César Ritz – mannen bakom lyxhotellens lyxhotell

Den här veckan kommer vi bjuda på ett program innehållandes stil, snatteri och en snabbkurs i krishantering. Vi ska nämligen vända blicken mot skådespelerskan Winona Ryder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På 90-talet lyste Winona Ryder upp filmer som ”Beetlejuice” ”Edwards Scissorhands”, ”Mermaids” och ”Reality Bites” med sin udda och egna stil, fjärran från de strömlinjeformade blondiner som Hollywood då vurmade för. Winona Ryder kom att representera en alternativ filmstjärna, som med framgång gick sin egen väg.Men, så åkte Winona Ryder dit för snatteri av dyrbara kläder i början av 2000-talet – och drog sig därefter undan. Fast först efter att ha blivit designern Marc Jacobs modemusa, och modell. Tidigare i år frontade hon märkets makeupkampanj.Nu är Winona Ryder tillbaka i rampljuset igen tack vare den hyllade tv-serien ”Stranger Things” på Netflix. Att ge Winona Ryder en bärande roll i en serie som utspelas under 80-talet tangerar det geniala – det är som att titta på en tidsvurpa medan den pågår. Hon har inte förändrats nämnvärt. Vilket förstås gläder alla fans som intresserat följde hennes karriär, när det begav sig första gången.Med sitt mörka kortklippta hår, stora ögon, ännu större rockar och kavajer, tajta sammetsklänningar, grova Doc Martenskängor och rödmålade läppar fångade hon perfekt 90-talets grunge- och indielook. Till en Oscarsgala bar hon en begagnad klänning hon köpt för tio dollar. ”Hon fick det att bli både vackert och cool att vara lite märklig”, som skådespelerskan Emma Roberts säger – en av dagens unga stjärnskott som inspirerats av hennes stil.I veckans program berättar vi mer om Winona Ryders karriär och inte minst hennes stil. Vi tittar också närmare på filmen ”Heathers ”från 1989, tillsammans med filmkritikern Jane Magnusson. I filmen spelar spelar Winona Ryder en av sina tidiga huvudroller. ”Heathers” är en nattsvart satir över högstadietidens maktspel och grupperingar, där ett förmodat självmord får bisarra konsekvenser. Idag har filmen nått kultstatus.Vi pratar också med Åsa Larsson som arbetade som Marc Jacobs PR-chef när Winona Ryders greps för att ha snattat kläder från märket på ett varuhus i Los Angeles. Hur hanterade företaget den skandalen? Och så träffar vi regissören och skådespelaren Alexandra Dahlström, som även hon slog igenom med dunder och brak i tidig ålder.Veckans gäst är Mart Maandi, medietränare och krishanterare.

30 Sep 201654min

I veckans STIL ska vi ägna oss åt en typ av kläder som länge ansågs ha ett modevärde motsvarande noll turnétröjor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Så är det inte längre. Trendtermometrarna slår idag nästan i taket om man säger "turnétröja", eller "turné-merchandise". I synnerhet när det gäller kläder som dagens stora artister – som Beyoncé, Kanye West, Rhianna och Justin Bieber – säljer i samband med sina konserter. Det rör sig alltså inte om forna tiders t-tröjor med en logga och en turnéplan tryckt på ryggen.Dagens musikmerchandise är väl genomtänkt och designat av modeproffs för att skapa en enhetlig stil kring en turné och skiva. Kanske kan man kalla det för en sorts turnékollektioner. Ofta är de både billigare och roligare än de kläder artister lanserar i form av egna modemärken, eller i samarbete med andra modehus. De är helt enkelt lite mindre pretto, skulle man kunna säga. Mer lekfulla.Kläderna ligger sällan långt ifrån den typ av plagg som artisterna själva bär till vardags, eller på scen. Ofta handlar det förstås om streetwear, snarare än skräddade plagg. Men de har en annan typ av exklusivitet – det gäller att vara snabb i svängarna om man vill snappa upp vissa plagg som plötsligt dyker upp – i pop up-butiker eller webshoppar. Somliga finns i begränsad upplaga, andra är tidsbundna.I programmet berättar också om bandet som i början av 90-talet fick utstå mycket kritik, just för att de tog merchandisehysterin till nya höjder – New Kids on the Block. Detta omåttligt populära pojkband från USA blev inte bara kända för sina miljontals sålda skivor, och stora skaror av skrikande flickfans, utan även för att de satte sina namn och ansikten på allt från sovsäckar, lunchlådor, tuggummi, tröjor till bandspelare och affischer.Vi pratar också med det svenska rockbandet Bob Hund som varit skickliga på att skapa sig ett varumärke, inte minst med hjälp av sin populära logga – en liten vit hund som bandet under åren fäst på alla möjliga former av skruvad merch.Och sist, men inte minst, så träffar vi den legendariska rockfotografen Anton Corbjin.Veckans gäst är Fredrik Strage, rockjournalist.

