223: Brain fart i froggybag

HUKA ER GUBBAR OCH GUMMOR, NU LADDAR HAN MÄSKPANNAN! Jajamen, nu jäklar ska vi, likt från en dyblöt handduk, vränga vatten ur ölet och göra sprit! Men det där är ju ingen lax, det är en hamster. Vad var det i glaset? David hade ett privatfat från Box, rökig sprit på ungersk buteljerad 2019. Mathias hade Bladnoch 13 YO på 55% från 2005. Jeroen njöt av en Kilkerran 16 YO. Huka er gubbar och gummor, nu laddar han mäskpannan! Det här med mängderna och Paul S. Hughes schema är hämtat från följande mycket läsvärda bok: Buxton, Ian, & Paul S. Hughes, The science and commerce of whisky (Cambridge: RSC Publishing, 2014), närmare bestämt s. 124 i den boken. Texten ”Get that water out of my beer!” är från 2016, av Matthew Fergusson-Stewart på hans underbara FB-sida Whisky molecules: https://www.facebook.com/WhiskyMolecules/photos/a.815756095143027.1073741831.620888147963157/994721983913103/?type=3&theater Patrick Heist om sour mash: https://www.entreawhisky.se/78 Om dark grains plants och AD plants och restprodukter i alkohol kan man läsa till exempel här: Akunna, J. C. & G. M. Walker, ”Co-products from malt whisky production and their utilisation”, i G. M. Walker, red., The alcohol textbook: A reference for the beverage, fuel and industrial alcohol industries, 6 uppl. (Duluth: Lallemand Biofuels & Distilled Spirits, 2017), s. 529–537. Scheiby, David, Heinz Decker, George Svonja & Dominique Kühner, ”Process developments for distillery co-products”, i Distilled spirits: New horizons: Energy, environmental and enlightenment, red. G. M. Walker & P. S. Hughes (Nottingham: Nottingham University Press & The Institute of Brewing & Distilling, 2010), s. 129–139. Stewart, Duncan McNab, ”Co-products”, i Russell, Stewart & Kellershohn, red., Whisky and other spirits (2022), s. 387–403. Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

1 Apr 36min

ÄNTLIGEN DAGS ATT DESTILLERA! Via lite små farthinder som rättelser kring logaritmiska och exponentiella skalor är vi ÄNTLIGEN framme vid att vi ska koka sprit i mäskpannan. Oh joy! Men i vanlig ordning ska det smånördas lite kring även detta avsnitt. Häng med! Vad var det i glaset? Mathias hade en officiell buteljering från Bladnoch, denna trettonåring: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/1228 David njöt av en 23-årig single cask Aultmore från Whiskybroker: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/81997 Jeroen körde med Jameson single pot still: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/219303 Låt oss koka sprit i mäskpannan! Här behöver man gå till specialistlitteratur: Buxton, Ian, & Paul S. Hughes, The science and commerce of whisky (Cambridge: RSC Publishing, 2014). Mujtaba, I. M., Batch distillation: Design and operation (London: Imperial College Press, 2004). Series on chemical engineering 3 Nicol, Denis A., ”Batch distillation”, i Russell, Inge, Graham G. Stewart & Julie Kellershohn, red., Whisky and other spirits: Technology, production and marketing, 3 uppl. (London: Academic Press, 2022) s. 247–270. Ellsbergers bok som David nämnde: Ellsberger, Per, Skotsk whisky: allt om maltwhisky: historia, tillverkning, destillerier, andra reviderade upplagan (Stockholm: Prisma, 2007). Texten av Roger Melander som David nämnde finns här: https://web.archive.org/web/20211018032747/http://masterclass.boxwhisky.se/sv/the-middle-cut Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

