Språket20 Mai 2024

Så används språket i jakten på kärlek

Fler och fler träffas via dejtingappar och stavning och hur man uttrycker sig i skrift blir allt viktigare för att hitta en partner. Det räcker inte längre med att kamma sig och ställa sig i en bar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Korrekturläsning har blivit som att dra en kam genom håret, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Språkfrågor om kärlek

Vad ska man kalla den man har en kärleksrelation med utan att det låter för juridiskt? Varför säger vi inte käresta, som i våra grannländer?

Vollapojk är en kärleksfull benämning på en liten pojke. Vad betyder det och var kommer det ifrån?

En del tjejer skriver tjeja istället för tjej på sociala medier, varför lägger de till ett -a på slutet?

Har uttrycket tvåsamhet fått en ny betydelse över tid, från att ha varit en kritik av den monogama parrelationen till att beskriva en relation med djup anknytning och trygghet mellan två personer?

Det är inte bara idag vi kallar varandra fåniga namn när vi är kära. Vad betyder ordet pussunge som hittats i ett brev från 1893?

Stämmer spaningen att betydelsen för ordet älskvärd har förändrats?

Vi säger oftare älskling, hjärtat och vännen till okända människor nu än tidigare. Är det för att engelskan har letat sig in i det svenska språket?

Mer om kärlek, dejting och språk

Läs krönika Rättstavning ökar chansen att lyckas på Tinder av Anders Svensson från Dagens Nyheter (från april 2024)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper

Denne episoden er hentet fra en åpen RSS-feed og er ikke publisert av Podme. Den kan derfor inneholde annonser.

Episoder(500)

"Hen sa inte halv sju på hela kvällen!" betyder att någon varit tystlåten. Men varifrån kommer uttrycket?

"Tyst som en mus", att "inte säga flaska" och att "inte säga halv sju" är sätt att säga att någon har varit tyst. Vi brukar kunna ge svar på ords etymologi men "halv sju"-uttrycket är ett mysterium. L...

11 Okt 201624min

Experter på franska eller posörer? Hur bra var det svenska hovet på att tala franska på 1700-talet?

På 1600- och 1700-talet var det högsta mode att prata franska i Sverige, i alla fall bland adelsmän och hos hovet. Men hur goda var franskakunskaperna och pratade man verkligen franska hela tiden? Lys...

4 Okt 201624min

Var ligger Tjotahejti och Långtbortistan?

Tjotahejti, där pepparn växer och ute i spenaten, är uttryck för att beskriva en plats långt bort. Ylva Byrman har letat liknande uttryck på andra språk och hittat rövar, diarré och Bum Fuck, Egypt. L...

27 Sep 201624min

Jag ska ha! Jag vill ha! Kan jag be att få? - Hur pratar vi när vi beställer?

Det finns många sätt att uttrycka en beställning i svenskan. Har uttrycket "jag ska ha" blivit vanligare, undrar lyssnaren Joachim. Ylva Byrman reder ut beställningsuttryck och artighetsnivåer. Lyssna...

20 Sep 201624min

Skulle vi kunna prata med Gustav Vasa?

Om vi damp ner i Gustav Vasas 1500-tal, skulle vi då förstå vad vår omgivning sa eller stå där som levande frågetecken? Det undrar lyssnaren Johnny. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vecka...

13 Sep 201624min

Rita, ret, ritit - varför finns oregelbundna verb?

Hjälpa, halp, hulpit. Rita, ret, ritit. Så böjde vi dessa verb en gång i tiden. Lyssnaren Daniel undrar varför det finns oregelbundna verb och docent Henrik Rosenkvist lotsar oss genom verbdjungeln. L...

6 Sep 201624min

Ska du med och kröka?

Många känner kanske igen uttrycket "Spola kröken" från 70- och 80-talet. Lyssnaren Samuel har skickat in en fråga om ordet som har med att dricka alkohol att göra - "kröka". Varifrån kommer det? Lyssn...

30 Aug 201624min

Det var allt för nu!

Det har blivit vanligare att säga "Det var allt för nu", speciellt i tv och radio, det tror lyssnaren Bengt-Åke. Har han rätt? Varifrån kommer uttrycket och varför irriterar sig en del på det? Lyssna...

23 Aug 201624min