisk motattack av en av de granskade. Vi har tittat närmare på veckans stora journaliststrid - vad var det som hände i det där bråket innan någon sett något och hur väl lyckades Uppdrag Granskning berätta sanningen, journalistiken och den goda viljan? Nu kommer textreklamen även i tidningar och tidskrifter Begreppen har varit många. Advertorials, native advertising och i veckan skrev tidningen Resumé om content marketing som det nya heta. Men allt betyder samma sak. Att journalistiken och annonserna närmar sig varandra. Medier säljer annonsutrymme som görs så att det ser ut som journalistik. Förr kallades det textreklam, nu alltså en massa olika saker på engelska. Det här har framförallt växt fram på de digitala sajterna - där det idag kan vara svårt att skilja en köpt annons från en redaktionell text. Nu är det här fenomenet med så många namn på väg att ta steget in i tryckta medier. Skolmat ska sälja Malmö i världenLördag kväll smäller det. Final i Eurovision Song Contest. Världens största underhållningsprogram. Och under dom senaste åren har man allt oftare kunnat läsa och höra om hur viktiga stora event är för städerna som står värd. Det räknas med 1600 journalister på plats i Malmö.Johan Cedersjö åkte till Sydsveriges huvudstad, vår port mot omvärlden, för att ta reda på hur Malmö och Sverige gör för att maximera reklamvärdet när världens största direktsända underhållningsprogram sänds ikväll. Vad visas upp för de 1600 journalisterna? En hemlighet visar sig vara vegetarisk tomatsoppa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Mai 201334min