Som fan läser Bibeln: Sympathy For The Devil

Är de offer eller förövare, och hur ska Europa bemöta dem? Det handlar om kvinnor som varit med i islamiska staten i Syrien och Irak och nu återvänder till sina hemländer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De kvinnor som rekryterades från Frankrike till den islamiska staten kommer ofta från medelklassen och lockades av tanken på att få underordna sig en stark man. Det säger psykoanalytikern Fethi Benslama i frilansjournalisten Anna Trenning Himmelsbachs reportage. Tillsammans med sociologen och antropologen Farhad Khosrokhavar har han nyligen kommit ut med en bok om kvinnlig europeisk jihadism. När IS nu har tryckts tillbaka i Syrien och Irak, befinner många av kvinnorna sig i desperat läge. Ofta är de änkor med flera småbarn. Alltfler av dem återvänder till Europa, vars regeringar måste ta ställning till hur de ska tas emot. Den franska advokaten Samia Maktouf säger i reportaget att kvinnorna som återvänder från IS inte ska behandlas på något annat sätt än om de varit män: - Det finns kvinnor som har åkt till Syrien, förblindade av sina män. De finns de som ångrar sig. Men det finns också de som stödjer våldet. Jag är feminist, och anser att kvinnor ska dömas enligt samma kriterier som män, säger hon. Ska kvinnorna straffas, vårdas, avprogrammeras? Är de offer eller lika ansvariga som männen? Och vad har Sverige för strategi för kvinnor som kommer hem från IS? Reportage och samtal i studion med bland andra psykologen Yassin Ekdahl, sociologen Evin Ismail och journalisten Sanna Klinghoffer. I programmet intervjuas även Yetnebersh Nigussie, mänskliga rättigheter-aktivist från Etiopien. Hon besökte nyligen Sverige för att ta emot Right Livelihood-priset. För programledare Tithi Hahn berättade hon bland annat om hur uppväxten i ett kloster lärde henne att världen styrs av starka kvinnor – en lärdom som hjälpt henne att fokusera på sina styrkor och inte på sitt funktionshinder. På strömningstjänsten HBO Nordic startar serien Knightfall. Hur kommer det sig att så många tv-serier använder religiös tematik i allmänhet och tempelherreorden i synnerhet? Teologen och tv-seriekännaren Joel Halldorf medverkar i programmet. Veckans krönika kommer från Sveriges radios Östeuropakorrespondent Johanna Melén och handlar om oläkta sår och kyrkornas relation till makten på Balkan.

7 Des 201744min

En kraftfull karl som strider för Kristus. En mjuk man som ägnar sig åt relationer. Se där två konkurrerande kristna mansideal. Människor och tro diskuterar kristen manlighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kyrkan beskylls ibland för att vara alltför kvinnlig och ha svårt för att attrahera män. Men i dessa Metoo-tider vill Gustaf Björkman, pastor i Equmeniakyrkan, slå ett slag för den mjuke, mesige mannen som sägs vara så väl representerad i kristna kretsar. Lyhörd och inkännande och aldrig drömma om att våldföra sig på kvinnor - det kristna mansidealet är något att vara stolt över, menar Gustaf Björkman. Alexander Eriksson är gymnasielärare i Lund. Han har forskat i kristna mansideal och varför många upplever kyrkan som kvinnlig.  Människor och tros reporter Emil Salmaso har besökt en mansdag i den karismatiska frikyrkan Hillsong i Märsta. Han har också intervjuat Hillsongs pastor Andreas Nielsen om kristen mansroll och vikten av manliga förebilder. I programmet möter vi även Ikram Abdulkadir, poet och ordförande i den muslimska studentföreningen i Malmö. I helgen tävlar hon i finalen i Ortens bästa poet, förortstävlingen i poesi för ungdomar. Frilansjournalist Natacha López har träffat henne på hemmaplan i Malmö. Lotten Collin, Sveriges radios Latinamerikakorrespondent, rapporterar om den roll värdefrågor fått i det chilenska valet. Trossamfund och föreningar ska främja demokratiska värderingar för att kunna få statliga bidrag. Men hur ska främjandet gå till och vilka demokratikriterier behövs? Den frågan ligger i botten på en rad olika pågående utredningar. Frågan aktualiseras också av att MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) i våras nekade bidrag till föreningen Sveriges unga muslimer men nyligen fick bakläxa för det beslutet av Förvaltningsrätten. Daniel Lindvall deltar i programmet från en studio i Göteborg. Han är huvudsekreterare i utredningen Översyn av statens stöd till trossamfund och intervjuas av Tithi Hahn om vilka utredningar som pågår och varför demokrativillkor behövs. Veckans krönika kommer från Zimbabwe och Sveriges radios Afrikakorrespondent Samuel Larsson. Han reflekterar över kyrkans roll under expresidenten Robert Mugabes uppgång och fall.

