Bryt dina mönster, tänk tvärtom

Förr låg brännskadepatienterna i en egen byggnad eftersom de skrek så mycket och luktade så illa. Idag finns bättre smärtlindring och tekniker att hålla såren rena, men vi kan inte återskapa hud. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”En brännskada är ett oerhört trauma för kroppen. Och för själen. ” säger Morten Kildal som jobbar som överläkare på Brännskadecentrum i Uppsala. En av de största utmaningarna är att acceptera ärren efter brännskadorna. "Idag har vi blivit bättre på är att informera våra patienter om risken för att de kan må psykiskt dåligt även långt efter att själva såren har läkt", berättar han. 42-åriga Hanna råkade ut för en olycka för drygt ett år sen och fick stora brännsidor på halsen, armarna och delar av ansiktet. För henne blev förändringen av utseendet mycket svårare att hantera än hon föreställt sig. ”Mitt liv är förstört har jag tänkt många gånger. Jag var så lycklig innan och nu är jag här! Jag känner mig äcklig och jag tänker att alla andra tycker att jag är äcklig.”Innan olyckan tyckte hon inte att utseendet spelade så stor roll. Men nu har hon en helt annan bild av vilken betydelse utseendet har. I veckans Kropp och själ berättar Hanna om kampen för att få tillbaka självförtroendet. Det handlar om konsten att återskapa brännskadad hud, om vad som händer när kroppens viktigaste skyddsbarriär skadas och hur man går vidare när ens utseende inte längre är vad det varit. Gäster är Lasse Gustavson, föreläsare och fd brandman, Mimmie Willebrand, psykolog och professor i medicinsk psykologi med lång erfarenhet av patienter med brännskador och Morten Kildal, docent och överläkare på Brännskadecentrum i Uppsala. Programledare är Ulrika Hjalmarsson Neideman.

22 Nov 201654min

Hur påverkas proceduren kring den mänskliga födelsen av den tid vi lever i? Hur vill vi föda barn 2016 och vad säger forskningen om vilka rutiner och metoder som är bäst? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans Kropp & Själ uppmärksammar ny forskning kring diagnostik och uppföljning av förlossningsskador.”Kroppsvätskorna hamnade inte där de skulle, det kändes som att allt skulle ramla ut. Jag blev bitter och ledsen, när jag bara borde fått vara glad över mitt barn.” Det berättar Sabina Vinter som fick en svår bristningsskada när hon födde sitt första barn. Hon opererades i samband med förlossningen men ett halvår senare visade det sig att skadan inte läkt på rätt sätt och operationen behövde göras om. Partnern har fått en allt större roll i förlossningsrummet, det menar barnmorskan Margareta Johansson, som forskat vid Karolinska institutet om pappors upplevelser av sina barns födslar.Avhandlingen visar att pappans delaktighet kan påverka mammans upplevelse av smärta.Att ha med sig en tredje person under förlossningen, till exempel en doula, har ökat i populäritet. En doula är en slags hjälp-kvinna som föräldrarna anlitar själva och som stöttar dem genom förlossningen.Gäster i studion är Eva UUstal, överläkare i gynekologi och obstetrik vid Linköpings universitet, Per Nordin, kirurg samt docent vid Umeås universitet, Malin Edqvist, barnmorska och doktorand vid Sahlgrenska akademien, Emma Philipsson, doula.Programledare är Ulrika Hjalmarsson Neideman.

