När isoleringscell skulle reformera brottslingar

Upplysningstanken i kombination med en modernare kristendom ledde till en vilja att reformera fängelsestraffen. Liberala krafter ville gå från fysiskt hårda straff i kollektiva celler på fästningar till ensam kontemplation i moderna ensamceller med vattenklosetter och centralvärme.

Under 1800-talet investerade det fattiga Sverige miljarder i dagens penningvärde för att bygga 50 moderna fängelser. Men ambitionen att isolera fången under flera år visade sig vara mycket nedbrytande för fången.

I avsnitt 154 samtalar programledaren Urban Lindstedt med historieprofessor Roddy Nilsson vid Göteborgs universitet som undersök fängelsernas historia i flera böcker.

Ursprunget till dagens fängelser har sina rötter i 1800-talet när det fanns en tro och vilja att reformera brottslingarna. Språnget från de hårda fästningsfängelserna som var präglade av kroppsbestraffning till 1800-talets ensamceller gjordes utifrån humanistiska ideal även om det blev en mardröm för själen.

Under medeltiden var det böter, kroppsstraff eller avrättning som gällde. Inlåsning var tillfällig i väntan på rättegång och straffutmätning. Senare var det lösdrivare och skuldsatta som låstes in. Men på 1700-talet började antalet inlåsta fångar att öka. Brottslingarna låstes in i hårda fästningsfängelser som vaktades av militärer.

Under 1800-talet fanns det en utpräglad reformvilja av fängelserna och även fattiga länder som Sverige investerade mycket stora belopp i att bygga moderna fängelser, enligt Philadelphia-modellen.

Man gick från kollektiva celler i fästningar till ensamceller i stora fängelser som till och med utrustades med vattenklosetter och centralvärme. 1800-talets ensamstraff skulle tvinga brottslingen att reflektera över sina brott. Men ambitionen att isolera fången kunde många år visade sig vara mycket nedbrytande för fången. Med tiden kortades isoleringstiden ner från åratal till månader.

Läs: En välbyggd maskin, en mardröm för själen : det svenska fängelsesystemet under 1800-talet / Roddy Nilsson.

Bild: Ur "Photografiskt Album för år 1861 öfver fångar förvarade å Warbergs fästning". Fånge N:o 168 C. Pettersson. Fjärde resan stöld. 55 år gammal, född i Tvings sn., Blekinge län. "Visat våldsamhet och högst opålitligt uppförande å Ny Elfsborg. Kallas af fångarne å fästningen för Wargen". Nordiska museets arkiv

Musik: Classical Classical av Bobby Cole, Storyblocks audio

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.