Etiska avvägningar när SVT visade bilder på döende coronapatienter - Specialreportrar i coronabevakningen - Facebooks egen världsdomstol
Medierna28 Mar 2020

Etiska avvägningar när SVT visade bilder på döende coronapatienter - Specialreportrar i coronabevakningen - Facebooks egen världsdomstol

Vilka etiska avvägningar gjorde SVT när de visade bilder av döende Coronapatienter från en intensivvårdsavdelning i Italien? Om specialreportrarnas viktiga roll under Coronakrisen. Men hur många finns kvar? Vilka lärdomar har journalister i Kina dragit nu när krisen där börjar lätta? Och så om hur facebook håller på att inrätta en egen självständig högsta domstol.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Etiska avvägningar när SVT visade bilder på döende coronapatienter
Hur skildrar man Coronakrisen utan att det bara blir ansiktslösa siffror av hela katastrofen? Ja för journalister som jobbar med TV är svaret på den frågan ganska enkelt. Det handlar om att få bilder. Bilder som berör och väcker känslor. Men hur gör man det utan att gå för nära? Och hur resonerar redaktioner när vikten av att ha bilder hamnar på kollisionskurs med ett annat intresse, nämligen det att respektera svårt sjuka och döende människors integritet. Reporter: Erik Petersson.

Specialreportrarnas roll i coronabevakningen
I vanliga fall kan artiklar och reportage av medicin- och vetenskapsreportar leva i skymundan. Det är alltid något annat som är i fokus. Men dessa dagar, veckor och månader har allt ljus riktas mot ett virus.
På vissa redaktioner har de idag mer makt än redaktörer. Det är medicinreportrar som bedömer vad som ska publiceras eller inte. Men på andra redaktioner finns de inte längre kvar. Där har specialreportrarna blivit allmänna nyhetsreportrar. Tonchi Percan har tillbringat veckan med att umgås, både virtuellt och i verkligheten med medicinreportrarna som försöker hålla kompassriktning rätt i den ström av kunskap och forskning som kommer nu.

Lärdomar av rapportering från coronadrabbat Kina
Medan vi i Sverige sannolikt har den stora explosionen av coronafall framför oss, så har tillvaron i landet där allting startade, Kina börjat återvända till det normala. Karantäner har öppnats och antalet nya dödsfall och nya smittade har iallafall enligt de kinesiska myndigheterna minskat drastiskt. Vilka lärdomar har då journalisterna dragit, nu när den värsta krisen lugnat sig? Katarina Andersson fick en intervju med Eva Xiao, reporter i Peking för den franska nyhetsbyrån AFP.

Facebook inrättar ny världsdomstol
Redan i slutet av 2018 rullade Mark Zuckerberg ut en ambitiös plan: Han ville skapa en slags högsta domstol för Facebook: en så kallad Oversight Board. Den Facebook-användare som fått sitt innehåll ratat och bortsuddat av FB ska kunna gå till en helt ny instans - och få upprättelse.Med andra ord, "domstolen" ska kunna köra över Mark Zuckerberg.
Företaget har nu plöjt ner 130 miljoner dollar i projektet. Han har utsett en chef och redan till sommaren räknar han med att de första fallen ska kunna avgöras. Så, är Oversight Board ett ärligt försök att få bukt med problemen som Facebooks brottas med - eller bara kosmetika? Reporter: Katarina Andersson.

