Lingvistisk arkeologi avslöjar stenålderns språk
Språket11 Nov 2024

Lingvistisk arkeologi avslöjar stenålderns språk

Hur lät språket på stenåldern? Metoder och fynd inom lingvistisk arkeologi visar hur människor kommunicerade för 8000 år sedan. Men forskarna är inte alltid överens.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– När man inte har några skrivna källor så vet man inte särskilt mycket och en del av det som man kommer fram till blir ju bättre eller sämre spekulationer, säger Gerd Carling, professor i lingvistik vid Goethe universitetet i Frankfurt.

Inom den lingvistiska arkeologin finns olika metoder för att återskapa hur förhistoriska språk kan ha låtit och vissa saker är forskarna överens om.

– Det finns evidens och vi är överens om hur orden för till exempel ”mamma”, ”pappa” och ”hund” såg ut i indoeuropeiska, säger Gerd Carling.

Språkfrågor om lingvistisk arkeologi, urspråk, indoeuropeiska

Vad vet vi egentligen idag om indoeuropeiska? Finns det evidens eller är det bara intelligenta gissningar från språkforskare?

Vet man vilket språk eller vilken språkgrupp som talades i vår del av Europa före de indoeuropeiska språkens ankomst?

Finns det en koppling mellan ordet för vatten och våra förfäders tro på gudar?

Vad är kopplingen mellan sanskritordet ”sambandh” och det svenska ordet ”samband”?

Är alla ljudförändringar i språk möjliga? Eller är det omöjligt att till exempel ett M utvecklas och blir ett T?

Lär dig mer om indoeuropeiska, protospråk och lingvistisk arkeologi

Se när Jenny Larsson pratar om indoeuropeiska Så lät språket för 5 000 år sedan: ”Hur säker är du på uttalet?” från TV 4 (från november 2022).

Läs artikeln Språkgåtan som blev tabu om indoeuropeiska, av Jenny Larsson och Anders Kaliff, från Forskning och framsteg (från april 2022).

Läs om forskningsprojektet LAMP: Indoeuropeiska språk och myter från Stockholms universitet.

Läs Linguistic archaeology an introduction and methodological guide av Gerd Carling utgiven av Routledge (från 2024)

Gäst: Gerd Carling, professor i lingvistik vid Goethe universitetet i Frankfurt, som forskar om förhistoriska språk. Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Episoder(931)

Hälsofeber – så säger vi om sjukt och friskt

Hälsofeber – så säger vi om sjukt och friskt

Det är förkylningstider och vi tar tempen på ord och uttryck om mående. Ylva Byrman guidar mellan "pestiga" ord, nysningsfraser och önskningar om hälsa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur hänger verbet hälsa ihop med substantivet hälsa? Vilka kopplingar finns det på andra språk? Kan man säga "friskna till" och "sjukna in" eller är det bara "tillfriskna" och "insjukna" som gäller? Vilka spår har sjukdomen pest satt i språket? Varför säger vissa beskonad, när det heter förskonad? Är det dialektalt att säga "ta febern" istället för "ta tempen"? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

30 Sep 201930min

Politiskt språk med stort P

Politiskt språk med stort P

Det handlar om ord och begrepp i politiken. Ylva Byrman listar de vanligaste partiorden. Vi reder ut hur ordet utanförskap blev politiskt. Och så bjuder politikreporter My Rohwedder på nyord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur och varför används uttrycket på någons planhalva i politiken? När blev utanförskap ett politiskt signalord? Vilka nya ord dök upp i samband med regeringsbildningen efter valet 2018? Vilka partier kallar sig Partiet med stort P? Vilka är de mest utmärkande orden i partiernas valmanifest sedan slutet av 1800-talet? Är ordet högerradikal en självmotsägelse? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst My Rohwedder, politikreporter på Ekot och bisittare i Sveriges Radios podd Det politiska spelet. Programledare Emma Engström.

23 Sep 201930min

Är du go eller? Göteborgska eller?

Är du go eller? Göteborgska eller?

Säger göteborgare "eller" oftare än andra? Henrik Rosenkvist berättar om det västsvenska hopkok av dialekter som idag kallas göteborgska. Och så visar sig Göteborgsvitsen ha ett överraskande arv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Förutom ordet bamba för matsal, vilka ord och uttryck är typiska för göteborgskan? Var kommer fraserna "Är du go eller?" och "Hallå eller!" från? I Göteborgstrakten används kraj eller krajja i betydelsen sönder eller att något går sönder, men används orden även på andra ställen i landet? Knävelhänt betyder fumlig, men hur spritt är det? Varför finns det en koppling mellan göteborgskan och ordvitsar? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

