REPRIS: Vem är vis?

På scenen framför rullstolarna står två skådespelare och spelar upp vad som hände för länge sedan: en flicka och hennes syster bråkar om huruvida de ska våga gå förbi likboden och bort till dasset eller inte. Det är premiär för improvisationsteater för dementa på äldreboendet Tallhöjden i Södertälje och det som spelas upp är de dementas egna minnen. För trots att de har oerhört dåligt närminne är vissa händelser från barndomen fortfarande mycket tydliga. Dagens Kropp & Själ tar reda på vilka minnen som sitter kvar längst och varför. Gäst i studion är Agneta Herlitz, professor i åldrandets psykologi vid Karolinska Institutet. Dessutom handlar det om hur man kan öva upp sitt minne med enkla medel. Minnesmästaren Mattias Ribbing ger sina bästa tips, han menar att det handlar om att skapa bilder i huvudet. Och så besöker Kropp & Själ ett av vårdens skuggyrken, ett yrke man kanske inte ens tänker på finns. Sara Bodin studerar till obduktionstekniker och lär sig ta hand om döda kroppar på sjukhus och göra grovjobbet vid obduktioner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Aug 201254min

Höger och vänster är begrepp som genomsyrar hela vårt samhälle. Vi har högertrafik, står till vänster eller höger i politiken och är antingen vänster- eller högerhänta. Men vilken betydelse har de här orden i det verkliga livet?Daniel Casasanto, professor i psykologi vid The New School for Social Research i New York menar att vår höger- och vänsterhänthet påverkar hur vi väljer. I sin forskning lät han personer titta på två ansikten och det visade sig att högerhänta hade en tendens att ge mer positiva omdömen om personen som stod just till höger, vänsterhänta var däremot mer förtjusta i den som stod  till vänster.Även vår hjärna delas upp i vänster och höger, förenklat brukar man säga att den högra sidan är mer känslomässig medan den vänstra står för det logiska tänkandet. Men hur väl stämmer det här egentligen? Hamid Ghatan, hjärnforskare vid Karolinska institutet, reder ut begreppen. Dessutom: Det viktigaste i livet är hälsan, men vad kan man egentligen få veta om hur man egentligen mår? Kropp och själ går på hälsoundersökning. Programledare: Danjel Nam Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Aug 201254min

Alla känner vi igen känslan. Och alla är vi någon gång slav under den. Nervositeten. En stressreaktion som startar uråldriga fysiologiska mekanismer i kroppen och som har utvecklats för att vi ska klara av livshotande situtationer. Orsaken till att den drabbar oss är för att den förbereder kroppen för kamp och flykt. Men vad ska vi med nervositeten till - och för vilken kamp och flykt förbereder den oss för idag?Vi besöker platsen där nerverna sitter i väggarna, Dramaten i Stockholm. Regissören till föreställningen "Fanny och Alexander", Stefan Larsson, berättar om hur han hanterar sina skådespelares nervositet och vänder det till något användbart. Dessutom undersöker vi hur svenska fotbollslandslaget drabbades av premiärnerver i öppningsmatchen mot Ukraina i herrarnas fotbolls-EM. Beroendeforskaren Fred Nyberg vid Uppsala universitet berättar vad som händer i kroppen när nervositeten drabbar oss. Och så försöker vi bota en fobi som vi burit med oss under flera år - att tala inför folk - med KBT-psykologen Anna Benicht Karlstedt. Programledare är Danjel Nam. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

31 Jul 201254min

PROGRAMMET ÄR EN REPRIS FRÅN I VÅRAS Hur länga ska du leva? är frågan för dagen. Programmet handlar om vad som styr människors åldrande och om varför vi åldras på olika sätt. Vi träffar Tord Lyseving som är frukterian och tänker bli 138 år gammal och Karim Jebari, filosofen som tänker bli 10 000 år. Bara den som lever får se hur rätt de får, men än så länge kan vi fundera på vad man hittills vet om människans absoluta maxålder. Ett som är klart är i alla fall att allt fler människor kommer att uppleva sin 100-årsdag. Därmed blir det också allt viktigare att lösa hur man ska kunna bli så pass gammal utan krämpor och värk. Kropp & Själ åker till Leeds där professor John Fisher och hans kollegor håller på att ta fram "reservdelar" för att vi ska kunna leva 50 aktiva år efter 50-årsdagen. Det handlar om konstgjord vävnad som ska kunna ersätta uttjänta kroppsdelar och hålla oss på banan i decennier. Övriga gäster i programmet är Brun Ulfhake, professor vid Karolinska Institutet och Lars Wilhelmsen, professor emeritus vid Göteborgs universitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Jul 201254min