23 Sep 201654min

Modehusens accessoarer skor, smycken, solglasögon, parfym och inte minst väskor är varor som konkurrerar alltmer med kläder ifråga om att generera både intresse och inkomster. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De senaste tio åren har försäljningen av accessoarer skjutit i höjden. Det har även priserna gjort. De som tidigare upprördes över att kvinnor hade mage att köpa dyra designerväskor borde kanske vässa pennorna igen.Redan förra året rapporterade finanstidningen Wall Street Journal att även välbeställda konsumenter hade börjat knorra över allt högre och högre prislappar på prestigeprodukter.Det stora konsultföretaget Boston Consulting Group, lät kolla upp prissättningen hos sju stora lyxmärken och fann att – mellan 2002 till 2012 – hade priserna på handväskor höjts med i snitt 14 procent om året. Priset för en designerväska hade alltså mer än fördubblats, på tio år.Det har förstås inte hindrat folk från att vilja ha dem. Bara i USA såldes handväskor för mer än 100 miljarder förra året.Och bläddrar man i de internationella modetidningarnas stora höstmodenummer, så hittar man en oändlig mängd annonser där olika märken försöker locka till köp av ännu fler. Annonserna ser ungefär likadana ut – en modell eller kändis kramar en väska, och försöker se ut som om den betyder något alldeles extra.I veckans program berättar vi mer om hur accessoarerna blev modehusens nya hårdvaluta.Vi träffar även Charlott Vasberg, en svensk väskdesigner som gjort sig ett namn internationellt. Vi tittar också närmare på den nya trenden med personligt utformade öronsmycken. Och så undersöker vi vilken roll smycken spelar för personer som ägnar sig åt häxkonster.Veckans gäst är Elin Frendberg, VD för Swedish Fashion Council.

16 Sep 201653min

I veckans STIL ska vi ägna oss åt den stilbildande amerikanske artisten och konstnären Alan Vega, som avled i somras, 78 år gammal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Alan Vega var en man som inte ville låta sig kategoriseras, på något som helst vis. Allra minst när det gällde att ringas in av sin ålder – många trodde länge att han var ganska så mycket yngre än vad han egentligen var. Men det finns en sak som de flesta idag är överens om när det gäller Alan Vega, han var en banbrytare. Inte minst som ena halvan av bandet Suicide, som han hade tillsammans med Martin Rev.En duo där den stillsamme Martin Rev stod med stora solbrillor bakom en synt medan Alan Vega – inte sällan klädd i läder eller lurex och med korpsvart hår – sjöng, skrek, kved, vrålade och skrämde vettet ut folk genom att piska med en kedja i scengolvet och dunka mikrofonen i huvudet på sig själv så blodet rann längs hans kinder och händer.Kanske kan man beskriva Suicide som ett par maniska minimalister som med små medel lyckades både kombinera, och komprimera, rock och rockabilly med syntljud– och få fram något helt nytt. Och dessutom ge det hela en sådan intensitet och självsäker attityd, att många inte riktigt visste vad de skulle tycka, eller tänka. Inte minst tack vare Alan Vegas texter, och röst. 1977 kom deras första platta.Alan Vega, eller Suicide, nådde aldrig någon stor och bred publik. Även om Alan Vega som soloartist i början av 80-talet fick en del kommersiella framgångar, framförallt i Europa. Och den publik som Suicide mötte då de uppträdde på 70-talet, ofta som förband till då nya band som Ramones och Blondie, buade och kastade flaskor. Alan Vega hävdade med bestämdhet att han en gång var nära att träffas av en yxa som kom flygande genom luften.Men respekt fick de, till slut. Band och artister som New Order, Daft Punk, Radiohead, Billy Idol och Depeche Mode har alla påverkats av, och uttryckt sin beundran för, Suicide. För inte så länge sedan samplade artisten M.I.A. Suicides låt ”Ghost Rider”.Även Bruce Springsteen hörde till beundrarna. I samband med Alan Vegas bortgång skrev Bruce Springsteen på sin officiella hemsida: ”Det mod och den passion Alan Vega uppvisade genom hela sin karriär har påverkat mig djupt. Den kompromisslösa kraft som fanns i den musik han skapade med bandet Suicide, och på sina egna soloplattor, chockerar och inspirerar än idag. Det fanns helt enkelt ingen annan som ens var i närheten av honom”.I veckans program berättar vi mer om Alan Vega och hans musik- och konstkarriär. Vi reser också till Berlin för att träffa den svenska popmusikern Molly Nilsson, som har skapat sin alldeles egna kreativa plattform i musikvärldens underground. Idag har hon nått en position där hon kan försörja sig på sin musik genom att spela in skivor och turnera över hela världen – något som skett utan inblandning från vare sig stora skivbolag eller sluga PR-personer. Vi tittar även närmare på begreppet nostalgi och vilken betydelse det har i modevärlden. Och så pratar med vi om konstagenturen Artestar om fenomenet med samarbeten mellan modehus och konstnärer.Veckans gäst är Mats Almegård, frilansjournalist och producent för Elektroniskt i P2.