30 Nov 201744min

Bryr sig Gud om vem jag har sex med? Är Gud emot tillfälliga relationer - i så fall varför? I temaprogrammet om sex och religion delar lyssnarna med sig av sina tankar och erfarenheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om jag ligger med någon av samma kön som jag, är det något som Gud har synpunkter på? Hur ser Gud på sex före eller utanför äktenskapet? Kan Gud ändra sig och vara mer tillåtande än för tusentals år sen? Varför har religionerna regler för sex?  De här frågorna diskuterar Människor och tro i ett telefonväkteri. Hör lyssnarnas åsikter och berättelser, som handlar om allt ifrån att söka Gud genom sexualiteten till att ha tillbringat tonåren i en religiös miljö där onani betraktades som en synd. I studion gästas programledare Åsa Furuhagen av Haydar Adelson, som är psykolog, muslim och ordförande i Stockholm Pride, samt Anna Sophia Bonde, som är präst och bibellärare på Helsjöns folkhögskola.

23 Nov 201745min

Slöjförbud är ett allt vanligare inslag i svensk debatt. Människor och tro besöker Trollhättan, där Liberalerna vill stoppa alla religiösa symboler på barn och vuxna i kommunens verksamhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rita Paulsson Svensson är drivande bakom Liberalernas förslag i Trollhättan. Partiet vill att alla religiösa och politiska symboler ska vara tillåtna - men utanför arbetstid. Själv är Rita Paulsson Svensson katolik och skulle om förslaget blir verklighet behöva ta av sig korset hon bär runt halsen. Men det tycker hon det är värt: - När någon ska träffa mig vill jag inte att personen ska se mitt kors utan se mig som just den människa jag är, säger Rita Paulsson Svensson. Hon anser att den muslimska slöjan inte går ihop med kommunens jämställdhetsarbete. Dessutom hoppas hon att segregationen i Trollhättan skulle minska genom ett förbud för religiösa och politiska symboler i kommunal verksamhet. Men då skulle inte längre de tolvåriga tvillingarna Samaya och Samira Sahleh eller deras 13-åriga kompis Maria Mohammud få ha sin slöja när de går till fritidsgården Kronan. Det tycker de är en dålig idé, berättar de i Shadi Rostamzadehs reportage. I programmet berättar även Hajar hur hon som åttaåring tvingades av sin mamma att börja bära slöja. Men senare under hennes skoltid blev slöjan en viktig symbol för religionen och gemenskapen med muslimska skolkamrater. Och som vuxen bär hon slöjan med stolthet. - Jag stöttar alla starka, subjektiva kvinnor som väljer själva hur de vill klä sig. Slöja, burka, niqab eller kort kjol och spetslinne, vad som helst, säger hon i Lollo Collmars reportage. Debatt i studion mellan Aftonbladets ledarskribent Anders Lindberg och Göteborgspostens ledarskribent Jenny Sonesson. Dessutom samtal med programledare Åsa Furuhagen och Gabriel Byström, författare till boken ”Med Guds hjälp – om religion och politik i Ryssland, Ungern och Polen”. Varför gör kyrka och regering gemensam sak för nationalismen?