25 Mar 31min

DARRA MÅNDE NITROSAMINERNA. Vi har doktor Magnus Hillman i podden och nu nördas det loss på allvar. Nitrosaminer, anaeroba förhållanden för mer sprit, estrar, maillardreaktion och … en irländsk whiskey på det. Era poddare bugar i nördvördnad. Vad var det i glaset? Magnus Hillman njöt av en Yellow Spot, irländsk single pot still från Midleton: https://midletondistillerycollection.com/spot-whiskeys/yellow-spot-product/ Jeroen hade Jameson single pot still: https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/irish-distillers-53401/ David hade SMWS 48.160, ”Ode to the worm tub”, en Balmenach: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/233006 Länkar från Magnus Hillman! Anaeroba förhållanden skapar etanol Reid, S., Speers, A., Lumsden, W., Willoughby, N., & Maskell, D. (2024). The influence of yeast format and pitching rate on Scotch malt whisky fermentation kinetics and congeners. Journal of the Institute of Brewing, 129(2), 110-127. https://doi.org/10.58430/jib.v129i2.18 Flytande jäst har visat sig ha en signifikant kortare lag-phase jämfört med torkad jäst, men hade längre total jäsningstid på grund av en långsammare exponentiell fas. Hög pitchinghastighet (dvs mängd jäst som tillsätts vörten i början av jäsningsprocessen) resulterade i kortare lag-phase och snabbare jäsning. Flytande jäst producerade också fler estrar än torkad jäst. För att maximera etanolproduktionen är det viktigt att hålla jäsningen anaerob (syrefri), eftersom syre kan påverka jästens metabolism och leda till mindre etanolproduktion då den i stället producerar vatten och koldioxid. Nitrosaminer I whisky, idag är det mycket lågt till och med i rökig whisky Park, J., Seo, J., Lee, J., & Kwon, H. (2015). Distribution of Seven N-Nitrosamines in Food. Toxicological Research, 31(3), 279-288. https://doi.org/10.5487/TR.2015.31.3.279 Studien undersöker förekomsten av nitrosaminer i olika livsmedel, inklusive whisky. Den fann spårmängder av nitrosaminer som NDMA, NPYR och NMOR i whisky. Nitrosaminer är relativt instabila under destillationsprocessen, vilket innebär att deras koncentrationer minskar betydligt under produktionen. Tack vare förändringar i produktionsmetoder och destillationsprocessens effektivitet är förekomsten av nitrosaminer i whisky idag mycket låg. Analys av alkohol och estrar i whisky Whisky är en av de mest komplexa spritdryckerna, och för att förstå dess smakprofil behövs avancerade analysmetoder. I podden pratade David och Magnus om HPLC som visar hur många smakämnen som finns i whisky. Här visas en liknande metod på hur mångfacetterad whisky är och hur små förändringar i produktionen påverkar dess arom och smak. https://www.agilent.com/cs/library/applications/A00052.pdf Maillardreaktioner och annat Zhao, H. (2023). The chemistry of malting: Understanding the biochemical changes in grains. Journal of Food Technology and Preservation, 7(5), 196. https://www.alliedacademies.org/articles/the-chemistry-of-malting-understanding-the-biochemical-changes-in-grains.pdf När korn omvandlas till malt sker kemisk reaktioner som ger whisky och öl sin smak. En viktig process är Maillardreaktionen. Det är den som skapar de rika karamelliga, rostade och nötiga tonerna i malt. När malten torkas reagerar socker och aminosyror med varandra och bildar hundratals nya smakämnen. Temperaturen spelar en stor roll och vid lägre värme får vi ljus malt med mild smak, medan högre temperaturer ger mörkare malt med djupa smaktoner av kaffe, choklad och kola. Denna reaktion sker också när whisky lagras på fat och bidrar till dess komplexitet över tid. De kemiska reaktionerna fortstätter faktiskt efter den första reaktionen påbörjades, speciellt i fuktiga och varma miljöer. Frågan vi ställde oss är om det kunde fortsätta i t ex flaskan och lagringen. Det finns det inga bevis för vad vi känner till men kanske skulle vi göra en liten stuide? Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960 Special Guest: Magnus Hillman.

