Sveriges sista krig 1814 - När Norge kuvades

Sveriges sista krig 1814 - När Norge kuvades

Sveriges sista krig inleddes den 26 juli 1814 när den svenska örlogsflottan och skärgårdsflottan avseglade mot Norge. Fyra dagar senare gick den svenska armén över den norska gränsen med Fredriksten som ett första mål.


Kronprinsen Karl Johan ledde operationen med syftet att kuva norrmännen som inte accepterade att Norge blev en del av Sverige i enlighet med Kieltraktatet mellan Sverige och Danmark. Det är nu det moderna Norden tar sin form.


I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt som är professor i historia vid Umeå universitet.


Reaktionerna i Norge på Kielfreden den 14 januari 1814 var starka och omedelbara. Norska nationalister, främst företrädda av ämbetsmän och officerare, vägrade att bli en del av Sverige. Denna motståndsrörelse kulminerade i antagandet av den norska konstitutionen, Eidsvollförfattningen, den 17 maj 1814 och valet av den danska kronprinsen Christian Fredrik till norsk kung. Eidsvollförfattningen var vid tiden den mest radikala konstitution i världen, inspirerad av den amerikanska och franska revolutionen.


Men den svenska kronprinsen Karl Johan, född Jean Baptiste Bernadotte, accepterade inte att hans byte från Napoleonkrigen skulle gå förlorat. Under ledning av Karl Johan svarade Sverige genom att anfalla Norge. Den svenska armén var överlägsen i antal, utrustning och träning, och ledningen av Karl Johan var avgörande.


Fälttåget mot Norge 1814 bestod av en serie strider där svenska styrkor var numerärt överlägsna, bättre utrustade och mer vältränade än de norska. Svenskarna genomförde en serie attacker från havet, vilket inkluderade ockupationen av Hvaleröarna följt av en framgångsrik belägring av Fredriksten fästning nära Halden.


Antalet döda slutade med runt 400 man på varje sida. Karl Johan insåg att han inte kunde dränka Norge i blod om han senare skulle kunna regera över de frihetstörstande norrmännen.


Den 3 augusti 1814 utspelade sig Slaget vid Fredrikstad, en av de mest avgörande drabbningarna under det svensk-norska kriget. Under belägringen hade garnisonen i Fredrikstens fästning en styrka på mellan 1,400 och 1,800 man. Dessa var väl medvetna om att vägen till Oslo skulle öppnas om fästningen föll. Den strategiska betydelsen av fästningen var enorm, inte bara för krigets utfall utan även för kontrollen över regionen.


Svenska styrkor hade etablerat kontroll över ön Kråkerøy och upprättat en artilleriposition på dess norra del, vilket gav dem strategisk överlägsenhet mot Fredrikstad. Denna operation involverade landstigning av 4 000 soldater och 500 sjömän, vilket markerade en intensiv fas i konflikten.


En annan betydande händelse var Slaget vid Kjölbergs bro, som ägde rum den 14 augusti 1814. Denna strid representerade den sista krigsdagen i svensk militärhistoria och slutade med en svensk seger. Detta ledde till vapenvila och påbörjade de förhandlingar som föregick Mosskonventionen.


Mosskonventionen, undertecknad den 14 augusti 1814, avslutade formellt det militära engagemanget och ledde till att Norge tvingades in i en union med Sverige, men fick behålla sin konstitution och sina egna institutioner, inklusive Stortinget, med undantag för de delar som berörde utrikespolitiken.


Bild: Eidsvoll riksraad 1814 målad av Oscar Wergeland 1885


Musik: Passacaille Passacaglia Bwv 582 Abstract Orchestral Version av bzur, Storyblocks Audio.


Lyssna också på Napoleonkrigen I 1803-1809: Imperiebygget.


Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Episoder(745)

Fältherren Alexander den stores gränslösa äregirighet

Fältherren Alexander den stores gränslösa äregirighet

Alexander den store (356 f.v.t.- 323 f.v.t.), som var kung i Makedonien, skrev in sig i världshistorien genom att på några år erövra stormakten Persien. Med en blandning av hänsynslöshet och taktiskt ...

11 Okt 202358min

Franska revolutionen – konspirationsteoretikernas urkälla (nymixad repris)

Franska revolutionen – konspirationsteoretikernas urkälla (nymixad repris)

Den franska revolutionen är konspirationsteoriernas urkälla. Att den franska revolutionen uppstod på grund av elitens vanstyre och inkompetens var en lite för futtig förklaring för konspirationsteoret...

7 Okt 202339min

När världen öppnade sig för vikingarna

När världen öppnade sig för vikingarna

Vikingarna träder fram i historien den 8 juni år 793 när nordmän plundrar det engelska klostret Lindisfarne. Under nästan tre sekel skulle skandinaver resa, härja, handla och ta tjänst hos utländska k...

4 Okt 202352min

Kung Leopold II:s folkmord och de svenska missionärerna i Fristaten Kongo (nymixad repris)

Kung Leopold II:s folkmord och de svenska missionärerna i Fristaten Kongo (nymixad repris)

Övergreppen mot befolkningen i Fristaten Kongo, som var den belgiske kungen Leopold II:s personliga egendom, trotsar all beskrivning. Samtidigt som befolkningen minskade kraftigt på grund av övergrepp...

30 Sep 20231h

Ungernrevolten 1956 – när demokratikrav kvävdes i blod

Ungernrevolten 1956 – när demokratikrav kvävdes i blod

Den 23 oktober 1956 utbröt ett uppror mot den av Sovjet insatta kommunistregimen i Ungern. Liberaliseringarna efter Stalins död, som hade öppnat för revolter både i Östtyskland och Polen, kom att insp...

27 Sep 202346min

Spanska inbördeskriget – en tragedi som pågick i 40 år (nymixad repris)

Spanska inbördeskriget – en tragedi som pågick i 40 år (nymixad repris)

Spanska inbördeskriget inleddes år 1936 genom att en grupp officerare gjorde revolt mot den sittande republikanska regeringen. Revolten misslyckades överallt utom i det koloniala Marocko som sedan ble...

23 Sep 20231h 6min

Margareta Valdemarsdotter – realpolitikern som enade Norden

Margareta Valdemarsdotter – realpolitikern som enade Norden

Margareta Valdemarsdotter (1353-1412) är den främsta regent som verkat i Norden. I en orolig tid präglad av den starka Hansan, sjöröveri och stormannavälde lyckades Margareta I stärka kungamakten och ...

20 Sep 20231h 6min

Stalins svenska bensin- och spionbolag (nymixad repris)

Stalins svenska bensin- och spionbolag (nymixad repris)

Stalins svenska bensinbolag AB Nafta Syndikat var verksamt under åren 1928 till 1937 med flera hundra bensinmackar runt om i Sverige. Nafta Syndikat hade svensk ledning som var knutna till den kommuni...

16 Sep 202343min

Populært innen Samfunn

rss-spartsklubben
aftenpodden
giver-og-gjengen-vg
lydartikler-fra-aftenposten
konspirasjonspodden
aftenpodden-usa
rss-nesten-hele-uka-med-lepperod
popradet
rss-henlagt-andy-larsgaard
wolfgang-wee-uncut
grenselos
min-barneoppdragelse
synnve-og-vanessa
fladseth
rss-dette-ma-aldri-skje-igjen
frokostshowet-pa-p5
alt-fortalt
198-land-med-einar-trnquist
rss-dannet-uten-piano
relasjonspodden-med-dora-thorhallsdottir-kjersti-idem