Så krymptes huvuden

Det har blivit dags för Vetenskapsradion Historias traditionsenliga julklappstips, där vi tipsar om historiska böcker och spel som kanske kunde passa tt lägga under julgranen. Tobias Svanelid och Urban Björstadius har botaniserat i höstens bokutgivning och hittat böcker om såväl barbarkrig, ryska tsarer och tystnad. Dessutom ger sig strategispelspanelen i kast med två civilisationsbyggarspel - Seven Wonders och Sid Meiers Civilization: The Boardgame. Dessutom bevistas världspremiären av Vasa 1628, filmskaparen Anders Wahlgrens 1600-tals-Avatar, där stormaktstidens Stockholm återskapats med hisnande digital teknik. Böcker och spel som nämns i programmet: "Tystnader och tider" av Eva Österberg "Hur man vinner på slagfältet" av Rob Johnson, Michael Whitby, John France "Barbarernas dag" av Alessandro Barbero "The Silver Bible", Lars Munkhammar "Ryssland" av Kristian Gerner "Göring" av Niclas Sennerteg "Jerusalem" av Simon Sebag Montefiore "Allt du behöver veta om världshistorien" "Vasa 1628" av Anders Wahlgren "7 Wonders" av Antoine Bauza "Sid Meier's Civilization: The Board Game" av Kevin Wilson Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15 Des 201124min

För exakt femtio år sedan invaderade indiska trupper den portugisiska kolonin Goa. Efter bara något dygns strider gav den portugisiske befälhavaren upp kampen. 451 år av portugisiskt styre var slut, men när den indiska provinsen Goa nu förbereder sig för att fira femtioårsminnet av befrielsen är minnet av kriget splittrat. - Det hade varit bättre om Portugal hade fortsatt att styra i Goa, menar Percival Noronha, en närmare 90-årig goan som minns kolonialtiden i ett romantiskt skimmer. - Vi levde i en diktatur på den tiden, och har idag, trots korruption och miljöförstörelse, ändå demokrati och frihet, menar Jayram, som var delaktig i goanernas frihetskamp på 1950-talet och satt tre år i portugisiskt fängelse för sina åsikter. Men trots bittra minnen från kolonialtiden har det portugisiska arvet blivit en allt viktigare del av den goanska identiteten, och nu ordnas kulturhistoriska vandringar i de gamla portugisiska stadsdelarna. - Det är både indiska och europeiska turister som lockas av detta unika kulturarv, berättar Jack Ajit Sukhija, som driver ett kulturhistoriskt hotell i Goas huvudstad Panjim. Frågan är bara om detta kulturarv kommer att överleva de förändringar som nu omvandlar Goa. Allt fler indier från andra delar av landet flyttar till Goa, och andelen kristna eller portugisisktalande blir allt färre. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Des 201124min

1510 steg den portugisiske erövraren och upptäcksresanden Afonso de Albuquerque i land i Goa på Indiens västkust. Det blev startskottet på Portugals 451 år långa koloniala imperium i Indien - ett imperium som slogs i spillror för 50 år sedan. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid reser till dagens Goa för att leta efter spåren efter den portugisiska tiden. - Under sin storhetstid kallades Goa för Den gyllene staden eller Österns Rom och det sades allmänt att om man hade sett Goa behövde man inte se Lissabon, berättar Luis Dias, lokalhistoriker bosatt i Goa. Genom handel med kryddor, arabiska krigshästar och kinesiskt siden blev Goa navet i Portugals asiatiska imperium. Här grundades hundrals kyrkor, och genom missionären och jesuitmunken Francis Xavier blev Goa navet i den kristna missionen i Asien. Men kolonialmakten hade också sina avigsidor - och ännu idag väcker den katolska inkvisitionen i Goa mörka minnen till liv hos många goaner. Kolonin skulle också få allt mindre ekonomisk betydelse, och så småningom bli en mer eller mindre bortglömd portugisisk utpost. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Des 201124min

För exakt 150 år sedan inrättades Sveriges första mentalsjukhus. I slutet av november 1861 installerades de första 101 patienterna på Konradsberg i Stockholm, eller Dårarnas slott, som det kom att kallas i folkmun, och Vetenskapsradion Historia besöker platsen för att leta efter spåren av dessa patienter. - Det var en mycket modern anläggning, och jag tror faktiskt att patienterna hade det bättre här än i sina gamla hem, berättar idéhistorikern Roger Qvarsell som guidar runt bland Konradsbergs korridorer, som idag hyser Stockholms Internationella Montessoriskola. I Vetenskapsradion Historia rapporteras också om nya arkivfynd som avslöjar Sveriges inblandning i 1700-talets slavhandel. - Det är första gången vi hittat bevis för att Sverige varit inblandade i handeln med slavar i Medelhavet, berättar historikern Joachim Östlund, som gjort de graverande arkivfynden. - Det rör sig om ett flertal skepp, där jag hittat noteringar som negrer i lasten, som plockat upp afrikanska slavar i Tripoli för att sedan sälja dem i Konstantinopel ellan andra delar av det Osmanska riket, berättar Joachim Östlund. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Nov 201124min