PROGRAMMET ÄR EN REPRIS FRÅN I VÅRAS Du spottar i ett litet plaströr och skickar det för analys. Svaret kommer per post eller via en hemsida inom några veckor. Tekniken är enkel och har funnits i några år nu, men frågan är vad vill du egentligen veta om dina gener? Och vad ska du ha informationen till? Vetenskapsjournalisten Lone Frank vågade inte gå på mammografi, hon ville inte få reda på att hon också hade bröstcancer, den sjukdom som tog död på både hennes mamma och mormor. Men sedan tog nyfikenheten över, hon ville veta vilka anlag hon bar på, och gjorde ett dna-test. I dagarna kommer hennes bok om genteknik ut på svenska och hon tror själv att alla inom en snar framtid kommer att testa sin arvsmassa. Dagens program diskuterar vad vi ska med den här kunskapen till, och vad man egentligen kan utläsa ur sin arvsmassa. En förhöjd risk är ju trots allt bara en risk, och mycket annat spelar in för om du ska utveckla en viss sjukdom. För 37-åriga Ylva Rugentin utlöste DNA-testet en kris, då hon fick veta att hon har ärft sin mammas anlag för Huntingtons sjukdom. Men idag är hon glad att hon gjorde testet och fick veta vad som väntar. Gäster i programmet är Ulrika Hösterey Ugander, psykolog och genetisk vägledare vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, Emma Tham, läkare i klinisk genetik vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna samt Johan Björkegren, forskare vid Karolinska Institutet och medicinsk rådgivare på ett företag som säljer dna-test till privatpersoner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

17 Jul 201254min

PROGRAMMET ÄR EN REPRIS FRÅN I VÅRAS Stress var för länge sedan en central mekanism för vår överlevnad, men idag förknippas det mest med något dåligt. Man blir sjuk av stress, bankerna är stressade och dubbelarbetande småbarnsföräldrar och unga tjejer är stressade, och inför jul är vi alla mer eller mindre stressade. Men vad menar vi egentligen när vi talar om stress? Idéhistorikern Maria Björk tycker att begreppet stress blivit urvattnat och att vi borde skilja på olika typer av stress, den lättare hämta-på-dagis-stressen borde skiljas från svårare posttraumatisk stress till exempel. Dagens program tar reda på hur man kan vända stressen till den positiva kraft den en gång var och undvika att den tar över tillvaron helt och hållet. För brandmannen Bosse Sjödin är stressreaktionen helt avgörande när larmet går och han ska fokusera på att rädda liv. För att det inte ska bli övermäktigt är kontroll viktigt, och att vara förberedd på uppgiften. Forskningen visar att det som händer mellan stresstopparna är betydligt viktigare för hur man mår än det höga tempot och stresspåslaget i sig. Gäster i studion är också stressforskarna Marie Söderström och Dan Hasson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

10 Jul 201254min

PROGRAMMET ÄR EN REPRIS FRÅN I VÅRAS År 2012 är en rökare inte bara någon som röker. En rökare får räkna med att bli ifrågasatt för sitt beteende hela tiden, en rökare är en person som inte vet sitt eget bästa, en rökare har liv på sitt samvete och kan bli nekad operation på grund av sin rökning. Dagens program diskuterar hur attityden mot rökare har förändrats och hur det påverkar viljan att röka. Har man rätt att bestämma över sin egen hälsa, och varför är just rökning det av alla destruktiva beteenden som utomstående anser sig ha rätt att klaga på? Knappast någon har väl missat att rökning är skadligt för hälsan, men de argumenten biter inte alltid, rökning ökar till exempel bland tjejer i 15-års åldern. Inom populärkulturen har bilden av rökaren förändrats radikalt sedan 50-talet, från att skildra en glamorös livsstil till att förknippas med utslagen underklass. Vi träffar Ulrika Torell, forskare i kulturhistoria som har studerat hur rökning framställs i veckopress och reklam. Även antirökkampanjerna har genomgått en förändring. På 70-talet var den försiktig och försynt, på 90-talet var det istället skrämselpropaganda som gällde med affischer på död lungvävnad och cancersvulster. Margareta Haglund har arbetat mot rökning i över 30 år. Författaren Stig Larsson håller på att trappa ner rökningen, det är svårt men nödvädigt efter att han blev mycket sjuk. Gäster i programmet är Hans Gilljam, ordförande för Läkare mot Tobak, Peter Wirbing, beroendeterapeut samt filosofen Karim Jebari. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Jul 201254min

Kan skogen läka oss från utbrändhet och stora trauman. Och vad är det i skogen som vi gör att vi kan känna ett inre lugn? Det handlar dagens program som idag har rubriken - Den läkande skogen. För den som blivit drabbad av utmattningssyndrom, det vill säga utbrändhet på grund av stress, återhämtar sig snabbare genom att vistas i skogen, än den som inte gör det. Det påstår skogsforskarna Ylva Lundell och Ann Dolling på Lantbruksuniversitetet i Umeå som gjort en studie på sjukskrivna. De hoppas på att skog i framtiden ska skrivas ut på recept. Dessutom hör historien om Yusra Moshtat som lärde sig att skogen var farlig när hon var liten och hur hon kom över sorgen och smärtan efter sin förlorade son i skogen. Och hur ser vi på den medicinen som kommer från skogen idag? Enligt Läkemedelsverket använder var femte person naturpreparat varje vecka - men vad finns det för belägg att det funkar? Programledare är Danjel Nam. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

26 Jun 201254min