Del 1/2. Avrättad av IS

Efter en jätteskandal beskrivs New York-artisten Johnny Thunders i svensk media som ett nedknarkat lik. Några år senare är han pappaledig och leker i sandlådan med sin dotter i en Stockholmsförort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I tv-programmet Måndagsbörsen 1982 stoppas en neddrogad Johnny Thunders och hans band från att uppträda. Han pryder otaliga löpsedlar och hamnar i den ena skandalen efter den andra. Men när han träffar en svensk tjej och får barn blir plötsligt Sverige Johnny Thunders nya hem. Det är i Hägerstensåsen i södra Stockholm som han försöker bli drogfri och att bygga upp ett nytt, lugnare liv. I dokumentären berättar flickvännen Susanne, vännerna och personerna runt omkring Johnny Thunders om vägen från heroinberoendet på gatorna i New York till familjelivet i lekparkerna i Hägerstensåsen i södra Stockholm. Av Magnus Thorén.   Musik i programmet: Born to loose (The Heartbreakers) Personality crisis (The New York Dolls) Too much junkie business/Pills (Johnny Thunders) You can´t put your arms around a memory (Johnny Thunders) I only wrote this song for you (privat inspelning Värdshuset, Stockholm 1987/ live från Osaka, Japan april 1991 Johnny Thunders) Cool operator (Johnny Thunders Big blue diamonds (Willy de Ville) Teasin´you (Willy de Ville)

28 Jul 201750min

Hanin och Sara råkade bli kära i "fel" killar. Familj, släkt och vänner är kritiska och försöker tvinga dem att göra slut. Kan kärleken segra över hedersnormerna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. -Han kommer från Israel och jag är från Palestina. Så det funkar inte, i andras ögon. Men det var inte så vi såg det. Vi såg det som två ungdomar som bara var helt störtkära i varandra. Hanin är 16 år när hon blir tillsammans med Aviv. Föräldrarna oroar sig för vad släkten ska säga och förbjuder dem att träffas. En kompis spottar på marken framför och säger: Fan, vad smutsigt av dig. 17-åriga Sara, som är rom, blir ihop med Abdou, som är arab. -Hans mamma gillade inte ens tanken på att han skulle vara tillsammans med mig. Jag har ju alltid vetat romer gillar inte araber och araber gillar inte romer alls. Hade jag varit arab, hade det inte slutat som det gjorde, säger Sara. Även de får press på sig att göra slut. Sara söker hjälp, men upplever att samhället brister. Men Sara och Hanin ger inte upp kampen för kärleken. Många har vittnat kring det som kallas hedersförtryck. I det här programmet ger Sara och Hanin en djupare inblick i vilka mekanismer som kan ligga bakom det. De berättar om förälskelse mellan ungdomar, föräldrars kärlek till sina barn och släktingars omtanke om familjen, men på en spelplan där de flesta känner sig maktlösa. Av: Klara LevinNamnen är fingerade. Ljudmaterialet är framtaget i samarbete med Auto Images, Malmö. Hit kan du vända dig om du är drabbad av hedersförtryck: Rädda Barnen (om du är under 18 år) GAPFKvinnofridslinjen

21 Jul 201750min

De tog inget bröllopsfoto och hon tappade vigselringen samma kväll de gifte sig. Men äktenskapet har hållit i över trettio år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det var själarnas möte, säger han. Jag hade aldrig trott att jag skulle ha en sån här lång relation med Per, säger hon. En skådis och en psykoterapeut. Fem döttrar. Ett hönshus. Och varsitt kylskåp. Kicki Möller har tillbringat våren i paret Morbergs sällskap. Av Kicki Möller kickimoller@gmail.com

14 Jul 201750min

För 22 år sen gjorde Malin Bring ett program om sin son Pelle, som föddes med för liten hjärna. Idag är sonen vuxen, redo att flytta hemifrån. Hur blev livet för Pelle och för hans föräldrar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett föräldrapar som reagerar helt olika på upplevelsen av att få ett svårt utvecklingsstört barn skildrades i dokumentären Den gladaste jag känner från 1995. Nu kommer uppföljaren Den gladaste jag känner flyttar hemifrån, som berättar hur det gick sedan för den glade Pelle och människorna i hans omgivning. När vi kommer in i historien har Pelle hunnit bli 24 år, föräldrarna har skilt sig och mor och son bosatt sig i Sverige efter många år i Danmark. Dokumentären ser tillbaka på åren som gått och ställer frågor om svek och ansvar, föräldrakärlek och utmattning, oförsonlighet och försoning. Av Malin Bring