18 Mar 41min

DU KAN VARA MALOLAKTISK. Ni får en liten dutt kolade fat men sen drar vi vidare: Idag går vi igenom allt som händer i jäskaren! Och det, mina vänner, är inte lite det. Estrar, lipider, bakterier. Visst låter det gott? Vad var det i glaset? David hade Kilchoman Sanaig Àrd: https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/kilchoman-30301/ https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/270470 Mathias njöt av Ardnamurchan AD/ Paul Launois 3rd release: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/235313 Jeroen hade en single pot still från Jameson: https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/irish-distillers-53401/ Kolade fat… Lite grann har vi pratat om det här: https://www.entreawhisky.se/141 Och redan här: https://www.entreawhisky.se/61 Allt som händer i jäskaren! https://www.wolfers.se/wp-content/uploads/2025/03/jasning.png Mjölksyrabakterier och malolaktisk jäsning: van Beek, Sylvie & Fergus G. Priest, ”Evolution of the lactic acid bacterial community during malt whisky fermentation: a polyphasic study”, Applied and environmental microbiology 68, nr. 1 (2002), s. 297–305. Wilson, N. R., F. Jack, I. Takise & F. G. Priest, ”The effects of lactic acid bacteria on the sensory characteristics of new-make Scotch whisky”, i Distilled spirits: New horizons: Energy, environmental and enlightenment, red. G. M. Walker & P. S. Hughes (Nottingham: Nottingham University Press & The Institute of Brewing & Distilling, 2010), s. 49–52. Lite om estrar kan man läsa här: http://whiskyscience.blogspot.se/2011/11/fermentation-flavours.html Greed och Envy kommer på bolaget! Släpps torsdagen 13 mars! https://www.wolfers.se/wp-content/uploads/2025/03/greed_envy.jpeg https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/bunnahabhain-8414301/ https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/bunnahabhain-8416601/ Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

