Slagen om Kiev 1941 och 2022

Hon är Östersjöns bäst bevarade 1600-talsvrak och mer imponerande än Vasaskeppet. 2007 presenterades det sensationella fyndet av det så kallade Spökskeppet utanför Gotska sandön, och nu har marinarkeologerna börjat undersöka henne på allvar. Vetenskapsradion Historia träffar vrakexperten James Delgado som menar att det kan vara intressant att bärga Spökskeppet. Marika Hedin, chef på Vasamuseet, menar att alla konsekvenser av en bärgning först noga måste övervägas. För exakt femtio år sedan startade bärgningen av Vasaskeppet, ett högriskprojekt som knappast hade genomförts idag. Vetenskapsradion Historia granskar också Quentin Tarantinos bioaktuella krigsfilm Ingloriuos Basterds tillsammans med historieprofessorn Kent Zetterberg på Försvarshögskolan. Hur viktiga var egentligen elitsoldaternas aktioner bakom fiendens linjer under andra världskriget? Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

20 Aug 200924min

I vårens sista Vetenskapsradion Historia uppmärksammas det 300-årsjubilerande slaget vid Poltava. Militärhistorikern och professorn Lars Ericsson Wolke förklarar vad Karl XII:s brakförlust vid Poltava egentligen betydde för stormakten Sverige. - Kanske var det bra för Sverige på längre sikt, det som hände i Poltava, menar Lars Ericsson Wolke. Han berättar också hur slaget kunde gå så galet, och om det över huvud taget fanns en chans för Sverige att vinna slaget. Dessutom undersöks vad Poltava betytt för svenskarnas historieintresse. - Peter Englunds bok om Poltava sådde fröet till den historieboom vi ser idag, menar Lars Ericsson Wolke, och kanske är det den storstilade förlusten som fångat vårt intresse? Dessutom avslutas Vetenskapsradion Historias resa i det medeltida Västmanland med ett besök vid Stora Rytterne kyrkoruin som har anor tillbaka till vikingatiden. Arkeologen Jonas M Nordin visar runstenen på platsen som berättar om Gudlevs son Slagve, som dog i Turkmenistan för bortåt 1000 år sedan. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Jun 200924min

På rymdstationen finns en svensk träningsapparat som fungerar även i tyngdlöst tillstånd, genom att den fungerar som en jättestor jojo. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15 Jun 200919min

Vad ska du läsa i hängmattan i sommar? Välj inga böcker innan du hört Vetenskapsradion Historias årliga sommarläsningstips! Här hör du bland annat om pornografiska hällristningar och väluppfostrade barbarer, om verklighetens Kleopatra och den svenska medicinhistorien. Du får också en guidning i vilka av alla militärhistoriska böcker som är värda att ta med till stranden i sommar, och dessutom hör du den brittiske succéförfattaren Anthony Beevor berätta varför det behövs ytterligare en bok om D-dagen. Vetenskapsradion Historia fortsätter också sin resa i det medeltida Västmanland. Denna vecka guidar arkeologen Jonas M Nordin runt i Munktorps kyrka, där den helige David, Västmanlands apostel en gång verkade. Vetenskapsradion Historia boktips inför sommaren 2009: Kleopatra - Allan Klynne, PrismaBarbarerna - Terry Jones & Alan Ereira, KarnevalDambusters - Mikael Tamelander, PrismaHitler och Stalin - Niklas Zetterling, PrismaD-dagen - Antony Beevor, Historiska MediaDoktor Carlander i praktiken - Gudrun Nyberg, CarlssonsTil at stwdera läkedom - Gunnar Broberg (red.), SekelI stormens öga - Chistopher ORegan, ForumKärlek och krig - Anders Osaksson, Albert BonniersSeptember 1808 - Nils Erik Forsgård, AtlantisKinky Rockcarvings in Sweden - Hjalmar Olsson, Ord & Vision Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Jun 200924min

