Winston Churchill - Del 1: Far väl till tennsoldater

<p>Tänk dig att du är runt 7-8 år gammal.<br />Du blir lämnad på en främmande plats med en massa andra barn i din ålder och uppåt.<br />Det är grått ute och byggnaden du befinner dig i är om möjligt ännu gråare. <br />Borta är dina föräldrar. De sitter flera mil bort och dricker te och äter tekakor och umgås flitigt mellan sänglakanen.<br />Inte med varandra då, utan med andra. <br />De som styr och ställer i den byggnad du befinner dig i får riddar Kato att framstå som en man med hjärta av smör som stått framme i solen i några timmar.<br /><br />De andra barnen är elaka och retar dig. Du är lite annorlunda, det måste vi erkänna. Men bara för att du avviker från det normala betyder det inte att du inte har några känslor.<br /><br />Dagarna går och du får höra hur usel du är. Du förstår ingeting. Du hänger inte med riktigt. Trots detta ligger du i framkant inom andra områden. Men den kunskapen och förmågan du besitter utnyttjas inte. Fokus är på vad du inte kan och det du inte kan används för att trycka ned dig och få dig att inse hur extremt värdelös du är.<br /><br />Din enda tröst och flykt är de dagar då du får brev hemifrån, från dina älskade föräldrar. Men det är tyvärr bara en dröm som sällan har förverkligats. Emedan de övriga barnen badar i brev hemifrån så får du nästan aldrig några brev från dina föräldrar. De orkar inte ens hälsa på dig.<br />Åren går och går, men det mesta förblir sig likt. Som en vår som aldrig blommar.<br />Detta borde rimligtvis knäcka dig.<br />Men det knäckte inte Winston.</p><p>Inspelad: 30 juni 2018</p><p>Musik:<br />• Drottningholms Barockensemble - Allegro, Drottningholmsmusiken. Utgiven av Musica Sveciae <br />• Vernon Dalhart - The Alcoholic Blues</p><p>Övrig musik:<br />• Salongsberusad Historia</p>