Episoder(973)

Om virus och gratistidningskrig

Om virus och gratistidningskrig

P1 lördag 10 novemberMedierna har ringt chefredaktören, nyhetschefen och den ledande politiske reportern/kommentatorn på tio av våra största medieföretag och ställt frågan Har du någon gång köpt svarta tjänster? och Om ja, vad handlade det om?. Av de 33 svarar 22 stycken ja på frågan. Här är alla svaren: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medier måltavla för virusattackMedier var måltavla för den svenske datorvirustillverkare som dömdes i veckan. Det var första gången någon dömts för detta i landet. Vi får höra Sveriges Televisions IT-säkerhetsansvarige berätta hur programmet Debatts hela lyssnarkontakt slogs ut när 20 000 av den dömde mannens manifest mot medier och utbildningsväsende plötsligt vällde in, skickade av datormasken Ganda. Och vi får höra varför mannen gav sig på medierna. Trots att datormasken snabbt spårades och inte ens var särskilt avancerad, känner till exempel Aftonbladet fortfarande av följderna - flera hundra manifest i timmen sorteras bort av tidningens datorer.Hamilton kritiserar svartjobbsgranskningEn av Sveriges mäktigaste mediemakthavare, Sveriges Televisions VD Eva Hamilton, säger nu att hon tycker att granskningen av politikers och andra makthavares anlitande av svarta tjänster gått till överdrift. Till Medierna säger hon att hon inte är imponerad av ”den typen av journalistik som rapporterar om statssekreterare som hade svart barnflicka på 90-talet”.- Det är väl inte det som får stora journalistpriset, direkt, säger hon till Medierna.Gratistidningar sluggar mot varannDet senaste decenniet har gratisutdelade dagstidningar gjort ett segertåg över världen. Nya grupper har lockats till regelbunden tidningsläsning och annonsörer har strömmat till. Men det senaste året har inte minst i Sverige och Danmark rena gratistidningskrigen brutit ut. I veckan tog det danska kriget en märklig vändning när Nyhetsavisen värvade inte nya journalister utan konkurrenten Metros stjärnutdelare, brasilianaren Jura Dos Santos, som blivit ett känt ansikte på Rådhusplatsen i centrala Köpenhamn. Ett tag hade Danmark nio dagliga gratistidningar och i Sveriges storstäder möter numera den som kliver av lokaltrafiken tre konkurrerande kolportörer med varsin gratistidning. Det är inga lättviktare som slåss på marknaden, utan Sveriges tyngsta mediekoncerner som pucklar varandra blodiga. Konkurrensen har sänkt annonspriserna och numera tjänar inte ens Metro pengar i Sverige. Kommer gratistidningarna att överleva eller gör kriget de nyvunna läsarna hemlösa i framtiden? Och vad händer med de traditionella tidningarna - betalningsviljan har pressats ner av gratistidningar och fritt tillgängligt material på Internet.Privatdetektiv spårar källaI Strömsund blev kommunalrådet Göran Edman förbannad på Länstidningens rapportering och lejde en privatdetektiv för att forska efter journalisternas källa. Edman, som representerar lokala partiet Rättvis demokrati, hade enligt Länstidningen gått emot ett tjänstemannabeslut i ett socialt ärende. Hans efterforskning har väckt ilska bland journalister.

10 Nov 200729min

Om journalistattentat och medietrender

Om journalistattentat och medietrender

P1 måndag 5 november kl 20.03 Sänds även tisdag 6 november kl. 23.30. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 28 juni 1999 utsattes journalisterna PeterKarlsson och Katarina Larsson för en bilbomb. Det ärdet värsta attentatet mot journalister i Sverige imodern tid. Journalisterna hade gjort sig kända försina granskande reportage om den svenska nazismen ochderas kassako: vit maktmusiken. Mordförsöket hadeföregåtts av omfattande hot och kartläggning frånkända nazister. Men åtta senare finns fortfarande ingagripna och inga misstänkta för brottet.Polisutredningen har lagts ned med rubriceringen”brott kan ej styrkas”. Senast journalistparet hördefrån polis och åklagare undrade man om det inte kundevara någon av ”Katarinas gamla pojkvänner” som utförtdådet.Vi berättar historien om en ”Nackabomben”, enhavererad polisutredning och vad som hände sen. ICA-Stig känner alla till. Men vem är egentligen HansMosesson? När skådespelaren Hans Mosesson skulle vara med i detpopulära SVT-programmet ”På spåret” började juristernaklia sig i huvudet. SVT uppfattade att det varICA-Stig som skulle sitta där, inte personen bakomreklamfiguren. Till slut kom man fram till attMosesson blivit så förknippad med reklamen att hanblivit ett levande varumärke och sparkades ut frånprogrammet. Det stred mot paragrafen om ”otillbörligtgynnande”. Sen dess är både Hans Mosesson och Ica –Stig försvunna från rutan. Men vi har träffat mannensom gått från kampen mot kommersialismen till ett avkapitalets starkaste varumärken. Vi fann honom – iSundsvall.