"Förutan wapen inga lagrar wänta", hette det i en sång från 1816. Budskapet är solklart, endast de män som är tappra nog att strida för sitt älskade Moder Svea är värda något. Historikern Hanna Enefalk som studerat dryga 1000 liknande patriotiska sånger i sin avhandling menar att sångerna och nationalismen gick hand i hand i Sverige.- Trots sina löjliga rim och sitt många gånger patetiska innehåll skulle de patriotiska sångerna forma många generationer svenskar, berättar hon.Vetenskapsradion Historia träffar henne lagom till nationaldagen i studentstaden Uppsala, där de patriotiska sångerna sjöngs allra flitigast för hundra år sedan. Dessutom börjar en resa till medeltidens Västmanland. Tillsammans med arkeologen och författaren Jonas M Nordin besöker programledare Tobias Svanelid den medeltida kyrkan i Ängsö och betraktar spåren efter det nära självständiga lilleputtriket i Mälaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Jun 200924min

Hur var det att få vinterkräksjukan på medeltiden? Och hur farligt var det att gå till doktorn för 1000 år sedan? Vetenskapsradion Historia gräver i de arkeologiska arkiven i Malmö på jakt efter fynden från medeltidens läkekonst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. - Hur man hanterar sjukdomar och hur man tar hand om sjuka säger väldigt mycket om samhället i stort, menar arkeologen Johanna Bergqvist, som forskar om den medeltida läkekonsten. Det är dags att ändra vår uppfattning om medeltiden som en mörk pesthärjad epok, menar Johanna Bergqvist. Läkekunniga gjorde allt som stod i deras makt för att bota sjukdomar och rädda liv, och förvånandsvärt ofta tycks de ha lyckats! Osteologen Elisabeth Iregren håller med. I sin forskning om barnens hälsa under medeltiden ser hon tydliga bevis för att gårdagens föräldrar var lika omvårdande som dagens. - Barnadödligheten var skyhög för 1000 år sedan, men medeltida föräldrar gjorde verkligen allt för att hålla sina barn vid god hälsa, berättar hon. Till exempel ammade man gärna i upp till två år för att ge sitt barn ett extra starkt immunförsvar. - Det finns en bild av att äldre tiders föräldrar inte brydde sig om sina barn, eftersom så många av barnen ändå dog i mycket tidig ålder. Men vi kan nu visa att så inte alls varit fallet, berättar Elisabeth Iregren. Programmet är en repris från januari 2009. Programledare är Tobias Svanelid.

28 Mai 200923min

I maj 1909 fattades beslut om att inrätta Sveriges första nationalparker. Hundra år senare står de som stolta symboler för svenskt naturskydd och miljötänkande, men vad var det egentligen för tankar som låg bakom skapandet av nationalparker?- Det handlade ju, som namnet antyder, om att skapa nationella parker som skulle spegla typisk svensk natur, berättar miljöhistorikern Sverker Sörlin. Och det viktiga var just att det skulle vara svensk natur, parkerna var ett led i nationsbyggandet i början av 1900-talet. Från början kom parkerna att stå mer eller mindre outnyttjade, men snart kom de att attrahera en upplyst elit som fått smak för natur- och friluftsliv. - Det kom att höra till allmänbildningen att kunna sin flora och fauna, fortsätter Sverker Sörlin, och det blev högsta mode att besöka nationalparkerna i fjällen. Veckans fabeldjur: gripen Vetenskapsradion Historia fortsätter dessutom att botanisera bland medeltidens bestar och monster. Henrik Otterberg, redaktör för boken Bernströms Bestiarium, berättar i seriens sista del om fabeldjuret gripen - en varelse som kan ha kommit till efter inspiration ifrån ett dinosaurieskelett! Programledare: Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Mai 200924min

Det har nu gått 75 år sedan Sveriges riksdag fattade det ödesdigra beslutet att stifta en lag som tillät tvångssteriliseringar av svenska medborgare. 42 år senare skulle 63 000 svenskar ha blivit drabbade av lagen och samtliga förlorat sina chanser att kunna skaffa barn. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar denna skamfläck i svensk historia genom att återvända till den historiker som på allvar lyft fram fenomenet tvångssteriliseringar.- Det intressanta är hur ämnet kom att skapa såna rabalder i slutet av 1990-talet, berättar Maija Runcis, som 1997 lade fram sin avhandling i ämnet och som därmed startade debatten om steriliseringarna.- Jag kan bara förklara uppståndelsen med att det handlade om att det svenska folkhemmet, i och med min avhandling, för första gången kom att kritiseras offentligt, berättar hon.Dessutom lär vi känna medeltidens vackraste fabeldjur - enhörningen. Kanske kom inspirationen ifrån noshörningar, kanske från narvalar, spekulerar litteraturvetaren Henrik Otterberg.Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Mai 200924min