Stressen som är bra för språket

Dagens Nyheters chef vill att läsare fortsatt ska höra av sig och "reagera på slappa formuleringar eller språkliga fel" i tidningen. Språket undersöker tidningsspråket i en tid efter korrekturläsarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVarför är det så många journalister som inte verkar känna till att adjektiv slutar på -e när det beskriver någon av manligt kön och -a när det är någon av kvinnligt kön?Hur ofta hör Dagens Nyheters läsare av sig med synpunkter på tidningens språk?Hur många av tidningens anställda arbetar huvudsakligen med rent språkliga frågor?Vilken typ av forskning sker i Sverige om utvecklingen av mediernas språk, till exempel efter att korrekturläsarna försvann från tidningarna?Vad är bakgrunden till ordet sykofant, som tycks ha blivit vanligare i medierna efter Rysslands invasion av Ukraina?Vad är ursprunget till uttrycket "i ju med detta" som i viss tidningstext har använts i stället för "i och med detta"?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Peter Wolodarski, chefredaktör på Dagens Nyheter. Programledare Jens Möller.

12 Sep 202230min

Har alla politiker gått i "slingerskola"? frågar en av Språkets lyssnare. Inför valet analyserar vi politikernas retoriska knep för att få fram sina budskap och undrar hur politiker kan "ta ansvar". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorHar alla politiker gått i "slingerskola"?Varför förväntas politiker ofta "ta ansvar" för misslyckanden genom att avgå i stället för att försöka reda upp situationen?Vilka har varit de vanligaste orden som partierna har använt i sina valmanifest genom historien?Vissa som inte sympatiserar med Socialdemokraterna kallar dess medlemmar för "såssar". Hur kommer det sig?I vilken mån påverkar sociala medier, med sitt ganska kortfattade språk, den påstådda polariseringen i den politiska debatten?Vad går att säga, med vetenskaplig grund, om hur det politiska språket och retoriken påverkar hur folk väljer att rösta?Medverkande Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet och Gunilla Almström Persson, lektor vid Stockholms universitet, som forskar om språk och makt. Programledare Jens Möller.

5 Sep 202230min

Blåbrun och hjärtland ses som exempel på ord som sticker ut under årets valrörelse. Språket fokuserar på politisk retorik inför det kommande valet och diskuterar t ex vad en "hög politiker" är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor:Vilka ord och uttryck har hittills satt prägel på valrörelsen?Vad har hänt språkpolitiskt i Sverige på senare år?Hur OK är det att skriva eller säga "hög politiker", borde det inte vara "högt uppsatt politiker"?Är "icke-västlig" en term från kalla krigets dagar, eller när började man se på världen som västlig och östlig?Varför är det så vanligt att politiker och andra ofta inleder sina svar på frågor med "ja men..." eller "nej men…"?Gäster i programmet är Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Sveriges Radio Ekot samt Magnus P. Ängsal, docent i tyska vid Göteborgs universitet som forskar om bland annat politikens språk.Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

29 Aug 202230min

Lång hårig sjuk sköterska. Språket handlar om särskrivning, svenskans kanske största irritationsmoment. Fast hur ofta leder särskrivning till rena missförstånd, och var det verkligen bättre förr? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För mer än var femte svensktalande är särskrivning det språkfenomen som irriterar mest, enligt Språktidningens undersökning våren 2022.Veckans språkfrågorVarför är särskrivningar så irriterande för så många?Har det funnits historiska trender när det gäller särskrivning, och hur kommer det sig i så fall att detta har förändrat sig över tid?Ska uttryck som i natt (inatt) och i morgon (imorgon) särskrivas eller inte?I programmet medverkar Anna Heuman, som nyligen disputerade vid Örebro universitet med en avhandling om hur användare i sociala medier agerar "språkpoliser" i relation till bl a särskrivningar. Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

22 Aug 202230min

I Språkbiten, "Språkets lillasyster", besvaras språkfrågor hela sommaren i P1. Här kan du redan nu ta del av samlade språkliga samtal kring t ex hen, regimer och att få en kvinna på fall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. SpråkfrågorVad är orsaken till att alla inte pratar samma språk?Var går gränsen mellan en regering och en regim?Varifrån kommer uttrycket "att få en kvinna på fall"?Finns språkligt samband mellan att klippa på skrå, dvs diagonalt i tyg, och skrå som i hantverksskrå?Hur ser ordningen ut i alfabet som inte är latinska?Finns en ny betydelse i "sukta"?Håller "tänker" på att ta över från "tycker" och "tror"?Hur översätter man ordet hen till t ex engelska, tyska och franska?Hur stora är möjligheterna att avslöja en persons identitet genom att räkna frekvensen av vissa ord och uttryck som vederbörande använder?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

2 Jul 202236min

Inför midsommar bubblar Språket om festliga, starka drycker. Det blir historik, nutid och problematisering kring suputer, likörer och ölbryggning. Självklart finns även alkoholfritt alternativ! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVarifrån härstammar uttrycket spik nykter?Vad betyder -ut i suput, är det samma slutled som i drasut?I Bellmans Bort allt vad oro gör används ordet likör generellt för alkoholhaltiga drycker. Har betydelsen förändrats med tiden?När började vi tala om bruk, riskbruk och missbruk när det gäller alkohol?Vad är ursprungsbetydelsen av brygg- i ordet brygghus?Kan man brygga vin?Går det att säga påtår även om andra drycker än kaffe?Hur har betydelseförskjutningen av ordet färdknäpp skett - från lite alkohol så att man klarar sig på resan till att ha sex för att framkalla en förlossning?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

20 Jun 202230min

Vissa vill absolut värna ordet järnväg. Andra vill undvika det negativa uttrycket "att vara ute och cykla". Vi pratar om trafikens språk, ett ämne som engagerar många av Språkets lyssnare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVad är ursprunget till hållplats som benämning för stopp för buss och annan kollektivtrafik?Varifrån kommer det negativt laddade uttrycket "att vara ute och cykla"?Finns det transportrelaterade uttryck som riskerar att snart gå ur tiden?Hur väl passar verbet "köra" när man framför en båt eller ett flygplan?Enligt lyssnare hörs dagligen i radio uttryck som tågstation och tågräls. Är ordet järnväg på väg att utrotas?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet samt Anica Stenberg vid Sveriges Radios trafikredaktion. Programledare Jens Möller.

13 Jun 202230min

"Jag såg de när dem gick på vägen". Känslorna flödar ofta när folk rör ihop subjekts- och objektsformer av tredje person plural. I Språket om en möjlig stavningsreform där dom ersätter de och dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorFlera av Språkets lyssnare har reagerat på det de ser som felaktig användning av pronomenet dem, alltså objektsformen av tredje person plural. Har det blivit vanligare att det här felet dyker upp?Skulle en dom-reform leda till en förflackning av språket?Vilket är det viktigaste argumentet för att genomföra en reform där dom ersätter de och dem?Vad krävs för att genomföra en stavningsreform, vilka bestämmer?Vilka tidigare stavningsreformer har genomförts i Sverige?Angående possessiva pronomen sas i tv "president Macron besökte Marseille som ett led i hans presidentvalskampanj". Skulle inte "...sin presidentvalskampanj" ha passat bättre?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

6 Jun 202230min