Som fan läser Bibeln: Sympathy For The Devil

Veckans Människor och tro är delvis en återsändning av I fanatikerns hjärta som sändes den 26/4 men som kompletterats med en intervju med Eli Göndör, religionsvetare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hanif skulle bli en mujahedinkrigare, Peter skulle slåss för den vita rasen, Anna skulle rädda alla inlåsta djur och Stefan värvade nya medlemmar till sin sekt. Med en brinnande övertygelse om att de var hjältar och att de gjorde rätt, kämpade de mot andra som inte förstod. Men alla fyra kom till en kritiskt punkt då de insåg att deras kamp och strävan inte längre var deras. Hur blir en människa fanatiker och finns det några botemedel? Hur tar man sig ur den och hur kan man leva efter det? Varje tid har sin egna fanatiker, men mekanismerna bakom går ofta att känna igen. På senare år har arbetet mot extremism tagit fart i Sverige med en rad lokala initiativ och projekt. I centrum av det arbetet står ofta personer som själva varit inne i en extrem rörelse eller sekt. I veckans program ska vi möta några personer som lyckats ta sig ur fanatismens grepp. I dagens Människor och tro får vi höra Hanif Azizi polis, Peter Sundin från Brottsförebyggande Centrum i Värmland, Anna f.d djurrättsaktivist och Stefan Malmström som skrivit boken ”Hjärntvättad”. Eli Göndör fil dr i religionsvetenskap, som skrivit boken "I Guds namn" och som handlar om våld och politik i Islam, samtalar om vad som motivererar terrorism inom Islam. Programledare Åsa Furuhagen Producent Antonio de la Cruz

20 Sep 201844min

Frågan om vem som är god har upptagit tänkare, filosofer, konstnärer och teologer så länge mänskligheten har existerat. Krävs det handlingar för att vara god? Kan målet helga medlen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kan en människa vara god och ond samtidigt? Måste en religiös människa vara god och vad innebär det att vara god? Frågeställningen har även fått en ny betydelse i den svenska debatten med orden ”godhetsknarkare” och ”godhetsapostel”. Människor och tro samtalar med Stefan Einhorn läkare, professor och författaren som precis har kommit ut med sin bok ”Konsten att göra skillnad” och Petra Carlsson, teologie doktor och präst i Svenska kyrkan. Medverkar gör även kriminologen Christoffer Carlsson, som resonerar om hur samhället och juridiken resonerar med begreppen god och ond. Finns förmildrande omständigheter vid brott? Är domstolen god? Lena Roos, professor i religionsvetenskap på Södertörns högskola, funderar över kollekten och dess betydelse för att känna sig som en god människa. , och olika religioners syn på goda gärningar och ansvaret för medmänniskorna.   Programledare Tithi HahnProducent Antonio de la Cruz

13 Sep 201844min

I veckans Människor och tro medverkar lyssnarna i programmet genom att ringa in och säga sin mening kring de politiska värdefrågorna, både de som dykt upp i debatten och sådana som saknats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Förbud mot böneutrop, nej till religiösa friskolor, slöja på barn och hur våldsbejakande extremism ska motverkas är några av valbudskapen i årets valrörelse. Men vilka frågor saknar lyssnarna? Och vad anser lyssnarna om ämnena som kommit upp? Förutom lyssnarna, med synpunkter och tankar, medverkar även Marie Demker professor i Statsvetenskap Göteborgs Universitet, Linnéa Jensdotter, doktorand i religionssociologi Uppsala universitet och Per Wirtén frilansjournalist och författare. I årets valrörelse har SST inrättat sk valambassadörer som har till uppgift att informera om rösträttens betydelse och hur det går till att rösta. Nio ambassadörer från olika samfund ordnar politiksamtal ,seminarier och andra aktiviteter. Människor och tro har pratat med två av dem -Lyra Sema som är engagerad i Equmeiakyrkan ocvh Javid Fatah från islamiska shiasamfundet  Programledare Tithi Hahn Producent Antonio de la Cruz