11 Mar 35min

ETT MORDFÖRSÖK MED REFERENSER. David tar i från tårna och bjuckar på riktigt matiga shownotes! Vorlaufing, Oskar Bruno, Pat Heist och … i princip allt som går att läsa om jäsning. NERDGASM INCOMING. Här tipsas vi om en bok som David faktiskt inte har läst. Jo, det är sant! Åtminstone inte hela … Redbreast 12 mot Redbreast 12 cask strength: http://tjederswhisky.se/redbreast-12-pa-40-och-fatstyrka/ Vad var det i glaset? Mathias njöt av J. P. Wiser 42 YO: https://www.jpwisers.com/en-ca/blog/meet-jp-wisers-42-year-old-a-new-milestone-in-canadian-whisky-excellence/ Jeroen hade istället J. P. Wiser 23 YO: http://tjederswhisky.se/jp-wiser-23-yo-cask-strength-for-sweden/ David hade två whiskylikörer som han rekommenderar av hela sitt hjärta: https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/shanky-s-whip-5417701/ https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/skrewball-9343301/ Från ax till fylla: mer om mäskning, lite om vört, och så det där med jäsning… ”I’ll never be your yeast of bourbon, feat. Dr. Pat Heist”, En trea whisky 28/9 2021: https://www.entreawhisky.se/78 Lautertunnor: https://www.entreawhisky.se/87 När Oskar Bruno pratade jäst i ETW: https://www.entreawhisky.se/208 Vorlaufing kan man läsa lite om här: https://beerandbrewing.com/the-art-and-the-science-of-the-vorlauf-process/ https://makebeereasy.com/vorlauf/ Det där med Lochlea och Laphroaig och John Campbell och röra runt lite mer i mäsktunnan tror David han pratade om här: https://whiskycast.com/a-million-miles-from-laphroaig-to-lochlea-episode-910-december-6-2021/ Med risk att mörda er med referenser och ge en inblick i hur sjuk Davids hjärna är: här följer en del men långt ifrån allt av vad David har läst bara om jäst och jäsning: Andrew G. H. Lea & John R. Piggott, red., Fermented beverage production, 2 uppl. (New York: Springer Science & Business Media, 2003). Gray, William D., ”Further studies on the alcohol tolerance of yeasts”, Journal of Bacteriology 42 (1941), s. 561–574. Gray, William D., ”Studies on the alcohol tolerance of yeasts”, Journal of Bacteriology 55 (1948), s. 53–59. [Luening, Horst], ”Fermentation”, odaterad text, https://www.whisky.com/information/knowledge/production/details/fermentation.html Noguchi, Y., K. Urasaki, H. Yomo & T. Yonezawa, ”Effect on new-make spirit character due to the performance of brewer’s yeast – (II) various yeast strains containing commercial strains”, i Distilled spirits: Production, technology and innovation, red. James Huthison Bryce, John R. Piggott & George G. Stewart (Nottingham: Nottingham University Press, 2008), s. 117–122. Reid, Struan J., et al., ”The influence of yeast format and pitching rate on Scotch malt whisky fermentation kinetics and congeners”, Journal of the Institute of Brewing 129, no. 2 (2023), s. 1–17. Russell, Inge & Graham Stewart, ”Distilling yeast and fermentation”, i Russell, Inge & Graham Stewart, red., Whisky: Technology, production and marketing, 2 uppl. (Oxford: Academic Press, 2014), s. 123–146. Stewart, Graham G. & Stephen A. Martin, ”Wort clarity: Effects on fermentation”, Master Brewers Association of the Americas Technical Quarterly 41, nr. 1 (2004), s. 18–26. Strengell, Teemu, ”Fermentation flavours”, 23/11 2011: http://whiskyscience.blogspot.se/2011/11/fermentation-flavours.html van Beek, Sylvie & Fergus G. Priest, ”Evolution of the lactic acid bacterial community during malt whisky fermentation: a polyphasic study”, Applied and environmental microbiology 68, nr. 1 (2002), s. 297–305. Walker, Graeme M., James Brosnan, Thomas A. Bringhurst & Frances R. Jack, ”Selecting new distilling yeasts for improved fermentation and for sustainability”, i Distilled spirits: Science and sustainability: Proceedings of the Worldwide distilled spirits conference, red. Graeme M. Walker, I. Goodall, R. Fotheringham & D. Murray (Nottingham: Nottingham University Press, 2012), s. 127–136. Walker, J. W., S. Y. Pearson, T. A. Bringhurst & J. M. Brosnan, ”Towards improved distilling yeast: effect of wort gravity and pitching rate on fermentation performance”, i Distilled spirits: Production, technology and innovation, red. James Huthison Bryce, John R. Piggott & George G. Stewart (Nottingham: Nottingham University Press, 2008), s. 127–132. Waymark, Christopher & Annie E. Hill, ”The influence of yeast strain on whisky new make spirit aroma”, fermentation 7, nr. 4 (311), s. 1–11. Wilson, Nicolas, ”Contamination: bacteria and wild yeasts in a whisky fermentation”, i Russell & Stewart, red. (2014), s. 147–154. Yonewaza, T. & Graham G. Stewart, ”Monitoring and controlling of whisky fermentation”, i James Hutchison Bryce & Graham G. Stewart. red., Distilled spirits: Tradition and innovation (Nottingham: Nottingham University Press, 2004), s. 103–111. Det här är en till sådan där bok David har lovat sig själv att aldrig läsa hela men finns det någon stolle därute så varmt välkomna att ta tag i: Stewart, Graham G., Brewing and distilling yeasts (Cham: Springer, 2017). lag phase och log phase återkommer vi till! Men för den som vill få nerdgasm bara av hur många parametrar som kan ritas in i ett och samma diagram, kolla in denna skönhet: https://www.wolfers.se/wp-content/uploads/2025/03/jasning.png Källa: Inge Russell & Graham Stewart, ”Distilling yeast and fermentation”, i Russell & Stewart, red. (2014), s. 143. Med benäget tillstånd från författarna. Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

