När vi kom ut ur mörkret

Praktfulla slott, rika städer och mäktiga fornfynd skulle på 1600-talet sälja in stormakten Sverige på kontinenten. Mannen som fick jobbet att skapa bilden av stormakten var Erik Dahlberg och hans praktverk Suecia Antiqua et Hodierna har kommit att prägla vår bild av det svenska 1600-talet. - Jag tror att de flesta av oss idag skulle känna igen hans bilder, vilket nog är ganska unikt för en bok ifrån 1600-talet, berättar historikern Jonas Nordin vid Kungliga Biblioteket. Vetenskapsradion Historia bläddrar bland plancherna på slott och borgar, och närstuderar vad de små människofigurerna i förgrunden egentligen sysslar med. - Här finns exempel på en person som står och urinerar mot Wrangelska palatset, visar Jonas Nordin, men faktum är att många av figurerna egentligen är fransoser, inte svenskar. Kungliga Bibliotekets digitaliserade version av Suecia Antuqua et Hodierna hittar du . Vetenskapsradion Historia granskar också bioaktuella filmen The Way Back tillsammans med historikern Thomas Roth. En berättelse, inspirerad av verkliga händelser, om en makalös flykt från ett sovjetiskt gulagläger genom sibiriska skogar, kinesiska öknar och över Himalaya. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

24 Mar 201124min

Knästående och med händerna knäppta som en svensk Lucia. Så bad medeltidens svenska bönder. Religionsvetaren Viktor Aldrin har som förste forskare gjort de medeltida bönderna hörda igen, efter mer än 500 års tystnad. - Man bad till gud, Jesus och Maria, men faktiskt förvånandsvärt sällan till helgonen, berättar han. Bara i extremfall, när man led av svåra sjukdomar, eller då nära anhöriga låg för döden, tycks helgonen ha kallats in i bönerna, menar Viktor Aldrin, som gått igenom de få historiska källor som skvallrar hur och varför vanligt folk bad under medeltiden. - För dåtidens människor var religionen allt, och det mesta handlade om att förbereda sig för livet efter detta, men trots skillnaderna i tid verkar innehållet i bönerna och sättet som folk bad på, skilja sig mycket litet genom seklerna, berättar Viktor Aldrin. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också aktuell forskning om medeltidens klosterkultur. Historikern Wojtek Jezierski har undersökt det medeltida benediktinerklostret i Sankt Gallen i nuvarande Schweiz, där livet i stor utsträckning påminde om verkligheten i dagens fängelser eller mentalsjukhus. - Om man betraktar klostret på samma sätt som vi gör med dagens slutna institutioner kommer man närmre klosterlivet som det kan ha tett sig under medeltiden, menar forskaren. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

17 Mar 201124min

Omkring 26 000 personer kan idag hävda att det tillhör den svenska adeln, eftersom de ingår i någon av de drygt 700 svenska adelsätter som ännu inte utslocknat. Somliga är rika, andra fattiga, somliga omhuldar sitt adliga namn, andra föraktar det. Vetenskapsradion Historia söker efter den svenska adelns rötter tillsammans med historikern Bo Eriksson, aktuell med ett nytt standardverk om den svenska adelns historia. - Det finns en tydlig startpunkt vid Alsnö stadga 1280, men jag vill mena att det också fanns en lång period av uppvärmning för fenomenet adel i Sverige, som kanske började någon gång på 500-talet, säger Bo Eriksson. Vad det inneburit att vara adlig har dock förändrats mycket genom historien, från riddartidens tornerspel, via 1600-talets adelsrepublik under Axel Oxenstierna, till ståndsriksdagens undergång 1866. - Men adeln har varit mästare på att anpassa sig till nya tider, menar Bo Eriksson. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också 1800-talets främsta kulturklubb - Götiska Förbundet som drog igång för exakt 200 år sedan. Föreningen hade som sitt främsta syfte att väcka fosterländska känslor bland svenskarna, och deras tankar genomsyror oss faktiskt ännu idag, menar forskaren Torkel Molin. - Götiska Förbundets idéer om den fria svenske bonden och den krigiske vikingen präglar fortfarande många svenskars självbild, säger han. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

10 Mar 201124min

Idag ska RUT-avdrag och hushållsnära tjänster hjälpa oss med livspusslet. Skatterabatten har kritiserats, men systemets popularitet talar för att hembiträdet har gjort stark come-back i de svenska hemmen. Vetenskapsradion Historia söker hembiträdets historia, och hennes kamp för drägliga arbetsvillkor. I dagarna är det exakt 75 år sedan svenska hembiträden förenades i organisationen Hembiträdesföreningarnas Centralkommitté och historikern Lisa Öberg berättar om hembiträdets politiska strid. Dessutom uppmärksammas den internationella kvinnodagen, som i år fyller 100 år. Vetenskapsradion Historia träffar historikern Ulla Wikander som berättar om hur det gick till när kvinnodagen drog igång 1911, och hur dagens popularitet skiftat genom åren. Och hur ska man egentligen fira en kvinnodag? Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

