Så snackar vi slang på jobb och i förort
Språket24 Okt 2022

Så snackar vi slang på jobb och i förort

Rövsmör och jetski, vad betyder det? Språket handlar om mustig yrkesjargong och förortsslang. Hör om rörmokares ofta grova slanguttryck och varför s k affrikativt uttal kan vara viktigt i förorten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

Vad räknas som slang?

Frilla är ett gammalt ord för konkubin/älskarinna. Numera är det ofta slang för frisyr. Har orden samma ursprung?

Vad är orsak till de namn på fiskarter som nu används som slangord bland ungdomar, som lax, röding och torsk?

Hur kommer det sig att slanguttrycken bäng och bänger tycks ha i princip motsatta betydelser - någon som är knasig/dum respektive något som är riktigt bra?

Vad spelar den s k förortsslangen för roll för gymnasieungdomar i invandrartäta förorter?

Vad kan det få för effekt för unga i förorten om de använder "fel språk i fel situation"?

Vad är förortsslang?

Vad betyder rövsmör?

Rörmokarslang kan vara ganska grov. Finns det annan yrkesjargong i Sverige som låter på liknande sätt?

I vilken mån utvecklas idag ny yrkesjargong?

Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.

Karin Senter, som har disputerat vid Uppsala universitet med avhandlingen Att göra förort: Om språkliga resurser hos gymnasieungdomar med mångspråkig förortsbakgrund

Programledare Jens Möller.

Episoder(500)

Vem heter bouba och vem heter kiki?

Vem heter bouba och vem heter kiki?

Orden rund, bubbla och boll har likheter både i form och betydelse. Kan syn- och andra sinnesintryck påverkar hur ord låter? Ylva Byrman reder ut ljudsymbolism, fonestem och synestesi. Lyssna på alla ...

25 Feb 201930min

Språket pratar pitemål! Vöre vale? Åssit! Nalta.

Språket pratar pitemål! Vöre vale? Åssit! Nalta.

Dialekten i Piteå, bondska, har många ord och uttryck som inte finns i standardsvenska och det beror på att bondska har sin bakgrund i fornsvenska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vecka...

18 Feb 201930min

Trippelbongo, prickig korv och minijumbo

Trippelbongo, prickig korv och minijumbo

Olika namn på spelkulor verkar det finnas hur många som helst av. Språkets lyssnare har skickat in ord som påsche, pjäxekulor, peckekulor, pöttekulor, frostis, dimmisar, dank, kattöga med flera! Lyssn...

11 Feb 201929min

Säg havremjölk om du vill!

Säg havremjölk om du vill!

Att alternativ till komjölk har blivit vanligare har gett oss nya ord. Ylva Byrman slår ett slag för att konsumenter får säga hur de vill och så tar vi reda på mer om det nya ordet gurt. Lyssna på all...

4 Feb 201930min

Kritiker kritiserad för kritik

Kritiker kritiserad för kritik

Ger kritiker alltid negativ kritik eller kan kritik vara positivt? Ylva Byrman vrider och vänder på kritiks betydelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför säger ma...

28 Jan 201924min

Klä på dina substantiv!

Klä på dina substantiv!

Från språkvårdens håll avråds från nakna substantiv och meningar som "Vi ska ha möte med kund". Ändå används det. Varför är det så och vad kan avklädda substantiv få för konsekvenser? Lyssna på alla a...

21 Jan 201925min

Vem vill vara en lyckans ost?

Vem vill vara en lyckans ost?

Att vara en ost var från början en nedsättande beskrivning. Henrik Rosenkvist tar oss med till liknande uttryck i våra grannspråk och hittar lyckans potatisar, svampar och grisar. Lyssna på alla avsni...

14 Jan 201925min

När de såg stjärnan blev de ganska glada

När de såg stjärnan blev de ganska glada

Ordet ganska har fått en ny betydelse i svenskan, men vilka ord är det som tenderar att byta innebörd över tid? Det diskuterar Ylva Byrman och Henrik Rosenkvist i Språket. Lyssna på alla avsnitt i Sv...

7 Jan 201924min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
rekommandert
jss
tingenes-tilstand
rss-rekommandert
tomprat-med-gunnar-tjomlid
forskningno
sinnsyn
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
abels-tarn
liberal-halvtime
rss-paradigmepodden
rss-inn-til-kjernen-med-sunniva-rose
fjellsportpodden
villmarksliv
nevropodden
hva-er-greia-med
tidlose-historier
nordnorsk-historie
dekodet-2