6 Sep 201844min

I veckans program bjuder Människor och tro till en valdebatt med samtliga riksdagspartier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I årets valrörelse har förbud mot böneutrop, religiösa friskolors vara eller icke vara, slöjan och att motverka extremism blivit valfrågor. Så nu benar vi ut vad de olika partierna tycker och tänker om dessa frågor. Utgångspunkten är ”Var går gränsen för religionsfriheten?” Politikerna som medverkar är: Ardalan Shekarabi (S) Civilminister Lars Adaktusson (KD) Europaparlamentariker Tomas Tobé (M) Riksdagsledamot och rättspolitisk talesperson Fredrick Federley (C), Europaparlamentariker Julia Kronlid (SD) Riksdagsledamot och biståndspolitisk talesperson Christer Nylander (L)Riksdagsledamot, gruppledare och vice ordförande Utbildningsutskottet Annika Hirvonen Falk (MP)  Riksdagsledamot och rättspolitisk talesperson Nooshi Dadgostar (V), Riksdagsledamot och ledamot i Civilutskottet. Programledare Tithi Hahn Producent Antonio de la Cruz

30 Aug 201845min

Hur påverkar valrörelsens fråga om vem som är svensk landets etniska och religiös minoriteter, som lever med flera identiteter samtidigt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I valrörelsen 2014 var det många partier som talade om behovet av svenska värderingar. Fortfarande råder oklarhet om vad det faktiskt innebar och på vilket sätt det skulle påverka politiska beslut. I årets valrörelse har frågan drivits till sin spets genom Sverigedemokraternas tydliga ställningstagande kring vem som kan kalla sig svensk. I deras principprogram står det "Medlem av den svenska nationen kan man enligt vår uppfattning bli genom att antingen födas in i den eller genom att senare i livet välja att uppgå i den ". Man kan även som infödd svensk "upphöra att vara en del av den svenska nationen genom att byta lojalitet, språk, identitet eller kultur." Vilka konsekvenser får resonemangen för landets etniska och religiös minoriteter, som lever med flera identiteter samtidigt och vad betyder det för alla medborgares lika rättigheter och skyldigheter i Sverige? Patrik Lundberg journalist och författare och adopterad från Korea som ofta talar om mellanförskap samtalar med  Anneli Rådestad, chefredaktör från Judisk krönika och Mohammad Fazlhashemi  professor i islamisk teologi och filosofi om kulturell och religiös identitet och mångkultur och människors lika värde i dagens Sverige. Människor och tros reporter Julia Wiraeus besöker Västerås stift och Finska kyrkan i Gamla stan i Stockholm som grundades 1533. I Sverige har det funnits kyrklig verksamhet på finska åtminstone sedan 1300-talet och kyrkan är fortfarande en enande kraft för vår största nationella minoritet.  Vad kan sverigefinländarna lära oss om inkludering, osynliggörande och synen på mångfald? Anna Trenning-Himmelsbach, frilansreporter i Frankrike ger oss en krönika om vad ”franskhet” är för något. Programledare Tithi Hahn Reporter Julia Wiraeus Producent Antonio de la Cruz

23 Aug 201844min

Veckans Människor och tro handlar om hur politiker förhåller sig till religion. Hör religion hemma i en valrörelse och kan urkunder användas för att rättfärdiga politiska ståndpunkter? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det svenska valet närmar sig och i årets valdebatt har förbud mot böneutrop, indragna bidrag till trossamfund och religiösa friskolors vara eller icke vara blivit valfrågor.  I Sverige har hittills de religiösa inslagen lyst med sin frånvaro i valrörelserna och samsyn har rått om att religion och politik mår bäst av att leva separerade från varandra, men är det möjligt i ett postsekulärt samhälle? Ser vi ett trendbrott där även religiösa frågor hamnar i fokus? Joel Halldorf, docent vid Uppsala universitet med fokus på religion och modernitet, driver i sin nyutgivna bok "Gud : återkomsten" tesen att religion genomsyrar allt mer i samhället och att det är något vi måste förhålla oss till. Han utvecklar sitt resonemang i veckans Människor och tro, som också gästas av Patrik Lindenfors, forskare i biologisk och kulturell evolution vid Institutet för Framtidsstudier och  medlem i Humanisterna. Flera politiska världsledare använder idag religiös retorik för att rättfärdiga sina beslut. Rysslands president Putin legitimerade annekteringen av Krim genom att jämföra halvön med Tempelbergets betydelse i Jerusalem och i USA refererade nyligen justitieminister Jeff Sessions till apostlagärningarna i Nya testamentet, när han motiverade beslutet att separera barn från sina föräldrar vid den mexikansk -amerikanska gränsen. Anders Sigrell, professor i retorik vid Lunds universitet, sätter uttalandena i sitt sammanhang och analyserar värdsledarnas religiösa retorik. Per Enander, Sveriges Radios utsända i Washington ger oss en krönika om hur högerkristna motvilligt, men mangrant, röstar på president Trump, eftersom de ser honom som de kristnas "Bodyguard". Programledare Tithi Hahn Reporter Julia Wiraeus Producent Antonio de la Cruz

