Del 1: PFAS-gifternas svindlande miljardnota

Del 1: PFAS-gifternas svindlande miljardnota

Att rena vårt dricksvatten och vår miljö från de hälsofarliga kemikalierna PFAS har en svindlande prislapp. Det visar den internationella granskning som Klotet varit en del av.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programmet sändes första gången 20250114.

En växande PFAS-kris

Hälsofarliga och svårnedbrytbara kemikalier sprids i allt större utsträckning i vår miljö. En växande kris som är på väg att kosta samhället miljardbelopp att hantera.

– PFAS-halterna ökar i miljön och kemikalierna hamnar i bland annat dricksvattnet som behöver renas för att klara de gränsvärden som satts, säger Daniel Värjö, en av Sveriges Radios PFAS-experter och Klotets reporter. Han har varit en del av den internationella granskningen The Forever Lobbying Project.

PFAS ökar risk för cancer

Varje dag släpps hälsofarliga PFAS-kemikalier ut i vår miljö från industrier, från brandsläckningsskum och från när vardagliga produkter som stekpannor, regnjackor och livsmedelsförpackningar blir avfall. Ämnen som är så starka och svårnedbrytbara att – om de inte saneras bort – fortsätter cirkulera i våra odlingsmarker, vårt dricksvatten och våra kroppar under mycket lång tid. Evighetskemikalier, som de har kommit att kallas, är reproduktionsstörande och ökar risken för bland annat vissa cancersjukdomar. Forskare och experter kallar det den värsta globala föroreningsskandalen någonsin.

Internationellt gräv avslöjar PFAS kostnader

I Forever Lobbying Project, där Klotet är med, har 46 journalister i 16 länder tillsammans med forskare undersökt vad det kostar att rena bland annat dricksvatten, lakvatten på avfallsanläggningar och förorenad mark från PFAS. I ett lägre kostnadsscenario rör det sig om minst 1 100 miljarder kronor i 20 år för Europa för de utsläpp som redan är gjorda.

”Jättedyrt att rena från PFAS”

I ett högre scenario, som utgår ifrån att utsläppen fortsätter är kostnaden 25 000 miljarder kronor under en 20-årsperiod. Och det är en löpande kostnad så länge utsläppen fortsätter eftersom bland annat mer dricksvatten och mark behöver saneras, vilket är väldigt dyrt.

– Det är jättedyrt att rena dem från vattenkällor och från jord, säger forskaren Hans Peter Arp, miljökemist vid Norska Geotekniska Institutet, som har varit med i granskningen.

– Den bästa och billigaste strategin för samhället är att undvika användning eller åtminstone utsläpp av PFAS. Vi har inte räknat med kostnader för sjukvård och hälsoproblem. Och det billigaste för medborgarna är att användningen och utsläppen av PFAS begränsas nu, säger Hans Peter Arp.

Hermans dricksvatten förgiftades av PFAS

Herman Afzelius är ordförande i PFAS-föreningen i Kallinge, där invånarna förgiftats av PFAS i dricksvattnet. Han understryker vikten av att ta tag i problemet, även om det kommer att kosta.

– Det är stora stora belopp det handlar om men alternativet är ju än sämre om man inte gör någonting. Det kommer ju kosta massor med pengar och massa lidande framför allt för de som drabbas av negativa hälsoeffekter på grund av gifter som vi har i samhället, säger Herman.

PFAS-granskning i två delar

Målet med granskningen The Forever Lobbying Project är att ge en helhetsbild av en eskalerande förorening av både miljö och dricksvatten, som pågått i över 70 år. Ett problem som är på väg att kosta oss astronomiska summor att åtgärda. Detta är första delen av granskningen. – andra delen av granskningen hittar du här.