5 Nov 200730min

Göran Perssons hatkärlek till medierna

Göran Perssons hatkärlek till medierna

P1 lördag 27 oktober kl 11.03 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter 12 år vid makten har den förre statsministern Göran Persson ett och annat att säga om tillståndet för den svenska journalistiken och medielandskapet. Vi träffade honom för att fråga om hans hatkärleksförhållande till medierna. Varför är han så besatt av Dagens Nyheters politiske krönikör Henrik Brors? Hur allvarliga är bilderna som visar Reinfeldts statssekreterare pussas med TV4:s politiske reporter? Och hur kommer det sig att han har så många åsikter om hur Internet förändrar medielandskapet – trots att han just lärt sig googla? Han berättar också om sitt allra värsta medieminne.På lördag fyller den svenska journalisten Dawit Isaak 43 år i en fängelsecell i Eritrea. Hur går det egentligen med den tysta diplomatin? Hör Dawits bror Esaias i Göteborg som är kritisk mot dagens linje. Vi träffar också UD: s kabinettsekreterare Frank Belfrage.De senaste åren har staten gjort sig av med en rad tidningar. De har sålts eller helt enkelt lagts ner. Nu hotas även biståndsmyndigheten Sidas tidning Omvärlden sedan anslaget för information halverats. Regeringen anser att tidningar och opinionsbildning ska skötas av marknaden.Och så tittar vi närmare på en ny tidningstrend i USA, där en rad ”goda tidningar” har etablerats på marknaden. Det handlar om tidningar som Contribute, Benefit, Giving och Good och seriös journalistik om sådant som välgörenhet. Bakom ligger unga filantroper som blivit rika på dotcom-boomen. Trenden kan mycket väl komma även till Europa.

27 Okt 200730min

Osynlige mannen på DN

Osynlige mannen på DN

P1 lördag 20 oktober kl 11.03 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu har det gått ett drygt år sedan veteranen Thorbjörn Larsson blev ny chefredaktör på landets största morgontidning, Dagens Nyheter. Förhoppningarna var högt ställda. Nu skulle det bli åka av. Men hur gick det?På redaktionen är besvikelsen tydlig. Medierna har talat med en lång rad medarbetare som saknar en tydlig styrning och vittnar om att chefredaktören är osynlig på redaktionsgolvet.Det ges också en bild av att han varit en försiktig general i utgivarfrågor och hellre ställt än publicerat kontroversiellt material. Thorbjörn Larsson själv svarar i en av få intervjuer öppenhjärtigt och försvarar sin distanserade ledarstil. Att vara lokalreporter i ett litet samhälle där alla känner alla kan vara en utsatt position. För reportrarna på Sameradion, och andra minoritetsmedier, gäller detta i kvadrat. Medierna har varit på minoritetsmediekonferens i nordnorska Alta. Sameradions Anna Sunna och Kristina Nutti berättar om hur de kritiserats hårt när de gjort granskningar av Sametingets makthavare. Och varför diskuterar samiska medier så sällan renstölder?Och så har vi tittat på TV-sport - och sett massor av varumärken även i reklamfria SVT. Kring EM-kvalmatchen i onsdags gjordes många av intervjuerna framför väggar fulla av sponsorers logotyper. Samtidigt jobbar andra i SVT hårt för att utrota alla loggor som riskerar att hamna i bild - Markus Johansson från Bolibompa går ständigt med tejpade gympadojor för att inte glömma det när det är inspelningsdags.Vi reder ut varför TV-sporten blivit en frizon för reklam, med Granskningsnämndens goda minne. Det handlar om makt - de starka idrottsförbunden ställer helt enkelt ultimatum: inga loggor, ingen intervju.