Vems var felet när regalskeppet Vasa sjönk? Vem bestämde att Gustav II Adolf skulle stupa i Lützen? Hur stort ansvar hade människan själv för sin välgång, och hur mycket var Guds försyn? I en aktull avhandling studerar idéhistorikern Kristiina Savin frågor om lycka, olycka och risk i 1600-talets Sverige. Och tvärt emot vad som tidigare hävdats var det inte alls okej att skylla på Gud så fort en olycka drabbade. - En fartygskatastrof kunde ses som gudomlig bestraffning, som en varning, en prövning, ett mysterium eller dåligt omen, eller helt enkelt som resultatet av den mänskliga faktorn, berättar Kristiina Savin. Men varför vissa drabbades av större olyckor än andra berodde inte minst på Fru Fortunas nycker, och för 1600-talsmänniskan gällde det att beveka henne med goda gärningar. I Vetenskapsradion Historia uppmärksammas också ny forskning om vikingatidens motsvarighet till våra riksdagar - tingsplatserna. Enligt de fornnordiska sagorna var det på tingen som kungar avsattes och rättvisa skipades, men enligt arkeologen Alexandra Sanmark var de också en viktig hörnsten i vikingarnas kolonisation av Europa. - Så fort man etablerade sig på Nordatlantens öar anlade man tingsplatser för att befästa kontrollen över området, berättar hon. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

17 Nov 201124min

1842 grundades den svenska folkskolan, men hur folklig var den egentligen? I Vetenskapsradion Historia granskas den svenska skolans tidiga historia, präglad av orättvisor och galna pedagogiska projekt. - Växelundervisning ansågs vara den pedagogiska frälsningen på 1800-talet, berättar historikern Esbjörn Larsson. Den innebar att läraren undervisade ett par duktiga elever, som i sin tur skulle lära upp alla andra elever. Och frågan är hur mycket de första folkskoleeleverna egentligen lärde sig, med flumpedagogik, terminer på några få veckor, och skoldagar som bara varade några timmar. - En annan pedagogisk idé som testades i Sverige var småbarnsskolor, berättar historikern Johanns Westberg. Där förväntades tvååringar lära sig räkna procenträkning och sitta stilla i stora föreläsningssalar. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också de senaste fynden av vad som verkar vara Londons äldsta byggnad. Precis nedanför agentbyrån MI6:s högkvarter vid Themsen har arkeologer hittat en trästruktur ifrån stenåldern som verkar vara någon form av hus. - Om våra teorier stämmer är detta den äldsta byggnaden i det som senare skulle bli London, berättar arkeologen Eliott Wragg. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

10 Nov 201121min

Nyligen beslutade regeringen om ersättning till vanvårdade fosterbarn, ett unikt beslut i svensk rättshistoria. I Vetenskapsradion Historia berättas om statens försök att ta hand om fosternbarn i Sverige. Forskaren Ann-Sofie Bergman vid Linnéuniversitetet i Växjö är aktuell med en avhandling där hon undersökt vilka normer som gällt när fosterbarn placerats hos fosterfamiljer. - På 1920-talet handlade det mest om att se till att fosterbarnen garanterades varma kläder och tak över huvudet, medan senare decennier poängterade att fosterbarnet skulle hamna i en kreativt och socialt utvecklande miljö. Precis som i Astrid Lindgrens Rasmus på luffen var flickor mer populära än pojkar, under den epok när fosterföräldrar själva fick välja och vraka bland fosterbarn, och de sociala myndigheterna tog också hänsyn till barnets karaktär och utseende skulle passa ihop med fosterfamiljens, så att det skapades en illusion av en biologisk kärnfamilj. I Vetenskapsradion Historia berättas också om historiens första flygbombingar, som ägde rum i Libyen för exakt hundra år sedan. Idag flygspanar svenska Gripenplan över samma område där italienska piloter släppte världshistoriens första bomber. Historikern Lars Ericsson Wolke vid Försvarshögskolan berättar om det italiensk-turkiska kriget 1911, och vad senare tiders flygbombningar kommit att betyda för krigshistorien. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Okt 201124min

Utan 3 miljoner turkiska gästarbetare hade de tyska kugghjulen stannat på 1960- och 70-talen. Det menar historikern Werner Schiffauer, expert på migrationshistoria. I dagarna är det femtio år sedan de första turkarna kom till Västtyskland, ditforslade som boskap, utvalda för sina fysiska egenskaper. Tanken var att de bara skulle stanna några få år, för att hjälpa Tyskland på fötter efter kriget, men många kom att stanna resten av livet. Men den turkiska historien i Tyskland är lika mycket en nationalekonomisk successtory, som en femtioårig kamp för erkännande och respekt av en främligfientlig tysk majoritetsbefolkning. Vetenskapsradion Historia har besökt Berlin, där femtioårsminnet nu firas med bland annat teateruppsättningar, men träffar också historikern Anders Johnson som berättar vad den tysk-turkiska historien har för likheter med den svenska. Dessutom avslutas serien om medeltidens galna djurberättelser. På Skansenakvariet besöker historikern Bo Eriksson den ludna fågelspindeln, som faktiskt var mycket omtyckt av medeltidens zoologer, liksom ormen, som sågs som ett föredöme för alla kristna människor. Om Skansens krokodiler däremot hade bestiarieförfattarna inte mycket gott att säga - de ansågs vara lättjefulla, glupska och grät falska tårar. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

20 Okt 201124min