Som fan läser Bibeln: Sympathy For The Devil

Vad händer med alla gamla kyrkor? Vad innebär det av avkristna en kyrka och hur är det att bo i en gammal kyrka? Och behövs verkligen kyrkobyggnader för att förmedla ett religiöst budskap? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Är en gång helig mark alltid helig mark? Under perioden 2000–2018 har 104 av Svenska kyrkans kyrkor tagits ur bruk. Även ett stort antal frikyrkor har lagts ner och avkristnats. Vikande medlemsantal i Svenska kyrkan, färre som firar gudstjänst och en omflyttning från glesbygden till städerna är en kombination som lett till kyrkodöden. Det är både dyrt och krävande att administrera alla kyrkobyggnader så i många fall är det enklast att avkristna en kyrka. Fotbollsspelaren Zlatan och musikproducenten och regissören Jonas Åkerlund är två som köpt gamla kyrkor i centrala Stockholm och andra kyrkor hamnar på Hemnet och blir bostäder, skolor eller helt enkelt rivs. Det är många orter i Sverige som blivit av med sin kyrka och det har vållat både sorg och protester. Mycket av många bygders historia ryms inom kyrkan och dessutom kan den vara en stor del av enskilda familjers historia med bröllop, begravningar och dop. Svenska kyrkan har fortfarande mer än 3 000 kyrkor kvar och får årligen nästan en halv miljard kronor från staten för underhåll och renovering av kulturmiljöskyddade byggnader, men det motsvarar bara cirka en fjärdedel av vad det kostar att hålla liv i dessa byggnader. I veckans Människor och tro kommer vi att besöka en gammal kyrka som avkristnats och berätta dess historia från 1800-talet fram till våra dagar. Det är Toftesta missionshus i Vallentuna som var på väg att förfalla, men som renoverats och numera bostad åt familjen Jennerstål och de delar med sig av sina tankar om hur det är att bo i en kyrka. Bo Schylander, pastor och Margareta Palm, tidigare söndagsskollärare i Toftesta minns det gamla missionshuset. I Människor och tro medverkar också Cristina Grenholm, präst i Svenska kyrkan som varit med och avkristnat många kyrkor. Vi får även träffa pastorerna Sarah och Micael Grenholm som tycker att det inte alls behövs en kyrkolokal utan driver istället husförsamlingen Mosaik i Uppsala där bönestunder och mässa hålls i församlingsmedlemmarnas hem. Programledare: Edgar Mannheimer Reporter: Thella Johnson Producent: Antonio de la Cruz

5 Feb 202044min

Vad lockar människor att konvertera till islam? Andreas, Therese och Barbro berättar om sina livsval och omgivningens reaktioner när de blev muslimer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tre konvertiter - tre berättelser om att bli förälskad i islam. Hur har beslutet förändrat identiteten och hur har det påverkat relationen till familj och vänner? - Min pappa reagerade väldigt hårt. Och nu börjar han bli gammal. Vi har inte så mycket tid att försonas, säger Barbro eller Umm Ayman som hon också kallas idag. Simon Sorgenfrei, religionsvetare vid Södertörns högskola, ger ett historiskt perspektiv på svenskar som konverterat till islam- från vikingarna i sultanens tjänst till Björn Ismael Eriksson som startade den första källarmoskén i Stockholms förorten Kärrtorp. Programledare och producent: Åsa Furuhagen

30 Jan 202044min

Laicité är den franska lag som garanterar en sekulär stat och som håller religioner borta från myndigheter och offentliga verksamheter inkl. kläder och religiösa symboler. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Laicité bygger från början på den franska revolutionens motto: Frihets jämlikhet och broderskap och den befintliga doktrinen grundar sig på Frankrikes lag om separation mellan kyrka och stat från 1905. Under 1900-talet försköts begreppet till att avse jämlik behandling av alla religioner, men blivit mer restriktivt sedan 2004 framför allt mot Islam. Det tydligaste kännetecknet för Laicité är att offentligt anställa, och det gäller även skolelever, inte får bära religiösa kläder eller symboler så som stora kors, slöja eller kippa. Dagens Människor och tro handlar idag om Laicite, hur den funkar i praktiken och om den skulle kunna tillämpas även i Sverige. I Människor och tro får vi träffa Marie Demker professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet och från Frankrike får vi höra röster från både förespråkare och människor som hamnat i kläm pga. Laicité. Programledare och producent: Antonio de la Cruz Reporter: Anna Trenning-Himmelsbach