16 Nov 201744min

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Nov 201744min

Saudiarabiens unga befolkning vill ha ett normalt liv, säger Mohammed bin Salman, kronprins i Saudiarabien. Då krävs en återgång till moderat islam, menar han. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett Saudiarabien som är öppet mot världen, öppet för alla religioner. Det vill den saudiske kronprinsen arbeta för, säger han i en tv-intervju. Han säger också att han tror att extremismen i landet kan utrotas inom en snar framtid. Vad betyder detta och varför gör han den här religiösa programförklaringen? Mellanösternkännaren Bitte Hammargren bidrar med en analys. Drus och singel. Druserna är en religiös minoritetsgrupp i Mellanöstern, främst Syrien och Libanon, med krav på att gifta sig inom gruppen. Samtal med Firas Jonblat, journalist och ogift drus som varit på en drusisk singelträff i Libanon. Hur långt kan man kompromissa med sitt eget liv för att inte svika föräldrarna och traditionen? Halloween – den existentiella seden. När halloween introducerades i Sverige höjdes många oroliga kyrkliga röster. I dag har halloween etablerat sig som en sed där de existentiella frågorna om liv och död kan hanteras med lekfullhet. Samtidigt som helgen Alla helgons dag fått draghjälp. Intervju med etnolog Agneta Lilja som forskat kring halloween. Fredrik Westblom är sökare och journalist på Vasabladet i Finland. I programmet berättar han för programledare Åsa Furuhagen om sitt projekt "12 religioner på 12 månader". Han har testat en livsåskådning i taget och hittat flera favoriter.

26 Okt 201744min

Nya moskébyggen varit en trätofråga i Sverige i flera decennier. Men vilka är det i dag som motsätter sig nya byggen och hur motiverar de sitt motstånd? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reportage och samtal i Människor och tro om motståndet mot nya moskéer med särskilt fokus på de två pågående processerna i Norrköping och Karlstad. Ofta blir det numera en kommunal fråga att hantera namninsamlingar med krav på folkomröstning. Med bland andra Mensur Mustafic, ordförande i den bosniska islamiska föreningen i Norrköping, Darko Mamkovich, SD Norrköping, Ulla Walldén som är kanalchef för P4 Värmland och DN-journalisten Niklas Orrenius. I programmet tar vi också upp den svåra, men ibland dolda, sorgen efter förlusten av ett spädbarn. Regissören Karin Ekberg har under två års tid följt en mamma och en pappa vars dotter dog strax före födseln. Karin Ekbergs dokumentärfilm Efter Inez sänds i SVT i höst. Ingela Bendt är aktuell med en antologi, Ett litet barn dör - ett ögonblicks skillnad, som första gången gavs ut 1997 och nu kommit i uppdaterad nyutgåva. De samtalar med programledare Åsa Furuhagen om sorg och minnen förknippade med förlusten av ett spädbarn. Veckans krönika kommer från Sveriges radios Sydeuropakorrespondent Margareta Svensson och anknyter till den världsvida kampanjen för att uppmärksamma sexuella trakasserier. Hur uppmärksammas frågan i Frankrike?

19 Okt 201745min

"Jag är inte religiös men jag tror på nåt." Så är det många som beskriver sig själva. Människor och tro djupdyker i frågan: vad kan detta "nåt" vara? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans program diskuterar vad vi svenskar tror på nuförtiden. Den kanske vanligaste svenska livsåskådningen är det vi på redaktionen kallar för "nåtismen", alltså tron på "nåt". Är du en av dem som tror på "nåt"? Eller letar du efter NÅT att tro på? Står "nåt" för ett tydligt ställningstagande i en värld där alla andra verkar så tvärsäkra eller är det en osäkerhet in för livets stora frågor? Vad ligger egentligen bakom när vi säger att vi tror på NÅT? Skönheten i naturen, kärleken, kreativiteten eller att det goda ändå ska segra till slut? I programmet hör du lyssnare med olika bakgrund och olika erfarenheter ge många skiftande svar på vad detta "nåt" kan handla om. Till exempel livskraften i universum, själens obotliga ensamhet eller naturen. Claes Aronsson, Sveriges radios Londonkorrespondent, bidrar med en krönika om hur den religiösa tron tappar mark i Storbritannien. I programmet har programledare Åsa Furuhagen sällskap av religionshistoriker David Thurfjell och den existentiella coachen Ann Lagerström.

12 Okt 201744min