Språktomtarna svarar på extra juliga språkfrågor
Språket18 Des 2023

Språktomtarna svarar på extra juliga språkfrågor

Julen är också en tid för språkliga bryderier. Professor Henrik Rosenkvist och programledare Emmy Rasper tar på sig tomteluvorna och reder ut juliga frågor som varför vi kallar skarpsill för ansjovis.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Språkfrågor som hör julen till

Varifrån kommer orden jul, yule, christmas och noël?

Varför sjunger en del ”lusse lelle” och andra ”lusse lella” och vad betyder det?

Är det någon skillnad på en adventskalender och en julkalender och vilket ord kom först?

Varför säger vi sardell om den fisk som i andra språk heter ansjovis och varför säger vi ansjovis om den fisk som vi har i Janssons frestelse?

Ska man skriva ”God jul och Gott nytt” år eller ”God Jul och Gott Nytt År”?

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Denne episoden er hentet fra en åpen RSS-feed og er ikke publisert av Podme. Den kan derfor inneholde annonser.

Episoder(500)

Så många ord finns i svenskan

Så många ord finns i svenskan

Det är ingen som vet exakt hur många ord det finns i svenska språket. Hör varför det är så svårt att veta och hur stort ordförråd man behöver ha. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Man må...

21 Apr 202530min

Ägget fanns i språket långt före Jesus

Ägget fanns i språket långt före Jesus

Påsken handlar både om Jesus uppståndelse och ägg. Bibeln får nytt språk och gamla genitivformer försvinner. Men ägget låter som det alltid har gjort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Ä...

14 Apr 202530min

Metaforerna som ständigt missförstås

Metaforerna som ständigt missförstås

Att använda idiom och metaforer i sitt språk kan vara effektfullt. Men inte om det blir fel. Och fel blir det, fråga bara deltagarna i Love is Blind. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mång...

7 Apr 202530min

Undvik förvirring när du pratar om tiden

Undvik förvirring när du pratar om tiden

Uttryck som nästa fredag och förra sommaren kan tolkas olika. Tidsangivelser i svenskan skapar ofta mer förvirring än man anar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tidsuttryck som kan skapa ...

31 Mar 202530min

Genussystemet i svenskan – ganska unikt

Genussystemet i svenskan – ganska unikt

Svenska språket har två grammatiska genus, eller har vi fyra? Oavsett så sticker det svenska genussystemet ut jämfört med världens andra språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I svenskan...

24 Mar 202530min

Stockholmska – dialekten med hög status som väcker starka känslor

Stockholmska – dialekten med hög status som väcker starka känslor

Stockholmskan har haft stort inflytande på det svenska standardspråket och är därför en dialekt som signalerar makt och status. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det finns många uppfattn...

17 Mar 202530min

Upp kan betyda ner och ner kan betyda upp

Upp kan betyda ner och ner kan betyda upp

Upp och ner i språket. Ett hus kan brinna både upp och ner, men en upptrampad stig är någonting annat än en nedtrampad stig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Man ”skriver upp” och man ”...

10 Mar 202530min

Svenskar är för dåliga på grammatik

Svenskar är för dåliga på grammatik

De allra flesta kan för lite om grammatik, säger Ylva Byrman. Lär dig om bisatser, huvudsatser, BIFF-regeln och att undvika ofullständiga meningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Mång...

3 Mar 202529min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
tingenes-tilstand
liberal-halvtime
sinnsyn
villmarksliv
rss-zahid-ali-hjelper-deg
forskningno
rekommandert
rss-overskuddsliv
jss
rss-paradigmepodden
tidlose-historier
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
fjellsportpodden
dekodet-2
rss-nysgjerrige-norge
rss-inn-til-kjernen-med-sunniva-rose
nevropodden
kvinnehelsepodden
diagnose