De hoppas på en bättre kärnkraftsteknik.

Ända sedan kärnkraftens barndom har ingenjörer strävat efter att utveckla kärnkraftssystem som bättre hushållar med uranet. De mest dominerande kraftverken, lättvattenreaktorerna, utnyttjar med dagens bränsle endast 0,7% av energiinnehållet i det uran som brutits från gruvor. Med en ny typ av snabba reaktorer och med andra bränslen skulle energieffektiviteten kunna öka avsevärt, upp mot 80%. En viktig pusselbit i den fjärde generationens kärnkraftssystem är att det finns bränsle som fungerar i de nya reaktorerna. Chalmers tekniska högskola i Göteborg leder nu ett forskningsprojekt med 100 miljoner i budget för att ta fram en ny bränsleblandning baserat på redan använt kärnbränsle, återvinning av uranbränsle helt enkelt. Det nya kärnbränsle som forskarna vill framställa bygger bland annat på en blandning av den typ av uran som man inte utnyttjar idag, så kallat naturligt uran 238, plutonium som genereras vid drift av en reaktor och olika kemiska föreningar som nitrider och karbider. Chalmers kommer tillverka bränslet av använt kärnbränsle, men det skulle även gå att nyttja de uranrester som blir kvar vid anrikningsanläggningar efter att man plockat ut det uran som används i dagens lättvattenreaktorer, uran 235. - Det är den stora uranresurs som finns, säger Christian Ekberg, kärnkemist på Chalmers som leder forskningsprojektet som fått stöd från både EU kommissionen och Vetenskapsrådet. Men en förutsättning för att det nya bränslet är andra typer av reaktorer, snabba så kallade bridreaktorer. Denna typ av reaktorer finns och har funnit ibland annat Ryssland och Japan men tekniken har brottats med problem och aldrig slagit igenom fullt ut. En anledning kan vara att uranpriserna är låga i förhållande till hela kärnbränslecykeln och det har då inte funnits någon anledning till att lägga ner mer resurser på en teknik som kan återcirkulera uranbränslet. De flesta bridreaktorer som är, eller har varit, i drift är dessutom små forskningsanläggningar och de flesta bedömare tror att det kommer ta flera decennier innan vi kan se några bridreaktorer i stor skala som fungerar optimalt. EU kommissionens motiv till att stödja forskningsprojektet där flera andra europeiska länder är inblandade handlar om att man vill ge förutsättningar för att göra kärnkraften mer långsiktigt hållbar genom att hushålla med resurserna.