20 Okt 200729min

EU-kommissionen ifrågasätter offentlighetsprincipen

EU-kommissionen ifrågasätter offentlighetsprincipen

P1 lördag 13 oktober Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den svenska regeringen har fått ett brev från EU-kommissionen med frågor om varför miljöorganisationen Greenpeace har fått tillgång till dokument om GMO-grödor, alltså kontroversiella genmodifierade växtslag. Enligt ett EU-direktiv om GMO ska allt som bedömts som hemligt i ett land också vara hemligt i alla de andra medlemsstaterna.Nu frågar EU-kommissionen ifall Sverige verkligen fört in den bestämmelsen om sekretess i svensk lag, som varje medlem är skyldig att göra.Regeringsrätten har klargjort att svenska myndigheter ska göra en självständig bedömning och inte bara utgå från EU-myndigheternas beslut. Då ska myndigheterna väga av både grundlagsbestämmelserna om öppenhet och EU-direktivet - i några fall har det lett till att handlingar lämnats ut från Jordbruksverket.Offentlighetsförespråkare som Tidningsutgivarnas Per Hultengård är oroad.Medierna har också besökt TV4 sex veckor efter att skandalen kring den korruptionsmisstänkte journalisten Trond Sefastsson exploderade. Vi har funnit ett omskakat företag där ledningen försöker lägga hela ansvaret för det inträffade på Trond Sefastsson - men där även interna kritiker vill se en grundligare självgranskning. Mediaprofessorn Torbjörn von Krogh anser att granskningen borde varit mer offensiv och drivits med hjälp av utomstående krafter - han tycker att händelsen avslöjar systemfel i svenska medier. Trond Sefastsson ligger fortfarande lågt i offentligheten - även om han synts i matsalen på TV4.I veckan väckte Lisa Wärn mycket uppståndelse genom att utge sig för att vara Maud Olofsson. Lisa Wärn är pressekreterare och när hennes minister blivit dubbelbokad satte hon sig själv bakom tangenterna och utgav sig för att vara Maud. Medierna har talat med frilansjournalisten Anders Mildner, som bloggar om sociala medier på Sydsvenskan.se. Han är inte förvånad - som van debattredaktör vet han att det är alldeles normalt med spökskrivande för ministrar och andra toppledare. Problemet kommer när de ger sig in i ett socialt medium som chatt, där det handlar om samtal. ”Då måste man vara sann”, säger han.Och så har Medierna besökt Bergslagen och tidningskoncernen Ingress Media. Där ledde en ekonomisk kris på 1990-talet till stora förändringar. Man skapade ”framtidens lokaltidning”, sas det. Fotograferna försvann, alla journalister skulle göra allt och läsarna bjöds in att skriva i tidningarna i ny omfattning. Nu frågar Medierna vad som finns kvar av granskning och djuplodande journalistik på tidningar som Sala Allehanda - och hör många kritiska röster.