23 Jan 202044min

Hur blir det när könsidentitet är oklar? När varken den ena eller det andra könet speglar människan? Hur ska präster och representanter inom kyrkan förhålla sig till transpersoner? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sveriges första hbtq-altartavla ”Paradiset” av Elisabeth Ohlsons togs ner och flyttas ut ur kyrkorummet i S:t Pauli kyrka i Malmö. I dagarna får filmen ”Min Pappa Marianne” premiär som bygger på den 58-årige prästen och trebarnspappan Åke som kom ut som Ann-Christine och lever i dag som kvinna. Samtidigt beslutar kommuner att inte flagga med regnbågsflaggan under Prideveckan. HBTQ-frågorna blivit aktuella värderingsfrågor i debatten. Svenska kyrkan har, trots hård motstånd, frångått att enbart förespråka om traditionella könsroller och numera kan även två personer av samma kön inga äktenskap. Men hur blir det när könsidentitet är oklar och inte passar som identitet? Dagens Människor och tro handlar idag om transpersoner är välkomna i Svenska kyrkan. I Människor och tro får vi träffa Ann-Christine Ruuth som är präst, föreläsare och transperson. Medverkar gör också Ines Lukac som är muslim, aktivist och transperson som jobbar på RFSL och Torkel Lindahl, talesperson för frimodig kyrka som är en nomineringsgrupp inom Svenska kyrkan som ställer upp i kyrkovalet. Programledare: Edgar Mannheimer producent: Antonio de la Cruz

16 Jan 202044min

Vissa kristna samfund menar att det är självklart att vi måste ta hand om jorden medans andra använder bibelord för att kunna fortsätta skövla naturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Australien brinner, Amazonas skövlas samtidigt som klimatkrisen debatteras överallt. Men hur tänker den kristna kyrkan? Ska vi förvalta eller förbruka "Guds skapelse" jorden? I Amazonas regnskog utspelar sig det riktiga teologiska slagfältet där Brasiliens president Bolsonaro hävdar att bibeln ger oss människor rätt att lägga jorden under oss för ekonomisk tillväxt och får stöd av vissa evangelikala kyrkor. De menar även att klimatproblemen är ett tecken på tidens slut och Jesus återkomst och inget som en kristen bör kämpa emot. Samtidigt menar Påve Franciskus att Amazonas bör räddas och vill uppdatera den katolska katekesen med en officiell "ekologisk synd" mot naturen. Dagens Människor och tro handlar idag om att förvalta eller förbruka Guds skapelse jorden. I Människor och tro får vi träffa Peter Halldorf, teolog och pastorn i Pingströrelsen samt redaktör och ansvarig utgivare för tidskriften Pilgrim och som utkommit med boken ”Därför sörjer jorden”. I ett reportage från Amazonas får vi höra om den teologiska konflikten som utspelar sig där och från Frankrike får vi höra hur olika samfund kan samarbeta och få till en Grön Kyrka – som är ett certifikat som delas ut till kyrkor som strävar efter att arbeta ekologiskt i Frankrike. Programledare och producent: Antonio de la Cruz Reportrar: Lari Honkanen och Johan Tollgerdt

