Så använder Ukraina svenska vapen i strid

Major, Roger Djupsjö om vilken effekt det svenska vapenstödet till Ukraina haft.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Major Roger Djupsjö, lärare vid Försvarshögskolan arbetar i Ukraina med det svenska vapenstödet och att utbilda soldater. Han är en av alla experter som hörs i media som tillbringat mest tid i Ukraina.

– Det jag sysslar med är framförallt att se till att de här olika sakerna som skänkts till Ukraina fungerar.

Sverige har skickat vapen och ammunition värt omkring 50 miljarder kronor. Det allra värdefullaste som Ukraina fått menar Djupsjö är stöd till luftvärn.

– Luftvärn gör att Ukraina fortfarande kan ha ett samhälle och ett land som fungerar, för det handlar inte bara om att skydda trupperna vid fronten utan det handlar ju också om att skydda infrastruktur. Där har vi bidragit en del till den förmågan faktiskt och jag måste säga det är det viktigaste.

Sverige har också skickat, bland annat artillerisystemet Archer, stridsfordon 90 och stridsvagn 122. Det har gett Försvarsmakten en unik möjlighet att på riktigt se hur deras vapensystem fungerar på slagfältet.

– Även om man testar ett fordon på övningar hemma så blir det ju inte samma sak som när det är på riktigt, när man utsätts för motståndarens artilleri eller motståndarens motåtgärder. Så att man har fått många erfarenheter.

När de svenska vapnen används som de ska fungerar de lika bra som det var tänkt på förhand. De har visat sig vara bättre än de ryska motsvarigheterna, men kriget förs inte alltid som i skolboken. Vissa vapen har använts på fel sätt. Ett exempel är stridsvagn 122.

– I det här ställningskriget har en del av vagnarna nästan använts mer som artilleripjäser än som stridsvagnar och då är den inte lika överlägsen de ryska vagnarna, men använder de den på det sättet som den är tänkt och den har sina största fördelar så har den varit ett bra vapen för Ukraina.

Hopp om framtiden

Det pratas allt mer om att kriget kan ta slut eller att någon form av fred kan komma till stånd under 2025. Frågan är på vilka villkor och hur beständig freden kan bli. Vi bad Roger Djupsjö ge tre exempel från historien på fredsavtal som visar att en fred kan bli långvarig. Det första exemplet är Andra världskriget:

– Det jag tycker man kan se efteråt är det att man satsar på att bygga upp Tyskland och ge dem hjälp att bygga upp en demokrati. Och den demokratin är ju en av världens starkaste demokratier idag.

Det andra exemplet är Syd- och Nordkorea. Där skedde ett stillestånd som delade ett land mitt i tu

– Och det är ju inte lyckat att dela ett land men samtidigt så har ju den freden trots allt hållits under alla de här åren. Och med internationell hjälp så har det fortfarande inte genomfört mer krigshandlingar efter det här fredsslutet.

Det tredje och sista exemplet Djupsjö bjuder på är freden efter kriget i det forna Jugoslavien, som var ett blodigt inbördeskrig i modern tid.

– Det finns många som säkerligen inte är nöjda idag, men trots allt så har ju freden mer eller mindre hållits sedan dess.

– Det går att få slut på krig och man kan komma fram till lösningar som ändå kan vara ganska länge. Det kan man väl ändå se som positivt.

Kalle Glas, Gräns
grans@sverigesradio.se