Maror och människooffer i Ströja

Hon var protestantismens försvarare och Sveriges enda kvinnliga kung som valde att avsäga sig tronen och omfamna fiendens religion. På 1600-talet tecknades nidbilder av pojkflickan men idag har hon blivit queerikon. På Livrustkammaren är drottning Kristina nu aktuell i den första utställningen om henne på över femtio år. Vetenskapsradion Historia följer med intendenten Sofia Nestor för att spegla de många bilderna av Kristina, från den pappaälskande rultiga tvååringen, via den politiska balettdansösen till den påstådda hermafroditen som hade smak för katolska kardinaler. Med anledning av aktuella Fyra dagar i april berättas också historien om påskkravallerna i Uppsala 1943. Författaren Magnus Alkarp har grävt i arkiven kring det våldsamma tumultet vid Uppsala högar då polisen stormade in bland antinazistiska motdemonstranter med dragna sablar. Han berättar om ett ögonblick i historien då högerextremism och demokrati stod öga mot öga i Sverige, och där stormakterna med spänning följde utvecklingen i det land som hittills undgått en ockupation av Tredje Riket. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

18 Apr 201324min

Vad hade hänt om Hitler förvägrats Sudetområdet 1938? Om Caesar inte korsat Rubicon och Kina upptäckt Amerika före Columbus? Stian Nordengen Christensen har som en av få forskare intresserat sig för så kallad kontrafaktisk historia - historien om det som kunde ha hänt. - Det handlar om att förstå hur svårt det egentligen är att lära av historien, menar han, och hoppas att hans avhandling skall hjälpa till att föra in en smutskastad teori i det akademiska finrummet. Vetenskapsradion Historia besöker också dataspelsföretaget Paradox i Stockholm för att ta reda på varför kontrafaktisk historia attraherar datorspelskonsumenter. I spelens värld handlar det om att styra ett historiskt rike genom seklerna men där det finns stora möjligheter att omforma historien efter sina egna idéer. - Behållningen i våra spel är att man får ändra på historien och göra lite som man vill med den, säger Henrik Fåhraeus, speldesigner. Programledare är Tobias Svanelid. Nedan följer en lista på böcker och spel på kontrafaktiskt tema: Virtual History av Niall Ferguson Ödets fingrar av Alf Henrikson Attentatet i Pålsjö skog av Hans Alfredson What if-serien av Robert Cowley Mannen i det höga slottet av Philip K Dick Konspirationen mot Amerika av Philip Roth Faderland av Robert Harris Civilization-serien av Firaxis Europa Universalis av Paradox Victoria av Paradox Hearts of Iron av Paradox Total War-serien av Creative Assembly Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

11 Apr 201324min

Nu har sista delen i flerbandsverket Sveriges Historia lämnat tryckeriet och Vetenskapsradion Historia undersöker hur den pinfärska berättelsen om Sverige mellan 1965 och 2012 ser ut. - Det är första gången som jag läser en seriös genomgång om historia som utspelas under min egen livstid, menar Maja Hagerman som kommenterar bokverket. Hon menar att det är en historisk händelse i sig att Sverige nu får ett uppdaterat historiskt standardverk, för första gången på drygt 50 år. Kjell Östberg är en av författarna till boken och vill att boken ska hjälpa till att ge analytiska verktyg för att kunna förstå vår nära historia, liksom samtiden. - För första gången ligger nu historikerna i takt med medborgarna och jag hoppas att boken kommer att användas i samhällsdebatten, säger han. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

4 Apr 201324min

- Låt stormaktstidens städer inspirera framtidens! Det menar Nils Ahlberg, författare till boken Svensk stadsplanering, där han driver tesen att stormaktstidens svenska stadsbyggnadsprojekt är en viktig kulturell och ekonomisk resurs att ta hänsyn till i planerandet av våra framtida stadsomvandlingar. Vetenskapsradion Historia träffar honom vid Slussen i Stockholm för att försöka läsa spåren av den äldre historien på platsen, och resonera hur de bäst kan bevaras efter en ombyggnation. Dessutom uppmärksammas Floridas 500-årsjubileum, en berättelse om guld, förgiftade pilar och den eviga ungdomens källa. 1513 landsteg den förste europén i Florida, spanjoren Ponce de Léon, som kom att ge platsen dess namn. Långt senare kom han att associeras med människans mångtusenåriga dröm om evig ungdom, då det påstods att hans egentliga mål inte var guld och rikedomar, utan evigt liv. Historikerna Dick Harrison och Dag Blanck berättar hans historia och varför den spanska besittningen i USA fått så liten uppmärksamhet i amerikansk historieskrivning. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

