USA-valet drar i gång – Fernando Arias på plats i Iowa

Vart är Hongkong på väg efter flera månader av protester? Följ med Radiokorrespondenterna till händelsernas centrum. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett omstritt lagförslag i Hongkongs parlament blev startskottet för de enorma protester där stundtals våldsamma scener utspelat sig mellan demonstranter och polis. Under hösten har Sveriges Radios korrespondent Björn Djurberg följt protesterna. Hur har de präglat staden och de som bor där? Finns det någon framtidstro i Hongkong? Medverkande: Kristian Odebjer, ordförande för Svenska Handelskammaren i Hongkong, Helena Storm, Sveriges generalkonsul i Hongkong och Sonny Lo, professor i statsvetenskap och mångårig politisk kommentator. Björn Djurbergbjorn.djurberg@sverigesradio.se

26 Jan 202029min

2020 är Europas år, enligt Kina. Men hur ska EU-länderna förhålla sig till Kina? Tyskland och Tjeckien har valt helt olika vägar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Radiokorrespondenterna från Berlin handlar om den svåra balansakten för Europas länder när de ska förhålla sig till ett allt starkare Kina. Ett Kina som uppträder mer och mer självsäkert, vissa skulle säga stöddigt, på den globala scenen. 2020 har av Kina utnämnts till Europas år: under 2020 ska det hållas ett toppmöte mellan Kina och alla EU-länders stats- och regeringschefer i tyska Leipzig, och Kina och EU hoppas att under året förhandla färsigt och skriva under ett investeringsavtal. Caroline Salzinger tar med oss till två länder som har valt olika vägar i sina relationer till jätten i öst: Tjeckien och Tyskland. Gäst i programmet är Oscar Almén, Kinaanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Caroline Salzinger, Berlincaroline.salzinger@sverigesradio.se

19 Jan 202029min

EU är pressat mellan Kina som dominerar den nya tekniken och USA som leder på IT-sidan. Nu vill ett Europa på efterkälken komma ikapp men hur? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur ska Europa komma ikapp jättarna USA och Kina digitalt och teknologiskt? Är Kina ett säkerhetshot mot Europa och ska vi tillåta bolaget Huawei att bygga nästa generations 5G-nät som kommer påverka stora delar av våra liv? Frågan splittrar EU-länderna som också har olika syn på hur man ska möta konkurrensen från amerikanska IT-jättar. Ökad protektionism riskerar att slå tillbaka mot Europa. Hör politiker och experter på teknologisk utveckling och säkerhet om en av vår tids stora EU-frågor. Gäst: Hosuk Lee-Makiyama, chef på tankesmedjan Ecipe i Bryssel. Andreas Liljeheden, Brysselandreas.liljeheden@sverigesradio.se

12 Jan 202029min

Vad styr människors lust eller olust till att äta djur? Hur inverkar kultur, politik och moral på våra matvanor? Och hur påverkas klimatet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckans Radiokorrespondenterna följer ungkorrespondent Caroline Kernen med på japansk valjakt, och hon försöker beställa hamburgare av nötkött på McDonalds i Dehli. Och smakar hund, katt eller marsvin gott? Hör latinamerikakorrespondent Lotten Collin, asienkorrespondent Peder Gustavsson och kinakorrespondent Björn Djurberg om vad de helst inte äter om de blir bjudna på middag.

5 Jan 202028min

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det faller ett lätt morgonregn över krigskyrkogården i Arlington, söder om Washington. Små sjöar är på väg att bildas mellan de låga vita gravstenarna som står i raka, ändlösa rader. Men varken den tidiga timmen eller vädret har hindrat tiotusentals tillfälliga frivilligarbetare som köat sen gryningen för att få komma in och delta i årets kransläggning. Över 250 000 grankransar med röda sammetsrosetter ska läggas ut, en vid varje grav för de bortgångna militärer med familjer som vilar här. Sorlet i kön tystnar och trumpetfanfarer ljuder över den enorma kyrkogården. Luften fylls sen snabbt av barrdoft när tusentals kransar med röda band bärs ut från de lastbilar som kommit hit från USA:s alla hörn. För många amerikanska familjer hör det julen till att frivilligarbeta och ge pengar till till något man vill stödja, som till exempel genom att vara med och finansiera Arlingtonkyrkogårdens kransar här. Och även om många av USA:s militära insatser har kritiserats starkt genom åren, framför allt utomlands, så finns här i USA en djup respekt i alla politiska läger för de män och kvinnor som riskerar sina liv för fosterlandet. Att vara en patriot är viktigt och fint både på vänsterkanten och inom den mest konservativa högern. Här på den alltmer leriga slänten mellan gravarna möter jag både personer i Trumpkeps och människor som ondgör sig över sin president. En del har läst tidningen Washington Posts pågående granskning av det långa kriget i Afghanistan, några suckar över ogenomtänkta och ödesdigra militära beslut som kostat så mycket pengar och så många människoliv. I ett Washington som kommer inleda det nya året med både riksrätt och valkampanjande finns det mycket att vara oensa om. Men i just i den här stunden, här på Arlingtonkyrkogården bara några dagar före jul, är alla förenade av samma känsla – man vill minnas och hedra de som gjort så gott de kunde under de förutsättningar de fått. Patriotismen och tacksamheten gentemot dem som gett sina liv för sitt land ger den känsla av gemenskap som också är så förknippat med julhelgen. Och när vi efter ett par timmar senare lämnar Arlington ser platsen påtagligt annorlunda ut. Det är som att raderna av vita gravstenar har fått en annan värme, tack vare kransarna. Julfriden har lagt sig, också över krigskyrkogården. Kajsa Boglind, Washingtonkajsa.boglind@sverigesradio.se