9 Jan 202044min

För hundra år sen infördes den allmänna rösträtten - men vilken roll hade de religiösa rebellerna och väckelserörelsen för demokratins utveckling? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad betydde det för framtiden att Gråkolten Anna Gustafsdotter vägrade lyda prästen och hävdade rätten att tro och tänka på egen hand? Programledare Åsa Furuhagen gör en resa från Stockholm 1731 via Malmö 1881 till den oroliga tiden för hundra år sen då rösträttsrörelsen till slut segrade. Vi möter aktivister och författare med ett ben i folkrörelserna och ett annat i kristendomen. Hur kom Elin Wägner i kontakt med kväkarna? Hur såg den legendariske pingstpastorn Lewi Petrus på politiken? Människor och tros reporter Elias Krantz berättar om kväkarrörelsen nu och då. Gäster är Ulrika Knutson, författare och kulturjournalist, Torbjörn Nilsson, professor i historia vid Södertörns högskola och Joel Halldorf, teolog och skribent på tidningen Dagen. Religiösa rebeller är en serie av Åsa Furuhagen och Elias Krantz och alla avsnitt finns i appen Sveriges Radio Play

2 Jan 202044min

Helena Sophia Ekblom levde och verkade i Östergötland vid 1800-talets början. Hon var känd som Predikare Lena eller Vita Jungfrun eftersom hon alltid var vitklädd när hon predikade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Predikare Lena lockade stora skaror av åhörare och betraktades som både farlig och galen. Den unga kvinnan hade en stark känslomässig utstrålning och var delvis förlamad. Några beskrev henne som en kringvandrande ängel. Till slut blev Predikare Lena inspärrad på Vadstena hospital- den tidens dårhus. Först kedjades hon fast för att hon inte skulle fly, senare behandlades hon mildare men fick inte lämna hospitalet på 20 år. Hon skrev under den tiden sina memoarer: Den andeliga striden. I eftervärldens ögon har Predikare Lena setts som både en kristen martyr och en politisk rebell. Medverkande: Christer Hedin religionshistoriker, Monika Lantz författare och Pia Oredsson-Tember från Teater Traska. Boktips: Predikare Lena av Tore Zetterholm Vita Jungfrun av Nathan Odenvik Kristendomens historia in Sverige av Christer Hedin Gud i Sverige av Göran Hägg Programmet sändes första gången den 19 juli 2019. Alla avsnitt av serien Religiösa rebeller av Åsa Furuhagen och Elias Krantz, finns i appen Sveriges Radio Play.

28 Des 201944min

Ett lågintensivt krig pågår i de östra delarna av den forna sovjetrepubliken, militärt men också existentiellt samt propagandistiskt. I veckans Människor och tro ska vi prata om Ukraina och dess religiösa konflikter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter 5 år av krig i östra Ukraina och den ryska annekteringen av Krim har i den ukrainska ortodoxa kyrkan slitit sig loss från Moskvapatriarkatet för att bli fullständig självstyrande. Men vad tycker invånarna i östra Ukraina om splittringen av den ortodoxa kyrkan? Människor och tro är på plats östra i Ukraina för att belysa den djupa konflikten. Tusentals kyrkor måste nu välja sida mellan Moskvapatriarkatet eller Kievpatriarkatet. Samtidigt finns det latent mörka strömningar med nynazistiska attacker mot den judiska befolkningen i Ukraina, ett land som innan 2:a världskriget hade störst judisk befolkning i världen. Men hur starka är antisemitismen i Ukraina egentligen, nu när den nya presidenten Volodymyr Zelenskyj har judisk påbrå? I Människor och tro medverkar Fredrik Wadström, tidigare Sveriges Radios Moskvakorrespondent och Ukrainakännare. I reportage och intervjuer får vi höra fader Alexander som är präst i byn Talkovka som ligger alldeles intill fronten och dess skyttegravskrig som pågår mellan Ukraina och dom rysk-stödda separatisterna. Vi får även höra Chefsrabbinen Mendel Cohen i Mariupol och Eduard Dolinsky, generalsekreterare för den Ukrainska Judiska Kommittén, samt religionshistorikern och internflyktingen Ilja Lukovenko. Programledare: Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz Reporter: Viktor Löfgren

5 Des 201944min