3 Mar 201124min

Mellan åren 1500 och 1800 drabbades hundratusentals européer av fångenskap och slaveri i de så kallade Barbareskstaterna i Nordafrika. Bland alla offer för detta slaveri kan också räknas bortåt 1 000 svenskar - sjömän och handelsmän på svenska fartyg som kapades av musilmska slavjägare. Historikern Joachim Östlund försöker i ett aktuellt forskningsprojekt spåra de svenska slavarnas öden. - Det här är en historia som är näst intill bortglömd idag, men som kan säga oss mycket om vår egen syn på frihet och fångenskap, och på vem som egentligen kan betraktas som slav. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också slavberättelsen i Sydafrika som nu engagerar en hel nation. Slavmyteriet på skeppet Meermin ägde rum 1766, då 140 madagaskiska slavar revolterade mot besättningen och tog kommando över fartyget. Revolten slogs emellertid tillbaka när skeppet gick på grund utanför Kapstadens kust, och nu söker marinarkeologen Jaco Boshoff efter vraket av Meermin, i hopp om att sprida ljus över det sydafrikanska slaveriets historia. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

24 Feb 201124min

Ismannen Ötzi har fascinerat en hel värld. 2 000 år äldre än Tutankhamun har Ötzi, som hittades i de italienska alperna 1991, gett forskare helt nya insikter i brånsålderns Europa, och hur det var att leva och dö här för 5 000 år sedan. I mars öppnar museet i Bolzano, där ismannen numera förvaras, en stor specialutställning om ismannen, som sammanfattar de senaste 20 årens forskning om Ötzi och Vetenskapsradion Historia har gjort en förhandstitt. Dessutom uppmärksammas aktuell forskning om forntida spel. I den urgamla Induskulturen har arkeologerna genom åren gjort mängder av fynd av tärningar och spelpjäser, och nu sammanfattar arkeologen Elke Rogersdotter vad spelandet egentligen betydde för forntidsmänniskorna. - Att spela spel tycks ha spelat en central roll i den här kulturen, och en viktig del av vardagen, berättar hon. Att studera spelandet och människornas lekfullhet är också ett sätt att komma närmre de enskilda inviderna i denna forntida kultur, menar Elke Rogersdotter. Inspirerade av forntidsspel recenserar Vetenskapsradion Historia också aktuella brädspelet Battle Cry, där man som spelare återskapar några av de mest kända fältslagen under det amerikanska inbördeskriget. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

17 Feb 201124min

Sophia Elisabet Brenner var 1600-talets svenska kändispoet och landets första uttalade feminist. I bröllopsdikter och begravningspoem kom hon att förtjusa den svenska stormaktens ekonomiska och kulturella elit, men hon nådde också berömmelse runt om i Europa. Vid hennes död 1730 hyllades hon som den tionde sånggudinnan. - Idag kan hon lära oss att historiens utveckling inte är linjär, utan att det på 1600-talet fanns möjligheter för kvinnor med hennes begåvning att gå mycket långt, berättar Valborg Lindgärde, en av redaktörerna till en aktuell antologi om Sophia Elisabet Brenner. Mer om Sophia Elisabet Brenner kan du läsa . Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också det i dagarna 100-åriga konstverket Midvinterblot som pryder Nationalmuseets entréhall. Redan från start har verket upprört och kritiserats, till konstnärens egen stora irritation. - Såväl arkeologer, som konstkritiker och konstnärer tyckte att verket inte höll måttet, berättar Karin Sidén, forskningschef på Nationalmuseum, som sedan 1990-talet köpt tillbaka konstverket med hjälp av privata donationsmedel. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

10 Feb 201124min

I februari 1811 uppmandes Gotlands bönder att ställa sig till den svenska krigsmaktens förfogande. Detta var startskottet till den allmänna värnplikten, som skulle komma att definiera svensk försvarspolitik under nära 200 år. - Inspirationen kom från revolutionens Frankrike, och Napoleons arméer, som visade att värnpliktsarméer kunde erövra en hel kontinent, berättar historikern Lars Ericson Wolke. Värnplikten kom att få stor betydelse för att etsa samman det svenska folket, och för att demokratisera Sverige, men frågan är vad som kommer att hända när systemet nu gått i graven. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också bioaktuella filmen The Kings Speech, som skildrar den brittiske kung George VI:s kamp mot sin stamning. Historikern Thomas Roth menar att kungens tal under andra världskriget spelade en central roll för det engelska folkets kampvilja. - Kungens tal och hans utnyttjande av radiomediet kom att få stor betydelse för den engelska krigsmoralen, säger Thomas Roth. Alla känner vi till Winston Churchills berömda tal, men kungens tal var lika viktiga. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

3 Feb 201124min