28 Mar 201324min

Thor Heyerdahls balsaflotte Kon-tiki är återigen aktuell på bioduken, samtidigt som hans teorier om hur Stilla havets öar koloniserades får allt större gehör. Vetenskapsradion Historia undersöker vad forskningen idag säger om indianresor i Polynesien. - Faktum är att allt fler forskare börjar snegla mot Sydamerika för att förstå den särpräglade kulturen i östra Stilla havet, berättar arkeologen Helene Martinsson Wallin. Dessutom uppmärksammas det pågående forskningsprojekt som kartlägger vårt historiska behov av att tala med änglar. Idag är det norska prinsessan Märtha Louise som gjort sig känd som änglapratare, men på 1600-talet var det oftare enkla bönder och bondflickor som nåddes av änglabudskap. Och budskapen handlade inte sällan om att just kungafamiljen och de besuttna i samhället skulle göra bot för att inte drabbas av guds straff. - Änglabudskapen hade en revolutionär politisk sprängkraft i det förmoderna samhället, berättar Arne Bugge Amundsen som leder forskningsprojektet. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

21 Mar 201324min

Mer än 600 svenska stridspiloter omkom i haverier under kalla kriget. Detta trots att Sverige inte var inblandat i ett enda flygstridsuppdrag. Vetenskapsradion Historia undersöker hur det kunde komma sig att svenska politiker ansåg att den inhemska flygvapenutvecklingen var värd det extremt höga priset i människoliv, och hur flygvapnet kunde tillåta fredstida övningar som skördade hundratals offer. - Det här är ett okänt nationellt trauma, menar historikern Mikael Nilsson som undersöker pilotdöden i Sverige. Kontakta Mikael Nilsson på mikael.nilsson@historia.su.se om du själv har erfarenheter av den svenska pilotdöden. Dessutom besöker vi den aktuella utställningen på Åland som berättar historien om ögruppens mest legendariske redare - Gustaf Erikson. Under flera decennier i början av 1900-talet hade han en av världens största segelflottor som fraktade vete ifrån Australien till Europa, och hans skepp vann regelbundet kappseglingar på traden. - Han seglade med slimmad besättning för att hålla kostnaderna nere, vilket gjorde resorna riskfyllda om någon ombord skadades, berättar Hanna Hagmark-Cooper på Ålands sjöfartsmuseum. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

14 Mar 201324min

I hundratals år var det Sveriges bönder som hade ansvar att bygga och underhålla landets vägar. Det var ingen strålande idé, visade det sig, och fick svåra konsekvenser för äldre tiders resenärer. Vetenskapsradion Historia undersöker hur systemet med de dåliga vägarna egentligen fungerade. - Det finns mängder av resedagböcker som vittnar om hur obekvämt det var att resa i Sverige, och ända långt in på 1900-talet finns berättelser om hur bilar rasat av dåligt underhållna vägbanor, berättar Erik Lindberg som kartlägger de svenska vägaras historia. Dessutom uppmärksammas boken "Himmlers Norge" som reder ut varför SS var så fixerade vid vårt västra grannland. Författaren Terje Emberland menar att Himmlers mål var att förvandla Norge till en nazistisk ordensstat. - Ett viktigt steg i processen var att skicka norska frivilliga till östfronten, där de skulle strida och härdas för att sedan återvända till ledande befattningar i statsförvaltningen. Men Himmlers kärlek till Norge var till största delen obesvarad, visar forskarna bakom boken. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

7 Mar 201324min

Lejonen på Lejonbacken och utsmyckningarna i den kungliga representationsvåningen är produkter av fransk hantverksskicklighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Stockholms slott skulle smyckas för 300 år sedan lockades Europas främsta konstnärer till Sverige med rekordgenerösa kontrakt.- Fransmännen hade med sig hela verkstäder och dessutom sina familjer, men lade på så sätt också grunden för ett svenskt konstnärskap under 1700-talet, berättar Linda Hinners som undersökt hur livet tedde sig för de fransmän som arbetade på Stockholms slott tiden runt år 1700.- Utmaningarna var många, fortsätter hon. Bland annat brann ju slottet 1697, precis efter att fransmännen färdigställt en stor del av arbetet. Det var bara att börja om från början igen, berättar Linda Hinners.Dessutom uppmärksammas den pågående fasadrenoveringen på slottet, som beräknas pågå i drygt 20 år! Tobias Svanelid kryper in under byggställningarna tillsammans med Lotta Günther och Malin Myrin på Statens fastighetsverk som nu inlett andra etappen av detta gigantiska renoveringsarbete.- Det handlar om att byta ut en stor del av slottets fasadsten, och att lägga på ny puts – ett arbete som också idag kräver att vi tar in utländsk kompetens från bland annat Danmark, berättar Lotta Günther.

28 Feb 201324min