4 Mar 42min

THE MASHMAN COMETH! Via Blocketfyndad destilleriutrustning, girighet och avundsjuka landar vi i mäsktunnornas förlovade (?) land. Och där klafsar vi runt rejält. Akta er för maltskrotet bara. Gute vingård säljer sin gamla destilleriutrustning! https://www.whisky.nu/annons-destillerianlaggning-till-salu/ Vad var det i glaset? Mathias körde med vatten; David njöt av de egenbuteljerade Greed och Envy: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/270311 https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/270312 Jeroen avsmakade Glenrothes 12 YO: https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/the-glenrothes-467301/ Mäska i tunnor på alla de olika vis! Ian Wisniewskis ”The mashman cometh”: https://whiskymag.com/articles/the-mashman-commeth Olika slags mäsktunnor: https://www.briggsplc.com/wp-content/uploads/technical-papers/davies-mashing-wdsc2014_complete.pdf Vill man gå rejält på djupet läser man denna bok: Briggs, Dennis E., Chris A. Boulton, Peter A. Brookes & Roger Stevens, Brewing: Science and practise (Ett antal orter & Cambridge: CRC Press & Woodhead Publishing Limited, 2004). whisky.com har gjort en liten video som heter ”How does a mashtun work?” som man ger en del: https://www.youtube.com/watch?v=uqNhfY43RKk Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

25 Feb 30min

SIM SALADIN IGEN. Vi gör processen kort (nåja) och avslutar kapitlet mältning. Men först tar vi ett rejält nappatag med Saladinlådorna innan vi ger oss på att krossa malt. Ska vi göra whisky snart? Wait for it … Vad var det i glasen? Jeroen dubbeldrammade! Två 11-åriga rökiga Bunna som David och Lars är mycket stolta över (kanske särskilt Lars!), Greed och Envy: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/270311 https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/270312 Mathias satt med en Super Nikka som har följande story: https://www.symposionhot.com/2024/02/28/hyllningswhiskyn-super-nikka/ Den finns tydligen på Systembolaget, 545 bagis är priset: https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/super-nikka-45501/ David satt med Hemfjärden från Lihnell’s distillery: https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/hemfjarden-4181001/ Och med trettonåringen Skogstroll: https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/lihnell-s-3058302/ Saladinlådor, räfst och rättarting! Dock utan länkar minsann! Kölnandets fina konst Vi tipsar igen om Davids gamla text: http://tjederswhisky.se/ur-bokmanus-maltning/ Lite om nitrosaminer: https://cocktailchem.blogspot.com/2014/04/when-whisky-was-possibly-slightly-more.html https://whiskyscience.blogspot.com/2011/02/peat.html Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

18 Feb 27min

THAT’S THE CHIT! Våra hjältar kastar sig över mältningens ädla konst och HÄR finns mycket att hämta. Nördigt och härligt med avstamp i Davids egen bloggpost. Men ibland håller han inte med sig … Vad var det i glaset? David hade en 7 år gammal rökig Bunna från en sherry butt buteljerad helt nyss av Svenska Eldvatten; Mathias njöt av en Douglas Laing Glengoyne 12 YO på 48,4%; Jeroen körde med Box The Archipelago 2016. Från ax till fylla del 2: mältning något så inihelvete… Den här långa långa texten innehåller det mesta, som framgick av själva avsnittet: http://tjederswhisky.se/ur-bokmanus-maltning/ Sedan, se till exempel: Briggs, Dennis E., Malts and malting (London: Blackie Academic & Professional, 1998). Hertrich, Joseph D., ”Topics in brewing: malting”, Master Brewers Assocation of the Americas Technical Quarterly 50, nr. 4 (2013), s. 131–141. Litteraturen om mältning är omfattande men jag tror vi får stanna här. Alldeles för kort om Saladinlåda: https://en.wikipedia.org/wiki/Saladin_box David är skeptisk till Davids påstående att man kölnar i Saladinlådor, det är framför allt en låda där groningen sker. Saladinlådor! https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/d/d2/Bef%C3%BCllung_eines_Keimkastens.jpeg CC BY-SA 3.0 Peter Schill, https://en.wikipedia.org/wiki/Saladinbox#/media/File:Bef%C3%BCllungeines_Keimkastens.jpeg https://www.wolfers.se/wp-content/uploads/2025/02/saladin.jpg Källa: Stopes, Henry, Malt and malting: An historical, scientific, and practical treatise, showing, as clearly as existing knowledge permits, what malt is, and how to make it (London: F. W. Lyon, 1885). Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

11 Feb 41min