15 Nov 201654min

Innan det här året är slut kommer ca 10 000 svenska män ha fått diagnosen prostatacancer. Det är den vanligaste cancerformen. Trots det talas det fortfarande tyst om sjukdomen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Jag hade väl aldrig trott att just jag skulle få cancer! När beskedet efter alla tester till slut kom blev det bara tomt. Sen kom tårarna och tankarna. Vad har jag kvar att leva för, tänkte jag. Det var tufft. Mycket jobbigare än jag trott. ” Polisen Lennart Rehnström befann sig mitt uppe i en stor mordutredning när kroppen plötsligt inte ville. Många tester senare fick han diagnosen prostatacancer. Idag, fem år senare, får han fortfarande sprutor en gång i månaden för biverkningarna av behandlingen men mår i det stora hela väldigt bra, även om cancern finns kvar i hans kropp. Henrik valde att berätta om sin sjukdom för sina vänner och kollegor, men fortfarande är det många män som inte vill att någon ska veta. En vanlig biverkning av behandlingen är nämligen impotens och inkontinens. Gäster i studion är Henrik Grönberg, professor och överläkare på Karolinska Institutet som varit med att ta fram ett nytt test som ska upptäcka prostatacancer i ett tidigt stadie, det sk Sthlm3-testet, och Thore Eklund, pensionerad urolog som själv haft prostatacancer.  Ställ dina frågor till våra kunniga gäster eller dela med dig av dina erfarenheter av prostatacancer. Programledare är Ulrika Hjalmarsson Neideman. Direktsänt telefonväkteri kl 10:03-11:00 8 nov 2016. Slussen öppnar kl 10.00 Tel: 08-215 216.

8 Nov 201654min

Flera namnkunniga personer har på senare tid kritiserat både behandling och diagnoser inom psykiatrin, vissa går så långt som att säga att vården gör mer skada än nytta för många patienter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Psykofarmaka dödar många. Om vi bara använde 2% av den psykofarmaka som används idag skulle vi ha en mycket friskare befolkning som ville leva mycket längre.” Det säger den danske läkaren och professorn Peter Gøtzsche som riktar stark kritik mot psykiatrin. Han menar att psykiatrin köper läkemedelsindustrins manipulerade studier med hull och hår och gör människor läkemedelsberoende i onödan. Den amerikanske psykiatern Allen Frances har också länge varit kritisk till psykiatrin. Han menar att det blivit en inflation i antalet diagnoser och är oroad över hur unga personer diagnosticeras och i vissa fall behandlas i förebyggande syfte. Svidande kritik riktas även mot den svenska psykiatriska vården. Förre nationella psykiatrisamordnaren Anders Printz gick tidigare i höstas ut och sa att hela den svenska psykiatrin behöver skrotas och byggas om från början. Hur mår egentligen psykiatrin och vad behöver göras för att komma på rätt köl? Gäster i studion är Åsa Nilsonne, psykiater och professor i medicinsk psykologi vid KI och Sven Román, barn och ungdomspsykiater BUP Mora. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

1 Nov 201654min

Det blir allt mer populärt att gå i parterapi i förebyggande syfte. Att gå till en expert är inte längre förknippat med skamkänslor utan ett tecken på att du tar din relation på allvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Likaväl som bilen behöver sin årliga besiktning kan relationen behöva en årlig rundsmörjning. Det tycker i alla fall danske psykologen Mattias Stølen Due som tagit fram en modell för par som vill göra en årlig sk par-check. Det hela fungerar som en hjälp att kontrollera att relationen mår bra och att vi inte slentrianmässigt accepterar dåliga vanor. -Förr skickade man ner kanariefåglar i gruvor för att kontrollera om det fanns gifter där inne. Precis så funkar parchek! Vi kontrollerar om det smugit sig in något som håller på att förgifta relationen. Men också påminna om det som är positivt. Att använda en expert är inte längre förknippat med skamkänslor utan ett tecken på att du tar dig själv och din relation på allvar. Det finns till och med nygifta par som får parterapi i bröllopspresent av sina föräldrar. -Jag vill inte tänka tillbaka på vårt äktenskap och känna att vi accepterade att vi hade det lite halvdåligt under ett par år. Jag vill inte att bara ska va okej utan se vår fulla potential, säger Ola Lustig som tillsammans med sin fru Linda valt att gå i parterapi i förebyggande syfte. Men lever vi i ett samhälle där specialister tagit över och kärlek blivit ett projekt som kräver hårt arbete och dyra terapitimmar? Alla håller inte med om att parterapi i förebyggande syfte är rakt igenom bra. Kritikerna säger att det finns en ängslighet med att ta hjälp av experter så fort friktion uppstår. Istället borde vi lita mer på vår egen förmåga. Gäster i studion är Eva Berlander, parterapeut på Svenska Imagoinstitutet, Kalle Norwald, socionom och sexolog på Södersjukhuset och Emma Engdahl, fil.doktor och docent i sociologi vid Göteborgs universitet och författare till boken Depressiv kärlek. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

