Han som inte fick heta Pentti
P4 Dokumentär21 Jun 2014

Han som inte fick heta Pentti

Pentti Lehtonen flyttade från Finland med sin mamma när han var sju år. Mamma ville smälta in i det nya landet så fort som möjligt och dolde därför deras finska ursprung. Hon bytte sitt finska förnamn Inkeri till Ingeborg och kallade Pentti för Bengt när andra kunde höra. Finska språket skulle inte heller användas utanför hemmets väggar och mamma pratade svenska med sin kraftiga brytning med sonen. Hon ville bli svensk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Pentti lärde sig snabbt flytande svenska och blev svensk på ytan men inom honom började hans finska arv växa trots att det inte fanns någon som lockade fram det. Han höll på att tappa sitt finska språk, och det lilla som fanns kvar av språket stannade vid en sjuårings nivå. Dessutom var det sällan han kunde åka till Finland.

– Så här i vuxen ålder har jag börjat tänka hur livet hade gestaltat sig om vi hade stannat kvar i Finland. Jag tror att jag hade varit en tryggare person om vi hade stannat kvar, funderar Pentti Lehtonen.

Pentti Lehtonen deltog i Sveriges Radios Sisuradios Twitter kampanj #våga finska hösten 2013. Det kom tusentals twittermeddelande och flera hundra skrev om sitt förhållande till finska språket och om sina finska rötter. Jag fångades av Penttis korta mening ”När jag växte upp skulle det finska tonas ner, min mor kallade mig för Bengt när folk kunde höra...inte så kul för självkänslan”. Denna tweet ledde till att jag ringde till Pentti och frågade om jag kunde göra ett dokumentärprogram om honom. Då kunde jag inte ana hur mycket det kan finnas bakom en tweet på 140 tecken.

Pentti Lehtonen har bott nästan 60 år i Sverige men har aldrig kunnat känna sig som en svensk. Trots de yttre kännetecken som bra utbildning, lysande karriär och höga inkomster, har han alltid haft en känsla av ett visst utanförskap.

– Jag måste alltid prestera dubbelt så bra som andra för att bli accepterad, beskriver Pentti hur han har försökt att komma undan den tärande känslan av utanförskapet.

Pentti Lehtonens hemlängtan till Finland blev allt starkare med åren men han kunde inte göra så mycket för att bemästra sin längtan efter hemlandet. Han saknade verktyg för att bygga upp sin finska identitet. Det viktigaste, språket, hade stannat vid ett barns nivå så han bestämde sig för att åretuppta sin finska. Penttis stora syster Maija-Liisa bor också i Sverige och syskonen pratade svenska med varandra i 40 år. En dag ringde Pentti till Maija-Liisa och överraskade henne.

– Pentti ringde och pratade finska i 20 minuter, berättar Penttis syster Maija-Liisa.

Sedan dess har Pentti och Maija-Liisa alltid pratat finska med varandra och Pentti har jobbat hårt för att öka sitt ordförråd. Han berättar hur finska orden plötsligt kan komma till honom och väcka gamla, härliga minnen.

– Jag var på väg till Helsingfors från flygplatsen i Vanda och såg en vägskylt där det stod ”Karkkikauppa”, alltså godisbutik. Godis det är ”karkki” och det ordet har jag inte använt sedan jag var en liten, liten kille”, berättar Pentti med ett stort leende på läpparna.

Med språket kom också den finska kulturen, som Pentti har ett stort intresse för. Han läser finska klassiker, gillar finska filmer och är ett stort fan av bandet Eppu Normaali. Ishockey är förstås avgörande och speglar hans riktiga jag.

– När Sverige vinner över Finland i ishockey är hela dagen förstörd, säger
Pentti Lehtonen.

Pentti Lehtonen är stolt över sitt hemland, Finland, och är speciellt lycklig över det att hans finska arv kommer att leva kvar i Sverige. Penttis dotter har bestämt sig för att ta sin fars efternamn och vill visa sitt ursprung.

