Språket27 Jan 2020

Fem svårigheter för nya svensktalare

Hur svårt är det att lära sig svenska? För vilka språkgrupper är det klurigast? I det här avsnittet listar Henrik Rosenkvist de fem största hindren att ta sig över för den som är ny i språket.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

Vilka språktalare har svårt respektive lätt att lära sig svenska?

Hur troligt är det att sj-ljudet (7-ljudet) och tj-ljudet (20-ljudet) kan stavas enklare i framtiden? Kan vi låna tydligare tecken från andra språk, som till exempel turkiskan?

När det uppstår nya substantiv i svenskan, som tweet och aina, hur vet man om de är ett-ord eller en-ord, det vill säga vilket genus de har?

Kommer den svenska ordföljden att förändras på grund av att många som är nya i språket bryter mot den?

Hur svårt är svenska språket att lära sig generellt?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

De fem svåraste sakerna att lära som ny i svenskan, enligt Henrik Rosenkvist:

Att uttala sj-ljudet (7-ljudet).
Att lära sig ordföljden och där skilja mellan huvudsats: V2-regeln (verbet på andra plats, den så kallade subjekt-verb-objekt-ordningen) respektive bisats: BIFF-regeln (I bisats kommer inte före det första verbet).
Att uttala u och y.
Accent, det vill säga att lära sig uttala ordpar som stegen och stegen, tomten och tomten, anden och anden.
Om substantiv är en-ord eller ett-ord, det vill säga genus.

Denne episoden er hentet fra en åpen RSS-feed og er ikke publisert av Podme. Den kan derfor inneholde annonser.

Episoder(500)

Fem över halv tio eller 25 minuter i tio?

Hur vi pratar om tid skiljer sig åt i olika dialekter och språk. Ylva Byrman berättar om tiden och olika system för att benämna klockslag världen över. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ve...

10 Des 201824min

Vill du heta Jämtiock, Flatterskalle eller Skåpråtta?

Soldatnamn började användas i slutet av 1600-talet. Tursamma soldater fick nya efternamn som Snygg, Rask eller Tapper, medan andra kunde tilldelas namn som Drucken eller Gammelstöt. Lyssna på alla avs...

3 Des 201824min

Varför satte Astrid Lindgren ut så många kommatecken?

I första utgåvan av Pippi Långstrump, från 1945, använde Astrid Lindgren satskommatering. Varför ser det otidsenligt ut idag och varför har vi bytt kommateringssystem? Lyssna på alla avsnitt i Sverige...

26 Nov 201824min

Domma bullarna är goda!

Demonstrativa pronomen ställer till det för lyssnaren Peter som fått höra att han pratar "barnspråk" när han säger domma. Henrik Rosenkvist slår i grammatikböckerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges...

19 Nov 201824min

Repris: Sova är ett av svenskans äldsta verb

I höstmörkret är verbet "sova" ett ord som ligger nära till hands och faktum är att det har 7000 år gamla rötter. Henrik Rosenkvist tar oss med till protoindoeuropeiskan och svenskans äldsta ord. Lyss...

12 Nov 201824min

Namnam, shhhooo, mjau, kuckeliku!

Hur pratar du med bebisar? Antagligen med ikonicitet, det vill säga användandet av ord som låter som de betyder. Språkforskaren Johanna Schelhaas har studerat vuxnas bebisspråk. Lyssna på alla avsnitt...

5 Nov 201824min

Hur uttalas huvudstaden i Katalonien?

Barcelona kan uttalas med ett ch-ljud eller rs-uttal på svenska. Är det ena mer rätt än det andra och hur kommer det sig att vi uttalar vissa ord olika? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ...

29 Okt 201824min

Gurka på svenska och agurk på norska, hur är det möjligt?

För att förstå varför bokstaven a befinner sig längst fram i agurk och sist i gurka tar Henrik Rosenkvist med oss till 1400-talets grekiska och vidare genom tyska och holländska till Martin Luther. L...

22 Okt 201824min