25 Okt 201654min

Att släppa på trycket och låta tårarna trilla kan vara förlösande. Men fyller gråten någon egentlig funktion och hur påverkar tårarna vår omgivning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Gråten kan vara ett sätt att komma varandra närmare. Jag har varit allvarligt sjuk och behövt ställa in mig på att livet kanske kommer ta slut. De tankar som kommer då går inte att frigöra sig från, de kommer ut som gråt”, berättar Göran. Maja gråter ibland innan hon ska sova. ”det känns skönt, som att något tvättas ur min kropp”, berättar hon.Sentimentala tårar, de man till exempel fäller till en sorglig film, kan sätta oss i kontakt med våra värderingar och fungera som en moralisk kompass. Det menar den holländske psykologi-forskaren Ad Vingerhoets. Gråten kan även fungera som ett sätt att väcka empati hos vår omgivning och få folk att hjälpa oss med det vi behöver, säger han.Men att gråta offentligt kan också göra att man uppfattas som svag. Kulturjournalisten Sara Abdollahi menar att det råder ett duktighets-ideal och att en gråtattack på jobbet kan få negativa konsekvenser för karriären.Gäster i programmet är Maria Farm, psykolog KBT, Kerstin Rydé sjuksköterska och forskare, Sara Abdollahi, kulturjournalist.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

18 Okt 201654min

Den ryske brottaren Alexander Karelin anses av många som världens bästa grekisk-romerska brottare någonsin. Under åren 1987-2000 stod han obesegrad i tungviktsklassen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Han kallades ”Lyftkranen från Sibirien”, just för sitt sätt att lyfta motståndaren och kasta honom bakåt över sitt huvud och ner i mattan.I brottning blir det tydligt vem som vinner och vem som förlorar och det sätter extra press på brottarna under en match. Den mentala styrkan kan vara det som avgör en match. Men det gäller att fokusera på delmål och inte på resultatet, menar idrottspsykolog Cecilia Åkesdotter.Brottning är populärt som motionsform, just för att träningen är så allsidig. Idrotten har fått ett uppsving genom att kampsporter som MMA plockat upp delar ur brottningen. En annan teori om varför intresset för brottning och kampsport ökat är att eliten ofta tränar tillsammans med vanliga motionärer på landets klubbar. Det gör idrotten mer intressant och lockar folk menar Johan Halldin, ordförande Svenska MMA-förbundet.Medverkar i programmet gör f.d världsmästaren i brottning Martin Lidberg, idrottspsykolog och forskare på GIH Cecilia Åkesdotter samt Johan Halldin, ordförande Svenska MMA-förbundet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

11 Okt 201654min

Hur ska sex gå till när man är i behov av en personlig assistent? Både personer med funktionsnedsättning och assistenter vittnar om att ämnet är känsligt och svårt att prata om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sex är ett område som präglas av tabu och osäkerhet hos alla inblandade, det visar en färsk avhandling vid Göteborgs universitet. 23-årige Jakob tog upp frågan med sina assistenter, men de visste vad de skulle svara.- Hur ska vi kunna hjälpa honom att kunna ha sex med sig själv? Det är ingen självklarhet. Som det ser ut i dag finns inga svar på den frågan, inga riktlinjer att hålla sig till. Det berättar assistenterna Joanna och Maria. I Danmark finns däremot riktlinjer och ett väl utvecklat system för hur frågan om sex och assistans ska skötas och många menar att detta skulle gå att överföra på Sverige. Samtidigt finns en oro från de som jobbar för funktionsnedsattas rättigheter att riktlinjer riskerar att bli för detaljstyrda i relationen mellan assistenten och brukaren.Medverkar i programmet gör Julia Bahner, forskare vid Göteborgs universitet , Don Kulick, professor i antropologi, Christine Bylund, aktiv inom Independent living rörelsen samt Stefan Balogh, arbetsterapeut och sexualrådgivare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

4 Okt 201654min