Programledare:
Marie-Louise Kristola
Reporter: Daniel Värjö
Producent: Peter Normark

I samarbete med bland andra:

Aleksandra Pogorzelska, Dagens ETC
Stéphane Horel, Le Monde
Raphaëlle Aubert, Le Monde
Eurydice Bersi, Reporters United

Episoder(1000)

Ekonomipriset 2025: hur innovation driver tillväxt

Ekonomipriset 2025: hur innovation driver tillväxt

Vetenskapsradion sänder på plats från tillkännagivandet vid Kungliga vetenskapsakademien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ekonomipriset 2025: Teknikens roll för tillväxtHur ny teknologi kan driva ihållande ekonomisk tillväxt – det handlar ekonomipriset om i år. Priset delas mellan Joel Mokyr, Philippe Aghion och Peter Howitt.Vetenskapsradion sände direkt från Kungliga Vetenskapsakademien när årets ekonomipris avslöjades. Hör pristagarnas betydelse för modern ekonomisk teori, analyser från experter och reaktioner på plats.Producent: Jonna WestinProgramledare: Camilla Widebeck och Knut Kainz Rognerud

13 Okt 20min

Ordningspoliser, tunnling och MOF:ar – Nobelprisen 2025

Ordningspoliser, tunnling och MOF:ar – Nobelprisen 2025

Immunförsvarets ordningspoliser det handlar årets Nobelpris i medicin om. Fysik och kemi kopplar ihop det riktigt lilla med världens stora utmaningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion sammanfattar 2025 års naturvetenskapliga nobelpriser. Årets medicinpris går till Mary Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi för deras upptäckter om hur immunförsvaret regleras för att inte angripa den egna kroppen. De upptäckte en särskild sorts celler som sorterar och dämpar de vita blodkroppar som är felkodade. Ett genombrott som banat väg för nya behandlingar mot autoimmuna sjukdomar och cancer.Fysikpriset handlar i år om kvantmekanik - som normalt sett beskriver bara det som händer i det mycket lilla, på elementarpartiklarnas nivå. De tre pristagarna, John Clarke, Michel Devoret och John Martinis, har gjort experiment där de fått upp kvantmekaniska effekter i större skala.Det handlar om kvantmekaniska fenomen – tunnling och energikvantisering – som de här forskarna har fått att uppträda i elektriska kretsar stora nog att hålla i handen. Ett resultat som för oss närmare framtidens kvantteknologi.Så kemin där årets pristagare Susumu Kitagawa, Richard Robson och Omar Yaghi har byggt molekylära strukturer med stora hålrum, så kallade metallorganiska ramverk. De här materialen kan fånga in koldioxid, rena vatten och till och med skörda vatten ur ökenluft. En upptäckt, som kan vara ett viktigt verktyg både för framtidens miljöteknik och medicin.Programledare: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.se

10 Okt 19min

Svante Arrhenius – föregångare på flera fronter

Svante Arrhenius – föregångare på flera fronter

Han hade ett finger med i varenda spel i Sverige, vare sig det gällde inrikespolitik eller forskning, säger författaren Jan Malmborg som skrivit den nya biografin Svante Arrhenius : nobelpristagare, kosmopolit och klimatpionjär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 3/4 2025.Svante Arrhenius (1859-1927) var Sveriges ledande forskare kring förra sekelskiftet och 1903 blev han också Sveriges förste nobelpristagare. Han förknippas idag främst med att ha påvisat växthuseffekten men han forskade framförallt kring elektricitet.Våren 2025 kom den första stora boken om Arrhenius som är en historia om en stridbar och folklig forskare som efter en kämpig start på karriären blev en av Sveriges mäktigaste och mest kända personer. Och en globalt känd forskare, som inte minst i nobelsammanhang hade en mycket stark ställning i flera decennier.Medverkar gör bokens författare Jan Malmborg samt Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi och dotterdotter till Svante Arrhenius. Programledare:Mats Carlsson-Lenart mats.carlsson-lenart@sverigesradio.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