13 Okt 200729min

Företag som vill stoppa läckor till medier

Företag som vill stoppa läckor till medier

P1 lördag 6 oktober kl 11.03 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För myndigheter är det ett lagbrott att försöka avslöja en anställd som vänt sig till en redaktion med känsliga uppgifter. Men i företagsvärlden är det annorlunda. Det finns idag ingen svensk lag som skyddar så kallade ”whistle blowers”. Tvärtom så förekommer det att företag spårar anställdas telefonsamtal och kollar deras mejl för att avslöja kontakter med pressen. Om detta handlar senaste numret av Föreningen grävande journalisters tidning Scoop.Vi har pratat med Peter Rost, tidigare produktchef på läkemedelsbolaget Pfizer, som fått företagets detektiv efter sig sedan han larmat om oegentligheter.Marie Karlsson-Tuula, docent på förvaltningshögskolan i Göteborg, är oroad för ökande övervakning inom företagen, något som kan minska möjligheterna för anställda att kontakta medierna. Svenskt näringslivs ansvarige i säkerhetsfrågor, Tommy Svensson, tycker att det är naturligt att företag skyddar sig mot läckor genom övervakning av mejl, internetsurfning och till och med telefonsamtal. Bara man informerar de anställda.Svenska journalister är många gånger usla på att skydda sina källor. Det hävdar Sus Andersson, reporter på tidningen Svensk bokhandel. De allra flesta tänker inte på att källorna lätt kan avslöjas genom de elektroniska spår som mobiltelefoner och datorer lämnar efter sig.Scoops chefredaktör Matilda Uusijärvi är kritisk till att källorna är så oskyddade på privata företag. Och hon berättar i senaste numret av tidningen om när hon av misstag medverkat till att avslöja en källa. Hon fick ett samtal från en anställd på ett vårdföretag, samtalet spårades och ledde till att den anställde fick gå. Uusijärvis mobiltelefon var inte anonymiserad.Vilka jobb får man egentligen göra och ändå kalla sig journalist? Vi tittar närmare på den infekterade debatten om frilansjournalister som skriver åt myndigheter eller gör rena reklamjobb. Vissa journalister varnar för att det kan leda till trovärdighetsproblem och att det bryter mot yrkesetiken, medan andra inte ser några problem, tvärtom är det ett bra sätt att dra in pengar när arvodena är låga för ren journalistik. Vi har bland annat pratat med Mats Utbult, frilansjournalist med uppdrag från myndigheter, universitet och fackförbund.

6 Okt 200729min

Medierna 2007-09-29 2007-09-29 kl. 14.01

Medierna 2007-09-29 2007-09-29 kl. 14.01

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

29 Sep 200729min

Medierna 2007-09-22 2007-09-22 kl. 14.01

Medierna 2007-09-22 2007-09-22 kl. 14.01

Skelett i garderoben som stekta sparvar för journalister P1 lördag 22 september kl 11.03 Grävande journalisten Fredrik Laurin, som JK-anmält den åklagare som tagit journalisten Trond Sefastssons dator i beslag, är allvarligt oroad för att affären ska sänka förtroendet för att medier skyddar hemliga källors identitet. Det säger han i veckans Medierna. I dag har de fyra allianspartierna tillsammans svagare stöd än socialdemokraterna ensamma. I vilken grad är det en effekt av hur mediebevakningen sett ut? Göteborgspostens liberale ledarskribent Gert Gelotte tycker att bevakningen har varit för mycket på personer och för lite på politik, men säger samtidigt att när avslöjanden om svartjobb och licensskolk flyger som stekta sparvar i munnen är det svårt att inte äta. I TV-branschen är det nu nätet som gäller. Enligt en färsk undersökning tittar var fjärde svensk på webb-TV i dag, en fördubbling på bara ett år. Mediernas Thord Eriksson betraktar en tv- bransch som fö Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

22 Sep 200729min

Populært innen Samfunn

giver-og-gjengen-vg
aftenpodden
rss-spartsklubben
konspirasjonspodden
aftenpodden-usa
popradet
rss-nesten-hele-uka-med-lepperod
alt-fortalt
lydartikler-fra-aftenposten
grenselos
wolfgang-wee-uncut
vitnemal
synnve-og-vanessa
frokostshowet-pa-p5
rss-dannet-uten-piano
fladseth
min-barneoppdragelse
relasjonspodden-med-dora-thorhallsdottir-kjersti-idem
rss-herrepanelet
opptur-med-annette-og-ingeborg