Reporter Virpi Inkeri.

virpi.inkeri@sverigesradio.se

Episoder(564)

Med rötter i många länder - en släkthistoria

Med rötter i många länder - en släkthistoria

"Men alltid när man ska bygga ett paradis, hamnar man i helvetet" skriver Stella Sevanders mor. Stella bor i dag i Sverige. Men hon och hennes släkt har genom årtionden flyttat runt i världen. Ibland på flykt ibland på jakt efter jobb och ett bättre liv. Stellas familj har drabbats hårt, liksom så många andra familjer runt om i välden i dag. Hur klarar man såna prövningar? Hur har allt detta påverkat Stella? I den här dokumentärern får du höra Stella Sevander själv berätta om hennes familjs historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Apr 201046min

Vad är det med träden? En dokumentär om vår relation till träd och skog

Vad är det med träden? En dokumentär om vår relation till träd och skog

Det är något med träd som får många av oss att känna så mycket. Det är nästan som om träden vore besjälade. Sällan är reaktionerna så starka som när stora träd i en stad ska huggas ner. Har trädet ett minne? Som furubord eller träsko - kommer det ihåg hur det var att stå där på höjden med vind i kronan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Apr 201034min

Cheers - återföreningen

Cheers - återföreningen

På 60-talet var de ett gäng tonåringar med popstjärnedrömmar. De kallade sig Cheers och genombrottet var nära. Men sen kom livet i mellan och popdrömmarna hamnade på hyllan. Nu ska de återförenas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För 40 år sedan var de ett gäng tonåringar med popstjärnedrömmar. Precis som miljontals andra tonåringar hade de smittats av den nya, spännande popmusiken. De kallade sig Cheers och efter spelningar på lokala ungdomsgårdar runt Stockholm växte de och blev ett hyfsat känt band. Men just när de var på väg att slå igenom kom skola, utbildningar och jobb emellan. 40 år senare har de börjat ses igen - för att spela och umgås igen. Fast synen är inte lika bra längre. Håret är gråare och lederna stelare. Vad händer när ett gäng 60-åringar möts igen efter 40 år för att spela igen? Kommer det att fungera?Ett program av Niklas Levy.

18 Apr 201041min

"Så länge han minns mig..." 2010-04-11 kl. 23.00

"Så länge han minns mig..." 2010-04-11 kl. 23.00

Ewa och Sune Rosqvist har varit gifta i över fyrtio år. De har rest otaliga somrar med husvagn genom Europa. Ungarna i baksätet, Sune vid ratten och Ewa vid hans sida. Men nu har Sune fått alzheimers. En sjukdom som förändrar honom. Som förändrar deras liv. Och som får Ewa att fundera på hur länge hon kommer att kunna ha Sune hos sig. - Vi skulle sälja allt vi hade och köpa en husbil och så skulle vi åka runt i hela Europa. Så beskriver Ewa drömmen om hur livet som pensionär skulle bli. De skulle se alla platser de drömt om och ha ett liv i frihet. Tillsammans. Men istället fick Sune diagnosen alzheimers när han bara var 57 år gammal. Då hade han och Ewa redan märkt att någonting inte var som det skulle. Sune tappade bort sina nycklar, sin plånbok, sin mobiltelefon. Det enda besked Ewa och Sune får att han kommer bli sämre och sämre. Det är med den oron som Ewa lever. - Tänk att vakna en morgon och han inte känner igen mig, säger Ewa. Då kan han ju inte minnas den tiden som vi h Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Apr 201039min

Butler uthyres 2010-01-03 kl. 23.00

Butler uthyres 2010-01-03 kl. 23.00

Han har serverat Marlon Brando och haft kung Karl Gustaf hemma på middag. I kritsträcksrandiga byxor och en nypressad näsduk i fickan på frackjackan har han i 50 år serverat kändisar, politiker och aristokrater. Från ett av världens kändaste hotell, Gleneegles i Scottland, där han startade sin karriär hamnade han så småningom i den lilla byn Holmby i Skåne. Här reser han nu runt och arbetar på de olika godsen. I sitt lilla korsvirkeshus med vass tak har han och hans fru skapat en genuin engelsk stämning och med en engelsk taxi parkerad på uppfarten och en äkta engelsk bulldog som sällskap har tagit med sig en bit av skottland på den skånska slätten. För Richard Bratton-Hill är arbetet en livsstil - möt en av de få kvarvarande i sitt släkte. en tvättäkta butler. Reporter Madelenie Fritsch www.sr.se/P4/dokumentar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Jan 201029min

