Då kaninmat – nu "It's vegan!"
Språket27 Mai 2019

Då kaninmat – nu "It's vegan!"

Redan på 1800-talet rådde förvirring kring begreppen vegansk och vegetarisk. Språket reder ut begreppen och pratar om grönsaksordet legymer och varför vi använder franska namn på sallader.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

Finns det tydliga definitioner av vegansk, vegetarisk och lakto-ovo-vegetarisk? Var kommer orden ifrån och vem bestämmer hur de ska användas?

Vad är rätt adjektivform av vegan? Både vegan och vegansk används.

Det äldre ordet legymer betyder grönsaker på svenska, men det engelska ordet legumes betyder baljväxter. Varför har orden olika betydelser? Har ordet försvunnit ur svenskan idag och var kommer det ifrån?

Vad är den korrekta stavningen på ordet mâche/maché/mâché och hur ska salladen uttalas?

Varför säger man "ta kål på"?

Är rå och färsk synonymer eller har orden olika innebörd?


Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Episoder(940)

Vår yngsta Språketlyssnare hittills ställer en fråga

Vår yngsta Språketlyssnare hittills ställer en fråga

Femåriga Nils undrar vad täckt betyder i ordet otäckt, och språkvetare Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till 1800-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad betyder...

16 Okt 201724min

Om skillnader mellan naturliga och formella språk

Om skillnader mellan naturliga och formella språk

En lyssnare säger att han vill svara ja eller nej på frågan om han ska ta bilen eller bussen, men får rapp över fingrarna av språkvetare Ylva Byrman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vec...

9 Okt 201724min

Statusuppdaterade man före sociala mediers tid?

Statusuppdaterade man före sociala mediers tid?

Enligt språkvetare Ylva Byrman är ordet statusuppdatering helt Facebook-specifikt, men uppdaterade man inte status på saker och ting även före sociala mediers tid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Ra...

2 Okt 201724min

Um, im, ome och andra svenska ortnamnsändelsers historia

Um, im, ome och andra svenska ortnamnsändelsers historia

I veckans Språket har flera lyssnare ställt frågor kring ändelser på exempelvis ortnamn och gatunamn, och språkvetare Henrik Rosenkvist reder ut deras historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio...

25 Sep 201724min

Är namne ett eget ord eller en böjningsform?

Är namne ett eget ord eller en böjningsform?

En lyssnare har uppmärksammat det ibland problematiska med att ha en namne, och undrar hur detta ord egentligen uppkommit, och Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till fornsvenskan. Lyssna på alla avsn...

18 Sep 201724min

Varför ändrar vi uttalet på våra namn när vi är utomlands?

Varför ändrar vi uttalet på våra namn när vi är utomlands?

En lyssnare har observerat att många svenskar ändrar uttalet på sina namn när de är utomlands för att låta mer internationella, och enligt språkvetare Ylva Byrman kan detta vara en framgångssaga. Lyss...

11 Sep 201724min

Han har så gott om klöver att jag tror jag får spader!

Han har så gott om klöver att jag tror jag får spader!

Flera olika uttryck innehåller ord som klöver, spader och ruter, och härleder gärna tankarna vidare till en kortlek. Men har uttrycken verkligen med kortspel att göra? Lyssna på alla avsnitt i Sverige...

4 Sep 201724min

”Gudars skymning!” och andra uttryck för jordens undergång

”Gudars skymning!” och andra uttryck för jordens undergång

Rädslan för jordens undergång har satt sina spår i språket. En lyssnare undrar varifrån uttrycket gudars skymning kommer och språkprofessor Henrik Rosenkvist tar oss till 1800-talets operavärld. Lyss...

28 Aug 201724min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
rekommandert
jss
tingenes-tilstand
rss-rekommandert
villmarksliv
liberal-halvtime
sinnsyn
forskningno
rss-paradigmepodden
fjellsportpodden
nevropodden
rss-nysgjerrige-norge
diagnose
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
abid-nadia-skyld-og-skam
tidlose-historier
dekodet-2
smart-forklart
hva-er-greia-med