WeTime - avsnitt 2: Vad händer med han och hon?

WeTime - avsnitt 2: Vad händer med han och hon?

I vårt andra avsnitt inom temaserien WeTime fortsätter vi att samtala om kön, könsroller, kvinnligt och manligt. Denna gång gör vi en tillbakablick och ser vad Martinus skriver om det som är typiskt för "urmannen" och "urkvinnan". Vi reflekterar över hur vi reagerar på de "gamla" könsidealen och vilka spår vi fortfarande kan se av detta i dag. Genom en långsam organisk utveckling är alla människor i färd med att integrera och få balans mellan den maskulina och den feminina polen inom sig – det är det som styr utvecklingen av humanitet, intellektualitet och omsorg om vår nästa.

I avsnittet nämner vi följande citat ur Martinus verk:

Livets Bog, del 3, st. 829-831:

829. Med den "maskulina polen" förstår vi här alla sådana tankar som är uttryck för begär efter, och sådana medvetandefunktioner som befordrar överlägsenhet i styrka och makt. Därför måste sådana väsens medvetande redan av naturen vara fientligt stämt mot likasinnade väsen, det vill säga väsen av deras "eget kön", för dessa har ju samma begär eller medvetandeinställning och är därför födda konkurrenter eller rivaler om herraväldet och makten. "Maskulina" väsen eller renodlade "hanväsen" är således "speciella kampväsen". ...

830. Som uttryck för den "feminina polen" framträder alla sådana tankearter och medvetandefunktioner som befordrar en lyckoförnimmelse genom känslan att vara beskyddad, att stå i gunst hos ett överlägset maktväsen. ...

831. … "Hanväsendet" hungrar efter ett väsen som kan beundra dess maskulina egenskaper och som i sitt rus av beundran önskar äga honom som det absolut enda föremålet för all sin tillbedjan, hängivenhet och underkastelse. ... Detta äger ju som medfödda talanger alla förutsättningar att kunna uppfylla tillfredsställelsen, samtidigt som detta väsens hela livshunger ju endast kan tillfredsställas genom förnimmelsen av att vara denna tillfredsställelse för det maskulina väsendets livshunger. ... .

Livets Bog, del 5, st. 1919:

... Hos djuret vidmakthålls eller befordras denna hunger- och mättnadsdrift alltså rent automatiskt genom det av könsorganen framkallade sexuella begäret. Detta begär förnims som en längtan efter en viss behagsförnimmelse eller salighetsnjutning. Denna behags- eller salighetsnjutning kan här endast uppnås genom en förbindelse med ett väsen av motsatt kön och utgör alltså den enpoliga sexualiteten. Då den maskulina principen här är den härskande, blir det hankönsväsendena som är de ledande och som mest animerar driften. ...

Livets Bog, del 4, st. 1124:

… Om väsendet har den maskulina polen i en utvecklad aktivitet och den feminina i ett latent tillstånd, känner det längtan eller hunger efter att erövra och besitta, leda och styra, beskydda och värna.…

… Sådana väsen [kvinnan] känner i sin kulmination exakt den längtan, hunger eller det behov som är raka motsatsen till det "maskulina" väsendets hunger. De känner ett behov av att bli värnade eller beskyddade, de känner ett behov av att få hänge sig åt och låta sig dirigeras av en överlägsen makt. …

När polerna närmar sig jämvikt:

1140... Och här måste svaret bli att det helt riktigt i den nya sexualitetens begynnelsezon, på grund av väsendets alltjämt påtagliga ojämvikt i poltillståndet, förekommer "förälskelse" och "svartsjuka", eftersom väsendet här måste genomleva eller repetera den motsatta polens ännu ofärdiga och primitiva stadier, vilket innebär att mannen måste genomleva kvinnans primitiva egenskaper och kvinnan mannens ofärdiga natur, innan den nya sexualiteten kan bli renodlad. ...

… Saken är nämligen den att den nya formen av sexualitet, som söker smekningsutlösning utanför sexualorganen, skiljer sig från den ordinära sexualiteten genom att den i sin fullkomligaste form inte alls skapar behagsförnimmelse genom "besittningsförnimmelsen", utan i stället genom en förnimmelse som vi kan kalla "avståendeförnimmelsen". Medan "den ordinära sexualiteten" endast skapar behagsförnimmelse i begäret efter att äga ett visst annat väsens genförälskelse och utlöser njutning enbart genom att detta begär tillfredsställs, utlöser "den nya sexualiteten", där den är renodlad eller är en produkt av de två polernas balans hos väsendet, endast behagskänsla i begäret – inte efter att äga ett annat väsens genförälskelse, utan enbart i att få ge sig själv. …

Ur artikeln "Äktenskapets kretslopp", Kosmos nr 6/2005:

"... väsendet blir mer och mer kärleksfullt. Men här börjar detta att kollidera med äktenskapet, och efter hand som det blir fler och fler kärleksfulla väsen, försvinner den robusthet, den kontrast mellan hankönsväsen och honkönsväsen inbördes som finns på det djuriska stadiet. De känner sympati utan den sexuella dragning som skapar förälskelsesympatin. Hos människan med en utvecklad kärleksförmåga är det inte den sexuella dragningen, utan en varm, human önskan att göra gott, att älska, hålla av, skapa fullkomning där det är kaos, att rätta till där det är fel. Detta är verkligen en underbar förmåga, och den är mycket utvecklad hos somliga väsen. Ju mer utvecklad denna förmåga är, desto sämre äkta make eller maka blir ett sådant väsen."

Martinus huvudverk Livets Bog kan läsas gratis online på svenska på Martinus Instituts hemsida.

************

Om WeTime - vår nya temaserie inom Kosmologipodden

Läs mer om vår nya poddserie i vårt första avsnitt: Könens upplösning

Sänd in era reflektioner! Vi är glada om ni har lust att dela med er av era personliga erfarenheter och ge oss feedback. Hör gärna av er antingen i kommentarsfältet nedanför varje avsnitt på vår hemsida: kosmologipodden.se, eller till Pernilla via e-post, så läser vi era kommentarer inför varje avsnitt (pernilla@martinus.dk).