7 Jul 201747min

När det efterlängtade barnet föds med en allvarlig utvecklingsstörning reagerar föräldrarna mycket olika. Mamman gråter och ältar, pappan försöker vara optimistisk och handlingskraftig. Från 1995. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En personlig dokumentär om att leva, och överleva, med vissheten om att ens barn - ”den gladaste jag känner” inte är som andra. Ett nytt litet barn har just tittat fram, och föräldrarna bubblar över av stolthet och förtjusning. Men någonting tycks vara fel – läkarna antyder att allt inte är som det ska vara med önskesonen. För litet huvud, möjlig utvecklingsstörning mumlar de, och omfattande undersökningar sätts i gång. Allt ställs på huvudet för familjen, glädjen och förväntningarna byts mot oro och förtvivlan. Undersökningarna drar ut på tiden, det tar månader innan det slutgiltiga beskedet kommer – Pelle har mikrocefali, vilket betyder att det saknas stora delar av hans hjärna. Sorg och förtvivlan blandas med ilska och skamkänslor, och det visar sig att föräldrarna har reagerar mycket olika på krisen. Mamman vill på många kvinnors vis prata om känslor och farhågor i all oändlighet, medan pappan försöker vara handlingskraftig och optimistisk. Och samtidigt finns barnet där, med all sin sinnliga närvaro och glädje, och sina självklara krav på kärlek och uppmärksamhet. Av Malin Bring

7 Jul 201756min

- När jag behövde skumgummi till ett flygande tefat slaktade jag min soffa. 59-årige Tomas drömmer om att kunna leva på sin scenkonst. Men Arbetsförmedlingen tycker att han borde ha ett riktigt jobb. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det här är ett riktigt jobb för mig. Att gå till ett vanligt lönejobb bara för att få lönen känns helt meningslöst. Det är på scenen som Tomas Halling hittar livsglädjen. Fram tills idag har han skapat över 130 olika karaktärer, däribland jazztronauten Spiriflexibop och Bubbelplastmannen. Men publiken hemma i Göteborg är svårfångad. Sedan sju år tillbaka lever Tomas på socialbidrag, men söker pliktskyldigt jobb som han inte får. – Jag vill inte inordna mig i ledet, då börjar det krypa i mig, jag blir arg, jag blir ledsen, jag blir vansinnig. Om jag inte gör det här så fungerar jag inte på riktigt. Ta inte ifrån mig det här. Av Emil Östlund.

30 Jun 201748min

När jag var nio skilde sig mina föräldrar och familjen delades på mitten. Mina två äldre syskon växte upp med pappa. Jag och min lillasyster fick bo hos mamma. Vi barn fick helt olika liv. Från 2016. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Skilsmässan skapade två föräldrar som helt tappade greppet och inte kunde kommunicera om någonting. Deras hat blev ett krig där vi barn hamnade mitt i skottelden. Vad var det som hände, och hur kunde det gå så illa som det gick? – Varannan helg får vi hälsa på hos pappa. I badrummet hänger det sju krokar för handdukar med namn på. Det är en krok för pappa, en för hans nya tjej, två för hennes två barn, två för mina äldre syskon, och en för gäster. Jag och min lillasyster får torka oss på den som är för gäster. Vi är främlingar på besök i en annan familj. Familjen som delades på mitten är resultatet av min vilja att förstå vad som hände då, för trettioåtta år sen. – Vart man än såg var det spillror, och det handlade om att försöka överleva, säger min pappa.  Av Tobias Aspelin

25 Jun 201751min

Djuphavsdykning är ett livsfarligt jobb men på 70-talet kunde man dyka på Nordsjön med bara ett sportdykarcertifikat. Dykarna dog som flugor. Säkerheten var inte viktigast. Det var oljan. Från 2011. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Julen 1969 hade Norge letat efter olja i flera år. Men i zon 2.4.2 på Ekofiskbältet - nästan exakt halvvägs mellan Norge och England hittade amerikanerna på Ocean Viking den julklapp som skulle förändra Norges framtid för alltid. Där fann de olja. Men oljan behövde komma in till land. För det så behövdes pipelines. Pipelines som behövde svetsas av dykare. Djuphavsdykare. De dök ner i Nordsjön, ner i det fyrgradiga vattnet. Ner till 70 meter. 90 meter. 120. 140. 220. Idag anses djuphavsdykning vara ett av världens farligaste jobb. Pionjärdykarna i Nordsjön är berättelsen om Anders Lindahl och Ulf Fredriksson. Två av de få svenskar som var med och skapade Norges oljerikedom. Två av dem som har överlevt. Av Martin Johnson.

23 Jun 201749min