24 Des 20193min

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är julparad i staden Kramatorsk i krigets östra Ukraina. Bakom en svart bil med juldekorationer över hela motorhuven och högtalare i bakluckan paraderar barn, unga och vuxna. Mitt i paraden går en kille med sin dotter på axlarna och en Guy Fawkes-mask på sig, ni vet en sådan som finns i filmen "V för Vendetta", och sedan dess synts till i allehanda demonstrationer världen över. – Det bästa med julen är barnens glädje, säger killen som talar genom plastmasken. I hans familj ska de fira jul och nyår hemma. De ska bygga upp en liten eldstad, det ska göras presentstrumpor och sättas upp dekorationer, så att barnen hela tiden har julstämning runt omkring sig. Paraden i Kramatorsk är på Nikolausdagen som i ortodoxa länder är 19 december. Här firas det annars allra mest på nyår, och för lite mer troende eller kyrkliga på den ortodoxa julen 7 januari. I östra Ukraina är det krig. Det har dött mer än 13 000 människor. Den lilla byn Luhanske, mitt på fronten, här hörs vardagligen granatkastare och automatvapen. Allra, allra längst ut mot fronten bor den äldre damen Valentina i ett litet hus. Hennes hundar i små hundkojor utanför skäller när vi kommer. Förra gången vi träffades kunde vi räkna till tolv skott med granatkastare på bara en kvart. När vi hälsade på den här gången var det tyst. – På Nikolausdagen tog jag med en chokladbit, säger dottern Olga som har promenerat ut till fronten för att hälsa på mamma Valentina. Valentina skrattar och säger att det vart vad det blev till jul, lite choklad. Valentina sitter i det enda rummet, omgiven av åtta katter och en fin samling porslinsfigurer. – Ja, innan var det lite annat med julen, det var mer barn här då säger Valentina. Det kom gäster med mat och det var presenter, nu blir det inte så. Valentina och henne dotter Olga önskar sig bara fred till jul. – Vi önskar oss det, vi önskar och ber för fred, säger Valentina. På tv säger de att det kan man få från Sankt Nikolaus, så vi önskar och väntar. Nere på torget i staden Kramatorsk har de tänt julgranen på torget. Där står mamma Maria med dottern Sofia. Maria vill inte säga vad hon önskar sig. – Det är en hemlighet annars blir det ju inget med en önskning, säger Maria, men hon önskar alla glädje och fred. Dottern, elvaåriga Sofia har en specifik önskan. – Jag ska snart åka på en resa med mina föräldrar, på semester, säger Sofia och hon skulle älska att få en resväska. God jul från Jesper Lindau, korrespondent i Ukrainajesper.lindau@sverigesradio.se

24 Des 20194min

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jag vet inte varför jag fick för mig att bjuda in till svensk jul i Bogotá. Kanske var det för att maten trots allt är den enda jultraditionen jag verkligen uppskattar – och året innan hade minst sagt varit ett fiasko – den colombianska familjen som bjöd in oss till stor släktjul i Cali beställde tveksam hämtmat från syltan på hörnet. Den här gången skulle det bli annorlunda. Jag var gravid, hungrig och ja, väldigt pepp. Jag och en svensk kompis på besök började planera säkert en månad i förväg. Jag bakade schackrutor, syltkakor, kolakakor och chokladsnittar. Jämförde de bästa recepten på vegobullar och gravlaxsås. Jagade ansjovis och snörpte på munnen när kassörskorna tog fram sardeller. Frågade runt över hela stan efter grovt rågmjöl. Så var det dags. Vi var sex personer. Vi hade mat för trettio. Mina vänner tittade undrande när jag gav strikta order om vilken ordning allt skulle ätas. Gravlaxen först, potatis, vegobullar, mer potatis, brysselkål och rödkål, mer potatis, janssons frestelse – ja, det är ju också potatis. När det var grönkålpajens tur såg alla gravida ut. I Colombia – liksom i stora delar av Latinamerika – står maten inte i centrum på julafton. Visst, många äter kalkon, och alla länder har sina specialiteter – i Colombia är det djupfriterade degbollar som under resten av året ligger och svettas i bageriernas uppvärmda glasmontrar men som under julen plötsligt uppgraderas till tradition. Men de flesta familjer följer ingen invand rutin, vilket kanske förklarar mina vänners märkliga blick när jag i förbifarten nämnde att Sveriges mest sedda program är en amerikansk anka som åker husvagn och andra disneyreliker som ingen av dem sett. Bristen på tradition förklarar också varför en hel drös kompisar som tackat nej till inbjudan plötsligt hör av sig runt midnatt när de tröttnat på sina respektive familjer och dyker upp för att äta – och dricka – oss ur huset. Den lugna julaftonskvällen blir plötsligt en nattlig orgie i mat och dryck, där snapsrusiga vänner slickar faten och förklarar att svenskarna må ha en överdriven fäbless för potatis i olika former – men la tentación del señor Jansson är så oemotståndlig att de kan tänka sig att komma tillbaka nästa år igen. Lotten Collin, Latinamerikakorrespondentlotten.collin@sverigeradio.se

24 Des 20193min

God jul önskar Sveriges Radios korrespondent följ med Caroline Kernen genom Radiohusets korridorer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Helle Schunnesson, PP3 i P3, Alexander Hammarlöf, programledare i P4 Stockholm samt Louise Epstein och Thomas Nordegren, Nordegren och Epstein i P1. Caroline Kernen, korrespondent med fokus på ungacaroline.kernen@sverigesradio.se

24 Des 20195min