Stressen som är bra för språket

Det handlar om dagarna och månaderna, alltså allt det som ryms i en kalender. Henrik Rosenkvist svarar på varför veckodagarna heter som de gör och om det har funnits egna nordiska namn på månaderna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Heter det oxdragarveckor eller oxveckor? Varför heter veckodagarna som de gör? Hur gör andra språk? Varför är bara vissa månader också tilltalsnamn? Och har månaderna uppkallats efter namn på personer? Finns det andra nordiska namn på månaderna? Var kommer ordet fasta ifrån? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

6 Apr 202030min

Kring förra sekelskiftet kunde man höra jiddisch på gatorna i Sverige. Men hur är situationen idag? Möt Salomon Schulman, jiddischtalare sedan barnsben, och sångerskan Louisa Lyne, som lärde sig jiddisch som vuxen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Var kommer jiddisch ifrån? Var är det mest levande idag? Vilken är den största missuppfattningen om jiddisch? I vilken omfattning talas jiddisch som förstaspråk i Sverige idag? Vilka lånord från jiddisch finns i svenska språket? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Intervjuer med Salomon Schulman, läkare, översättare och författare, och Louisa Lyne, sångerska. Programledare Emma Engström. Titlar i avsnittet Roman: Kådisbellan, Roland Schütt (1989)Film: Menashe, Joshua Z Weinstein, på SVT play till 12 april (2017)Tv-serie: Hunters, David Weil, Amazon prime video (2020)Låt: Trern, Louisa Lyne & di Yiddishe Kapelye (2019)

30 Mar 202030min

Det handlar om språkfenomen som lyssnarna upplever är nya. Det blir ord som helt enkelt inte går att stava och ett irriterande "att" som dyker upp överallt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Ordet ekivok, när blev det ett ord för sexuell anspelning? Är det samma på andra språk? Heter det min hood eller mitt hood? Varför har det blivit vanligare att folk säger och skriver "eftersom att"? Hur stavas verbformen av catering? Kejtra, cejtra eller catera? Vad betyder sjoksa? Hur vanligt är det? Och hur ska det stavas? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

23 Mar 202030min

Hur snart är strax? Är förr alltid dåtid? Det handlar om hur vi pratar om det som ännu inte har hänt. Och så frågar vi forskaren Pelle Söderström hur bra språkhjärnan är på att spana in i framtiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vilka språkliga knep finns i svenskan för att prata om framtiden? Hur passar ordet förr in i det framåtblickande uttrycket förr eller senare? Det är väl ett ord om något som redan har hänt? Hur väl kan vi förutsäga vad en person kommer att säga härnäst? Varför säger man numera det kortare tjugo-tjugo om ett årtal som kommer, men tjugohundra tjugo om ett årtal som har varit? Snart, strax, om en stund. Var kommer de tidsuttrycken från, och har de tidigare varit mer exakta? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Intervju med Pelle Söderström, forskare i neurolingvistik vid Western Sydney University. Programledare Emma Engström.

16 Mar 202030min

Det handlar om synonymer, orden som nästan betyder samma sak. Hur tänker de som gör orddelen på högskoleprovet när de väljer ord? Och så gör Ylva Byrman ett experiment för att se om texter alltid blir bättre av synonymer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Finns det exakta synonymer? Vilket ord i svenska har flest synonymer? Betyder ordet textur verkligen konsistens? Är ordet sparsmakad synonym med kräsen? Blir texter alltid bättre av många synonymer? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Intervjuer med Viggo Kann, professor i datalogi vid KTH, och Maria Johansson, konstruktör av orddelen i högskoleprovet, vid Umeå universitet. Programledare Emma Engström.

9 Mar 202030min

Vi väljer bland nya lyssnarfrågor. Har Blekingedialekten ett ord för pinsamhet som saknas i rikssvenskan? Och så tittar Henrik Rosenkvist närmare på orden apskaft och offerkofta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Är ordet apskaft etablerat och vad har det för historia? Varför läser man allt oftare att något är ett femtontal? Hur många menar man då? Hur vanligt förekommande är ordet offerkofta? Var kommer det blekingska verbet respektive adjektivet nyter/nytigt från? Och finns det något bra rikssvenskt ord för att man inte vill göra något eftersom det är pinsamt? Vad kommer ordet taka ifrån i det juridiska begreppet taka händer? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

2 Mar 202030min

Båtsäsongen är under uppsegling. Vi kastar loss ett avsnitt om sjöfararspråket och hur det för fulla muggar har äntrat vardagsspråket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur har sjölivet påverkat allmänspråket? Hur kan sjö betyda både hav och insjö? Hur ser traditionen för båtnamn ut nu och historiskt? Vad har ordet krabb, som i uttrycket krabb sjö, för bakgrund? Ordet ia som i efterdyningar, var kommer det från? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. "I en förhandlingssituation är det inte alltid så att förväntningarna håller streck. Förhandlingarna strandar, och en konflikt är under uppsegling. Parterna avfyrar verbala bredsidor och försöker ramma varandra och skjuta varandras argument i sank. Man kan också gå på en mina själv, kanske tvingas stryka flagg och ligga i lä ett tag – eller göra en kovändning för att inte få skamfilat rykte." Ur journalisten och den före detta sjömannen Torbjörn Dalnäs sammanställning av sjötermer i vardagsspråket, bland annat publicerad i boken Havets ord (2014).

24 Feb 202029min

Det handlar om hur vi benämner släktband. Är svenskan mer eller mindre noggrann med familjerelationer än andra språk? Och vilken roll spelar familjen för vilket smeknamn man får? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Isländskan har särskilda ord för de olika kombinationerna förälder/barn. Mor och dotter heter mæðgur, mor och son mæðgin. Far och son heter feðgar, far och dotter feðgin. Har det funnits även i svenskan? I svenskan finns de specifika orden kusin, syssling och brylling. Vilka andra språk är lika noggranna som svenskan? Och finns det språk som har fler ord för nivåerna i släktträdet? Vilken roll spelar familjen för hur vi får våra smeknamn? Varför använder man ordet farbror – som tydligt betyder fars bror – för att beskriva en gammal man? Vad ska vi kalla vår dotters mans föräldrar? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

17 Feb 202030min