9 Sep 201654min

Det Parisbaserade modemärket Vêtements har på bara ett par år lyckats med att skaffa sig så hängivna anhängare att det ibland liknas vid en kult. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bakom märket finns en brokig internationell samling av medarbetare, som inte nödvändigtvis alla jobbar med kläder utan är stylister, artister, festfixare, modeller och dj:s. Den gemensamma nämnaren är att de förkastar det sätt på vilket de anser att modebranschen traditionellt har förkunnat i vilken stil och på vilket sätt man bör klä sig. Istället har de valt att förvalta och förfina– kritikerna hävdar förfula– den vardagliga stil med jeans och tröja, boots och hoodies som många redan har. För det handlar om kläder – vêtements, på franska – som de säger.Vêtements chefsdesigner heter Demna Gvasalia, är 35 år och född i Georgien, uppvuxen i Düsseldorf, utbildad i mode på Royal Academy of Fine Arts i Antwerpen och har arbetslivserfarenhet från Paris, där han jobbat på både Maison Martin Margiela och Louis Vuitton. Det är med andra ord ett märke med många, långa och olika sorters tentakler ute i världen. Inte minst är dess medarbetare väl bevandrade i moderna subkulturer, vilket gjort att de omfamnas lite extra av ung generation som gärna betraktar märket som ”sitt”.Så när Demna Gvasalia förra året, 2015, blev utnämnd till ny chefsdesigner för det anrika modemärket Balenciaga – vid sidan av sitt vanliga jobbn – var det många som utbrast: ”äntligen en frisk fläkt av streetwear i salongerna”, och applåderade att den etablerade modebranschen började tänka lite nytt.Det finns förstås även de som har en något mer kritisk inställning till Vêtements, och deras förhållningssätt till mode, som kanske kan beskrivas som en sorts variant på vad man kallar för ”de-konstruktion”, och som var i ropet på 90-talet inom modet – att man använder sig av befintliga vardagsplagg som man klipper sönder och sätter ihop på nya sätt, eller vrider till och förvränger, på olika vis. Långt ifrån alla går förstås igång på Vêtements luvjackor i storlek extra-extra-extra-large med ärmar som släpar i golvet, långa t-tröjor som ser ut att vara bakochfram, skevt skurna klänningar, läderhandskar utformade som diskhandskar eller boots med klackar i form av cigarettändare.I veckans program berättar vi mer om detta för tillfället omtalade märke. Vi pratar med Magnus Söderlund, professor i marknadsföring på Handelshögskolan i Stockholm, om varför ett modemärke kan ta flera tusen kronor betalat för en enkel t-shirt. Vi träffar också den nybakade modeskaparen Julia Falkhorn som, precis som Vêtements, hämtar inspiration från gatans mode. I veckan visade hon sin examenskollektion från Textilhögskolan i Borås på Stockholm Fashion Week. Och så tar vi en närmare titt på så kallade pins – det vill säga en sorts billigare broscher, som vunnit i popularitet.Veckans gäst är Jörgen Andersson, konsult och rådgivare i modebranschen.

