Äldre släktingar säger konstiga saker
Språket6 Mai 2024

Äldre släktingar säger konstiga saker

Min mormor, född 1890, sa alltid... så börjar många mejl till Språket. Ord och uttryck som äldre släktingar använde kan framstå som obegripliga idag, men vissa av dem visar sig vara användbara.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Sluta kaniffla och blaxla era sorkhyvlar! Jag blir så antererad!”

Så skulle Språkets programledare, Emmy Rasper, kunna säga till sina söner en morgon innan förskolelämningen. Vill du veta vad meningarna betyder? Lyssna på avsnittet!

Språkfrågor om äldre ord och uttryck från lyssnarnas släktingar

”Min mamma var född 1912 och uppväxt i Junsele i Ångermanland. Hon använde ordet kaniffla betydelsen förstöra. Varifrån kommer ordet?”

”Min mormor var född på Österlen på 1800-talet. Hon kunde säga till oss barn ”Lyna er glyttar jag bler så antererad”. Varifrån kommer ordet antererad i betydelsen stressad?

”Min mormor, född 1885, sa ”Blaxla inte så me’ filten” när jag var oförsiktig med filten när jag skulle bädda sängen. Varifrån kommer blaxla?

”Min morfars bror, från Ellös på Orust i Bohuslän, sa ”sitta i tystmörkret” när man i slutet av dagen satt tillsammans och pratade, varifrån kommer ordet?

”Min moster sa till mig ”Du är allt en riktig sorkhyvel du Björn!” året var kanske 1950, varifrån kommer ordet sorkhyvel?”

”Min farmor, född på 1870-talet i Skaraborg, sa ”sätta” i betydelsen lyda, är det dialektalt?”

”Min morfar, född på 1890-talet i Gullspångs kommun använde ordet harka som betydde kratta. Är det ett ord morfar kom på eller fanns ordet?

”Min pappa, född 1950 i Östergötland, säger kuckamaffens, varifrån kommer ordet?

Mer om äldre ord och uttryck

Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.

Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Projekt Runeberg.

Syd- och västsvensk dialektdatabas via ISOF.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Episoder(937)

Därför uttalar alla andra fel

Därför uttalar alla andra fel

Olika uttal kan irritera. Men hur kommer det sig att människor kan uttala ord så olika? Språket öppnar munnen och reder ut hur ö-ljudet påverkas av r och varför en del säger interjuv. Lyssna på alla a...

8 Nov 202130min

Bonusfamiljens nya relationsord

Bonusfamiljens nya relationsord

Språkets lyssnare bjuder på sina bästa nyord för familjemedlemmar som existerar men inte har etablerade benämningar. Vad sägs om brormor, moffling, dotterbror eller näskon? Lyssna på alla avsnitt i Sv...

1 Nov 202130min

Vad tycker Gud om grammatiskt genus?

Vad tycker Gud om grammatiskt genus?

Historiskt har kristendomen haft stort inflytande över svenskan. Men nu kanske svenskan påverkar Gud? I veckans avsnitt diskuterar vi hur grammatik kan inverka på föreställningen om Gud. Lyssna på all...

25 Okt 202130min

Gå, promenera, spankulera, traska, strosa...

Gå, promenera, spankulera, traska, strosa...

Vandra, flanera, ströva, lunka, spatsera och marschera. Språket tar på sig joggingskorna, går igenom rörelseverben och hittar på ett svenskt ord för power walk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio...

18 Okt 202130min

Så räknar du på andra språk

Så räknar du på andra språk

Det kan vara svårt att förstå hur man räknar på danska och franska. För hur mycket är egentligen firs eller quatre-vingts? Veckans avsnitt handlar om siffornas språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges...

11 Okt 202130min

Orden som saknas i svenskan

Orden som saknas i svenskan

Lexikala luckor skapar irritation, nyfikenhet och kreativitet. Hur kan det vara så att ord inte finns? Språket uppmärksammar lyssnarnas mest saknade ord och tar upp nya kreativa förslag. Lyssna på all...

4 Okt 202130min

Vem säger tjena, god dag och hallå?

Vem säger tjena, god dag och hallå?

Vem du är och vem du träffar spelar roll för vilken hälsningsfras du använder. Språket handlar om orden vi säger när vi ses eller hörs. Dessutom: Vad har hänt med klassikern "God dag"? Lyssna på alla ...

27 Sep 202130min

Därför heter frisörsalongerna som de gör

Därför heter frisörsalongerna som de gör

Språklig kreativitet råder i hårsammanhang. Ordet tofs har nyligen bytt betydelse. Och lyssnarna bidrar med jättemånga namn för frisyren som kan kallas överkamning eller Robin Hood-frisyr. Lyssna på a...

20 Sep 202130min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
rekommandert
rss-rekommandert
tingenes-tilstand
jss
sinnsyn
dekodet-2
tomprat-med-gunnar-tjomlid
forskningno
fjellsportpodden
rss-paradigmepodden
hva-er-greia-med
villmarksliv
diagnose
rss-overskuddsliv
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
nevropodden
tidlose-historier
fremtid-pa-frys
grunnstoffene