16 Sep 201930min

Så är du artig på svenska

Så är du artig på svenska

Förr funkade "Skulle jag kunna be att få?" Nu har uttrycket blivit ålderdomligt. Hur vi pratar för att vara artiga förändras. Henrik Rosenkvist guidar genom trevlighetsmarkörer i språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Har uttrycket "jag skall be att få" blivit mindre vanligt och vad kan man säga istället för att be om något på ett artigt sätt? Varför är skyltar med uppmaningar så omständligt skrivna? Som till exempel "rastning av hundar förbjuden" istället för "hundar får inte bajsa här". Är negationer som "kan du inte ge mig fjärrkontrollen?" även vanliga på andra språk? Är svenskan ett mindre vänligt språk än andra språk? Uttrycket "vänta kvar" kan höras i telefonköer. Är det ett korrekt uttryck och vad har hänt med "vad god dröj"? Har ordet trevligt fått en mindre trevlig betydelse? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

9 Sep 201930min

Hur ska emojier användas?

Hur ska emojier användas?

Gula gubbar som ler, pussa och kräks. Frukter och grönsaker som blir till sexuella inviter. Hur ska emojier och smileys användas och tolkas? Ylva Byrman reder ut vett och etikett för symbolspråket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vilken funktion har emojier när vi kommunicerar? Hur ska man veta vad alla emojier betyder?Är emojier och smileys ett universellt språk? Eller kan tolkningen av en emoji skilja sig i olika länder? Kommer emojier och smileys bli en del av det offentliga språket? Hur förhåller sig språkvården till emojier? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

2 Sep 201929min

Så har djuren påverkat språket

Så har djuren påverkat språket

Det sägs att språk skiljer människan från djur. Men ändå pratar vi med djuren och ger dem förnamn. Hur länge har vi gjort det och varför har vi så många uttryck med djur i? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Räv, fox, renard och zorro - Hur kommer det sig att fyra indoeuropeiska språk har fyra olika ord för djuret räv? Varifrån kommer ordet geting och var i landet används orden visping eller vesping? Varifrån kommer namnen Brunte för hästen, Missan för katten, Karo eller Fido för hunden och räven Mickel? Vad har vi traditionellt gett djur för namn? Vilka är vanliga djurnamn idag och hur har djurnamnen förändrats över tid? Kommunicerar vi med djur på olika sätt i olika språk, eller finns det något gemensamt? Björntjänst, stolt som en tupp, flitig som ett bi och syndabock - I svenskan finns många liknelser och uttryck som har med djur att göra. Är det likadant på andra språk och har det blivit ovanligare att använda uttryck med djur i? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

26 Aug 201930min

Orkestrerade språkfrågor om musik

Orkestrerade språkfrågor om musik

Är musik ett språk? Varför pratas det så mycket italienska i musikvärlden? Ylva Byrman tar ton och förklarar bakgrunden till musikaliska språkfunderingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför stavas klaver utan accenttecken över e? Varifrån kommer uttrycket att trampa i klaveret? Varför heter det trumpetare och inte trumpetist, när det heter pianist, trombonist och så vidare? Verbet orkestrera, i betydelsen samordna, används ibland i nyhetsrapportering i negativa sammanhang, hur har det blivit så? Hur ska förkortningen av ordet mikrofon stavas, mic, mik eller mick? Varför har britterna ett notsystem där de pratar om hemidemisemiquaver? Och vad betyder orden hemi, demi och semi? Hur kommer det sig att det finns så många italienska begrepp i musikens värld? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

19 Aug 201930min

Fotbollsspråket dribblar in i allmänspråket

Fotbollsspråket dribblar in i allmänspråket

Ett riktigt stolpskott och att ha öppet mål är uttryck från fotbollen. Säsongens sista Språket passar fram fotbollssnacket och är först på bollen angående fotbollsspelares nya sätt att prata. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet hattrick? Varför betyder stolpskott något dåligt när det egentligen är ett ganska bra skott? Vilka ord och uttryck från fotbollen har kommit in i allmänspråket? Vad är det senaste fotbollsspelare brukar säga i intervjuer? Vilka ord eller uttryck kommer vi att få med oss från fotbolls-VM i Frankrike 2019? Varför heter det damfotboll och inte kvinnofotboll eller tjejfotboll? Är 11-mannaplan ett ord som borde bytas ut för att det kan uppfattas som att det bara är män som får spela på planen? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Kristoffer Bergström, sportjournalist Aftonbladet. Programledare Emmy Rasper.

17 Jun 201930min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
tingenes-tilstand
jss
rekommandert
rss-rekommandert
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
forskningno
villmarksliv
sinnsyn
tomprat-med-gunnar-tjomlid
nordnorsk-historie
fremtid-pa-frys
dekodet-2
rss-paradigmepodden
fjellsportpodden
rss-inn-til-kjernen-med-sunniva-rose
hva-er-greia-med
grunnstoffene
rss-nysgjerrige-norge
abid-nadia-skyld-og-skam