Äldre släktingar säger konstiga saker
Språket6 Mai 2024

Äldre släktingar säger konstiga saker

Min mormor, född 1890, sa alltid... så börjar många mejl till Språket. Ord och uttryck som äldre släktingar använde kan framstå som obegripliga idag, men vissa av dem visar sig vara användbara.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Sluta kaniffla och blaxla era sorkhyvlar! Jag blir så antererad!”

Så skulle Språkets programledare, Emmy Rasper, kunna säga till sina söner en morgon innan förskolelämningen. Vill du veta vad meningarna betyder? Lyssna på avsnittet!

Språkfrågor om äldre ord och uttryck från lyssnarnas släktingar

”Min mamma var född 1912 och uppväxt i Junsele i Ångermanland. Hon använde ordet kaniffla betydelsen förstöra. Varifrån kommer ordet?”

”Min mormor var född på Österlen på 1800-talet. Hon kunde säga till oss barn ”Lyna er glyttar jag bler så antererad”. Varifrån kommer ordet antererad i betydelsen stressad?

”Min mormor, född 1885, sa ”Blaxla inte så me’ filten” när jag var oförsiktig med filten när jag skulle bädda sängen. Varifrån kommer blaxla?

”Min morfars bror, från Ellös på Orust i Bohuslän, sa ”sitta i tystmörkret” när man i slutet av dagen satt tillsammans och pratade, varifrån kommer ordet?

”Min moster sa till mig ”Du är allt en riktig sorkhyvel du Björn!” året var kanske 1950, varifrån kommer ordet sorkhyvel?”

”Min farmor, född på 1870-talet i Skaraborg, sa ”sätta” i betydelsen lyda, är det dialektalt?”

”Min morfar, född på 1890-talet i Gullspångs kommun använde ordet harka som betydde kratta. Är det ett ord morfar kom på eller fanns ordet?

”Min pappa, född 1950 i Östergötland, säger kuckamaffens, varifrån kommer ordet?

Mer om äldre ord och uttryck

Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.

Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Projekt Runeberg.

Syd- och västsvensk dialektdatabas via ISOF.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Episoder(939)

Vad gör sniglar när de tar sig fram? Kryper? Sniglar? Glider?

Vad gör sniglar när de tar sig fram? Kryper? Sniglar? Glider?

Språket är tillbaka efter åtta veckors sommarlov. I veckans program ger vi bland annat svar på två frågor om verb. Vilket verb bör användas för att beskriva sniglars rörelse och vad har hänt med verbe...

18 Aug 201524min

Jag säger liksom oftast ejenkligen

Jag säger liksom oftast ejenkligen

Varje vecka skickas över 100 mejl till Språket och i veckans program tar vi upp tre vanliga frågor och funderingar som lyssnarna hör av sig om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 1. Användn...

16 Jun 201524min

Smileys och skiljetecken

Smileys och skiljetecken

Än så länge finns det få språkråd som rör användningen av smileys. Men lyssnaren Emelie har en fundering om var skiljetecken ska placeras i samband med smileys, före eller efter. Vad tycker du? Lyssna...

9 Jun 201524min

Var är du ens? Vem är jag ens?

Var är du ens? Vem är jag ens?

Lyssnare har märkt att ordet ens har börjat användas på ett nytt sätt. Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, berättar om memet "I can't even" och hur det kan ha influerat svenskan. Lyssna på alla a...

2 Jun 201524min

Klumpen går inte in i råttfällan!

Klumpen går inte in i råttfällan!

Klump, råttfälla och dropplåda är ord som brevbärare använder. Medan en pokerspelare kan säga "Jag tog jag ett fiskigt beslut." Brevbäraren Åsa och pokerspelaren Per berättar om sina yrkesjargonger. L...

26 Mai 201524min

Episkt bra!

Episkt bra!

Vad har hänt med ordet episk? Lyssnaren Maria uppmärksammar att ordet episk har börjat användas i en ny betydelse. Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, förklarar vad som hänt. Lyssna på alla a...

19 Mai 201524min

Hur många ord finns det i svenska språket?

Hur många ord finns det i svenska språket?

Hur många ord det finns i svenska språket går inte att exakt svara på. Men Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, gissar på cirka 80 000 och i veckans program svarar han på frågor om just ord. Ly...

5 Mai 201524min

Tjugohundrafemton eller tvåtusenfemton?

Tjugohundrafemton eller tvåtusenfemton?

Hur ska vi uttala 2015 undrar lyssnare Rolf, som personligen föredrar att säga tjugohundrafemton. Språkexpert Ylva Byrman Programledare Emmy Rasper Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dessut...

28 Apr 201524min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
tingenes-tilstand
rekommandert
jss
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
rss-nysgjerrige-norge
rss-rekommandert
sinnsyn
smart-forklart
nordnorsk-historie
villmarksliv
rss-paradigmepodden
forskningno
pod-britannia
fjellsportpodden
aldring-og-helse-podden
diagnose
rss-overskuddsliv
tomprat-med-gunnar-tjomlid
tidlose-historier