2 Sep 201654min

I början av nästa år kommer en ny amerikansk president att svära eden och flytta in i Vita Huset på 1600 Pennsylvania Avenue i Washington, tillsammans med sin äkta hälft. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hittills har dessa alltid varit kvinnor, och de har under mer än 150 år kallats för ”First lady”, rikets första dam. Det är en position utan formell makt. Men kvinnorna som haft den har, på olika vis, präglat den stil som presidentparet utstrålat.Men, tänk om USA får en kvinnlig president, vilken roll kommer då hennes man att få? Kommer hans kläder, frisyr och sätt att inreda Vita Huset på, att skärskådas på samma sätt som historiens ”first ladies”? Och inte minst, vad kommer han att kallas? First Laddie? First Gentleman? Eller helt enkelt ”The Former President”?Det lär vi snart bli varse. Den 8 november är det dags för presidentval i USA. Och valet står förstås mellan det demokratiska partiets kandidat Hillary Clinton och republikanernas kandidat Donald Trump. Och med sig in i Vita Huset kommer de att ta sina äkta hälfter – Bill Clinton och Melania Trump.I veckans program kommer vi ta en närmare titt på några presidentfruar genom tiderna och vilket inflytande de haft över politik och samhällsdebatt – och inte minst på Vita Huset. Vi pratar med hovreportern Johan T Lindwall om den person i Sverige som kanske mest kan liknas vid en ”First Gentleman” – prins Daniel. Vad krävs om man ska klara av att stå bredvid en mäktig person mitt i strålkastarljuset? Vi undersöker också hur den nuvarande presidenthustrun Michelle Obama har påverkat debatten om hälsa och träning i USA. Och så tar vi en närmare titt på Sagerska huset i Stockholm – statsministerns officiella residens.Veckans gäst är Lennart Pehrson, författare och journalist.

26 Aug 201654min

I veckans STIL ska vi titta närmare på fem trendsättande fenomen som alla, på olika sätt, speglar vår samtid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det ska vi göra genom att bjuda på fem reportage om några personer som alla, var och en på sitt eget vis, representerar ett specialiserat intresse eller en specifik livsstil som har kommit att ge avtryck på stil, mode och populärkultur.Vi undersöker vi varför så många svenskar älskar Berlin, hur färskpressad juice kom att bli en trend som provocerar, vad begreppet ”lyxflummare” egentligen betyder, varför livet på landet inte alltid är så idylliskt som många hoppas, samt hur det är att susa fram på motorcykel i New York.

19 Aug 201654min

Följ med Stil till det så kallade Garment District på Manhattan i New York för att träffa den svenska modeskaparen Carin Rodebjer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Carin Rodebjer har drivit sitt eget klädmärke i 17 år. Hon är född och uppvuxen på Gotland och nämner ofta de kvinnor hon hade runt omkring sig som barn fortfarande är hennes inspiration, yrkesarbetande, hantverksskickliga kvinnor som med ett samtida uttryck skulle kunna beskrivas som starka. I dag har modemärket kontor både i Stockholm och New York och finns representerat i 60 länder. Carin Rodebjer själv har fått pris som "Årets svenska designer" av modetidningen Elle hela tre gånger (2002, 2005 och 2011). 2005 fick hon även tidningen Damernas Världs stora modepris, "Guldknappen".Carin Rodebjer har under de senaste åren valt att visa sina kollektioner i New York. Modebranschtidningen Women’s Wear Daily har beskrivit hennes stil som "en korsning av en bohemisk minimalist och Moder Jord". Inspiration till kollektionerna har Carin Rodebjer ofta plockat från kvinnor som "gått sin egen väg", som man brukar säga. Den så kallade "Rodebjer-kvinnan" har blivit ett begrepp. En kvinna som symboliserar en modern kvinnlighet, och Carin berättar i programmet om att det är just bilden av den kvinnan som ständigt driver henne framåt. Det här är andra gången i sitt liv som Carin Rodebjer bor i New York, en stad hon visar sig ha ett mycket kluvet förhållande till. Första gången Carin flyttade hit var sent 90-tal för att studera på FIT, Fashion Institute of Technology. Hör mer i programmet om Carins musor, om varför New York både tar fram det bästa och sämsta i henne och om hennes kluvna förhållande till uttrycket "en stark kvinna".

5 Aug 201654min