Teater blanca - mer uttrycksfullt än normalt 2009-12-27 kl. 23.00

Teater blanca - mer uttrycksfullt än normalt 2009-12-27 kl. 23.00

- Vi visar att handikappade är lika bra som alla andra, säger skådespelaren Eva Bergengren. Fjorton skådespelare, var och en med egna unika uttryck, var och en med ett eget, som det kallas, begåvningsmässigt funktionshinder utgör Teater Blancas ensemble. Med sitt underdogperspektiv i samhället och med ovanlig värme och generositet gestaltar de känslor, karaktärer och öden med hela kroppen. De visar att det är viktigt att de finns. Och att begränsningar kan stärka det konstnärliga uttrycket. I P4-dokumentären "Teater Blanca. Mer uttrycksfullt än normalt. " möter du några av skådespelarna och får vara med bakom kulisserna inför den sista föreställningen för i år av Herr A's pengar, Teater Blancas egensinniga och tragikomiska tolkning av Selma Lagerlöfs berättelse om herr Arnes penningar. Mitt främsta intresse med det här är teatern och teaterns uttryck, säjer Magnus Dahlerus, konstnärlig ledare. Reporter Ulla de Verdier www.sr.se/p4/dokumentar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Des 200947min

Jag är adopterad  2009-12-21 kl. 10.00

Jag är adopterad 2009-12-21 kl. 10.00

Pappas näsa och mammas haka, vi söker gemensamma drag i ansiktet på våra biologiska föräldrar. - Men sen då, vad gör du med den här biologiska relationen sedan? säger Jenny som berättar om den snåriga väg hon fått vandra för att henne att hitta tillrätta i sina relationer. I den här dokumentären får du möta tre kvinnor med helt olika livshistorier och tankar kring sin adoption. En av dem kommer ursprungeligen från Colombia, en från Etiopien och en från Sverige. Alla adopterades bort när de var små. För många adopterade är det en självklarhet att söka sina rötter, både i ursprungslandet och att söka sin magmamma. Men Kori Everitt, 37 år och adopterad från Etiopien, säger att hon aldrig har känt det behovet. - Nej, jag vill inte söka upp min biologiska familj! Jag är så nöjd så med den familj jag har, säger Kori Everitt. Isabel Johansson däremot berättar att hon tänkt på sin biologiska mamma varenda dag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Des 200937min

Jag följer människor ända in i döden 2009-12-13 kl. 23.00

Jag följer människor ända in i döden 2009-12-13 kl. 23.00

Waldemar Bau är läkare, på en avdelning vid Lindköpings lasarett, dit människor kommer för att dö. Det är Waldemars jobb att vara med patienterna, dag för dag, timme för timme, sekund för sekund, in i döden. - Svårt sjuka som har mål brukar leva längre. Men det kommer en dag då det inte är någon idé att lägga en dag till nästa. Då tar den oändliga orkeslösheten över, säger Waldemar Bau. I P4 dokumentär får vi följa Waldemar under några för honom helt vanliga arbetsdagar - med döden ständigt närvarande. "Jag följer människor ända in i döden" är ett program av Martin Johnson. Han har tidigare vunnit Ikarospriset för bästa radiodokumentär, samt det internationella priset Prix Italia. Programmet produceras av Klippan Produktion. www.sr.se/p4/dokumentar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

13 Des 200934min

Populært innen Samfunn

rss-spartsklubben
giver-og-gjengen-vg
aftenpodden-usa
aftenpodden
konspirasjonspodden
popradet
rss-nesten-hele-uka-med-lepperod
rss-henlagt-andy-larsgaard
wolfgang-wee-uncut
grenselos
min-barneoppdragelse
fladseth
synnve-og-vanessa
frokostshowet-pa-p5
rss-dette-ma-aldri-skje-igjen
rss-dannet-uten-piano
alt-fortalt
relasjonspodden-med-dora-thorhallsdottir-kjersti-idem
rss-herrepanelet
vitnemal