Språket20 Apr 2020

Så pratar vi om pengar

Det handlar om hur vi uttrycker oss om para, cash och deg pengar och ekonomiska värden helt enkelt. Henrik Rosenkvist guidar bland rabatter, blippbetalning och lågprisspråk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

Varför säger man soffan kostar nog lite när man menar att den är dyr?

Varför har uttrycket skära guld med täljkniv så många varianter?

Har ordet rabatt, som i nedsatt pris, och trädgårdsrabatt samma bakgrund?

Kan man säga ett billigt pris, eller är varor billiga och priser låga?

Finns det ett bättre ord för blipp eller blippa om den nya betalningsformen?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

Lyssnarnas synonymer till pengar

Balubas

Cash

Cashiluring

Daler

Deg

Flis

Fyffe

Fyrk

Geld

Klös

Klöver

Kontanter

Kosing

Kulor

Leuter

Lovor

Lubriks

Lusidorer

Monedas

Monetas

Mynt

Pant

Para

Parra

Penningar

Pistoler

Pix

Pluring

Riksdaler

Sekiner

Skånepesetas

Spänn

Storkovan

Stålar

Stålbjörns

Växel

Valörer

Sillöga = äldre slang för en tioöring

Blejd = äldre slang för tjugofemöring

Småskrammel = småpengar

Grossel = småpengar

Feckebôs = småpengar

Grus = småpengar

Korvöre = väldigt liten slant

Kotia = äldre slang för en enkronasedel från början av 1900-talet

Bagis = en krona

Bagare = en krona

Halvsläng = en femtiolapp (eller en femhundrakronorssedel)

Bergman = en tvåhundrakronorssedel

Annie Lööf = en femhundrakronorssedel

Röding = en femhundrakronorssedel

Papp = tusen kronor

Tuss = tusen kronor

Storsläng = en tusenkronorssedel

Lax = en tusenkronorssedel

Lakan = en tusenkronorssedel

Långsjal = en tusenkronorssedel

Denne episoden er hentet fra en åpen RSS-feed og er ikke publisert av Podme. Den kan derfor inneholde annonser.

Episoder(500)

Vi ses vid 10-blecket eller solens nedgång?

Uttryck för att beskriva tiden har förändrats i takt med teknikens utveckling. Hur pratade människor om tiden innan klockorna fanns? Och varifrån kommer uttryck som "alla tiders" och "i grevens tid"? ...

13 Mai 201929min

Kälta, ty och fridens liljor – döende ord och uttryck

Vem bestämmer vilka ord som ska anses vara ålderdomliga och vad är det som gör att vissa ord dör? Henrik Rosenkvist berättar om ord på hospis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans spr...

6 Mai 201930min

Språket från Vetenskapsfestivalen 2019

Från en scen i Nordstan i Göteborg svarar Språket på frågor om olika uttal av vokaler i dialekter, och varför vissa dialekter lever vidare medan andra försvinner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Ra...

1 Mai 201938min

Ett helvetes jävla program

Svordomarna fuck och shit har blivit vanliga i svenskan, vilket har fått de svenska jävlar och fan att uppfattas som kraftfullare. Varning utfärdad: I veckans Språket används svordomar. Lyssna på alla...

29 Apr 201930min

Värt och ovärt – nygamla uttryck i svenskan

"Det är så värt att ha påsklov!" "Det är ganska ovärt att få en förkylning." Ylva Byrman förklarar hur värt och ovärt används idag och hur betydelserna har förändrats. Lyssna på alla avsnitt i Sverig...

22 Apr 201930min

Det ligger dig i fatet!

Lyssnaren Julia undrar över uttrycket "att något ligger en i fatet". Vad ligger på fatet och varför är det ett hinder? Henrik Rosenkvist tar oss till 1600-talet och berättar om andra uttryck med fat. ...

15 Apr 201930min

Hur pratar vi om kroppen?

Arm, huvud och öga är några av svenskans äldsta ord. I veckans avsnitt går vi igenom kroppsord, uttryck med kroppsdelar i och kroppsspråk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfr...

8 Apr 201930min

Kan alla svenskar prata franska?

De franska lånorden i svenskan är så många att Språkets franska lyssnare Mèlodie tycker att vi egentligen kan franska. Ylva Byrman berättar om tre historiska perioder då franskan vällde in i svenskan....

1 Apr 201930min