17 Aug 201844min

Veckans Människor och tro handlar om den tibetanska buddhismen och vilken väg den ska välja i det moderna samhället och vad som kommer hända när Dalai Lama inte finns mer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tibets andlige ledare, Dalai lama, kommer till Malmö i september. Han har blivit 83 år men åker fortfarande oförtröttligt jorden runt för att träffa artister, världsledare och hålla föreläsningar. År 1989 tilldelas han Nobels fredspris, med motiveringen att han; ”i sin kamp för frihet åt Tibet konsekvent har motsatt sig användandet av våld. Han har i stället förespråkat fredliga lösningar baserade på tolerans och ömsesidig respekt. Dalai lama har utvecklat en fredsfilosofi grundad på en djup vördnad för allt levande.” Hans buddhistiska livsfilosofi har under de senaste decennierna fått ett allt starkare fäste runt om i världen. Människor inspireras av hans tankar kring allt från lycka och medmänsklighet till ekonomi och vikten av dialog mellan religioner. Han är även en högljudd motståndare till våld, miljöförstöring och kärnvapen. Han hyllas av kändisar som Richard Gere och Lady Gaga, och har träffat flera av världens mest inflytelserika politiska ledare – något som inte alltid har uppskattats av den kinesiska regimen. Men vad som faktiskt kommer att hända när Dalai lama dör är svårt att veta, även om spekulationerna är många. Oavsett så kommer det att bildas ett vakuum och konsekvenserna för ett självständigt Tibet och för den tibetanska buddhismen kan bli stora. Människor och tro låter Katrin Goldstein Kyaga, emerita professor från Södertörns högskola som är expert på Tibet resonera om saken. Kina, som ockuperat Tibet sen 1951, betraktar den tibetanska buddhismen som en grogrund för revolt och splittring och bekämpar den med alla medel. Tidigare i sommar dömdes en man i Södertörns tingsrätt för att ha spionerat på exil-tibetaner i Sverige, och sålt vidare uppgifter om dem och deras familjer till den kinesiska staten. Något som skakat om exil-tibetaner i Sverige. Tashi Wangyal från organisationen Tibetan Community gästar studion och svarar på frågor om hur kulturen bevaras i exil och hur det är att vara Tibetan och verka i Sverige. I Sverige finns det flera buddhistiska gemenskaper och ett av de äldsta startades i Stockholm för över 40 år sedan och 1980 öppnade de Solbo retreatcenter utanför Arboga. Hit kommer skolklasser och besöksgrupper, men framförallt människor som vill lära sig mer om buddhism, komma längre in längre i sig själva och sin tro. Varför lockar den tibetanska buddhismen den moderna människan? Människor och tro besöker centrat för att finna svar. Programledare Julia Wiraeus Reporter Matilda Källén Producent Antonio de la Cruz

10 Aug 201845min

Det är 50 år sedan pastorn och medborgarrättsrörelsens frontfigur Martin Luther King sköts till döds i Memphis. Vad hände med medborgarrättsrörelsen och Martin Luther Kings vision? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medborgarrättsrörelsen växte sig starkt under 1950 och 1960-talen och Martin Luther King hade en dröm som han stred för och som han sammanlagt hamnade 17 gånger i fängelset för - drömmen om allas lika värde, ett icke segregerat samhälle och lika lön för samma jobb. Hans tålmodiga kamp fördes genom icke våldsprincipen. Då han mördades var han enbart 35 år. Han drev fram flera stora reformer men fick också många fiender. Vilka för hans arv vidare och var växer vår tids medborgarrättsrörelser fram? I dagens Människor och tro medverkar Sören Sommelius, kulturskribent som bland annat skrivit boken Från King till Obama - medborgarrättsrörelsens kamp i USA, Karin Wiborn generalsekreterare i Sveriges Kristna Råd och tidigare pastor i en baptistförsamling precis som Martin Luther King och Araia Ghirmai Sebhatu afrosvensk antirasist och grundare av organisationen Black Coffee. Sveriges utrikeskorrespondenter Fernando Arias och Palmira Koukkari Mbenga bidrar med perspektiv från Selma i USA och Rio de Janerio i Brasilien. Reporter Elias Krantz tecknar ett porträtt av Martin Luther King. Programmet är en repris från den 10 maj 2018.

3 Aug 201844min