9 Okt 19min

Nobelpris i kemi 2025: molekylbygget som kan skörda vatten ur luft

Nobelpris i kemi 2025: molekylbygget som kan skörda vatten ur luft

Vetenskapsradion sänder på plats från tillkännagivandet vid Kungliga vetenskapsakademien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Susumu Kitagawa, Richard Robson och Omar Yaghi får Nobelpriset i kemi 2025 för att de utvecklats vad som kallas metallorganiska ramverk, eller MOF - en sorts molekylbygge som kan designas för att fånga in och lagra särskilda molekyler. De kan till exempel skörda vatten ur ökenluft.Hör Vetenskapsradions direktsändning från Kungliga Vetenskapsakademien när Nobelkommittén avslöjar pristagarna. Här hittar du också ett program Vetenskapsradion gjorde 2019 med Omar Yaghi, där han bland annat berättar om sin resa från barndomens Jordanien till livet som framgångsrik forskare i USA.Producent: Camilla WidebeckProgramledare: Lena Nordlund och Björn Gunér

8 Okt 20min

Nobelpriset i fysik 2025: prisas för upptäckter om kvantmekanik

Nobelpriset i fysik 2025: prisas för upptäckter om kvantmekanik

Vetenskapsradion sänder direkt från Kungliga vetenskapsakademin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. John Clarke, Michel H. Devoret och John M. Martinis tilldelas Nobelpriset i fysik 2025. Priset ges för deras banbrytande experiment med supraledande elektriska kretsar, där de lyckades demonstrera både kvantmekanisk tunnling och kvantiserade energinivåer i ett system stort nog att hålla i handen.Hör Vetenskapsradions direktsändning från tillkännagivandet vid Kungliga vetenskapsakademin. Tillsammans med experter analyserar vi vad årets pris betyder för fysikforskningen – och för vår förståelse av världen. Producent: Annika Östman Programledare: Camilla Widebeck och Björn Gunér

7 Okt 20min

Nobelpris i medicin 2025: insikter om immunförsvaret

Nobelpris i medicin 2025: insikter om immunförsvaret

Vetenskapsradion sänder på plats från tillkännagivandet vid Karolinska institutet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mary E. Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi tilldelas 2025 års Nobelpris i fysiologi eller medicin för sina banbrytande upptäckter om perifer immuntolerans – hur immunförsvaret hindras från att angripa kroppens egna vävnader.Hör Vetenskapsradions sändning direkt från Karolinska institutet när Nobelkommittén avslöjar beslutet. Hör reaktioner, förklaringar och analyser av vad upptäckterna betyder för medicinsk forskning, behandling av autoimmuna sjukdomar och framtidens sjukvård.Producent: Camilla Widebeck Programledare: Annika Östman och Lars Broström

6 Okt 20min

Fetmamediciner, osynlighetsmantel eller porösa material – 2025 års tippade Nobelpris

Fetmamediciner, osynlighetsmantel eller porösa material – 2025 års tippade Nobelpris

Nobelprisspekulationerna kretsar kring banbrytande forskning inom medicin, fysik och kemi från tarmhormoner till rymdteleskop och klimatvänlig kemi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vilken forskning kan belönas med Nobelpris i år? Vetenskapsradion har följt spekulationerna inför tillkännagivandet av 2025 års Nobelpris i medicin, fysik och kemi. I detta samtal diskuteras flera heta kandidater: från GLP-1-hormonet som ligger bakom de nya fetmamedicinerna, till porösa material som kan utvinna vatten ur luft och bidra till klimatlösningar. Även fysikens värld bjuder på spännande möjligheter – som metamaterial med osynlighetsliknande egenskaper, inspirerade av teorier från 1960-talet, och teleskopet James Webb som ger nya bilder av universums tidiga historia. Forskningens komplexitet och dess koppling till samhällsutveckling står i centrum när möjliga Nobelpristagare diskuteras och rör sig mellan banbrytande upptäckter, långsiktig forskning och vetenskapens roll i att möta globala utmaningar.Programledare: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seReportrar: Annika Östmanannika.ostman@sr.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seLars Broströmlars.brostrom@sr.se

3 Okt 19min

Det våras för hårdtvålen

Det våras för hårdtvålen

Vad innehåller tvål egentligen? Kan det växa något i den hårda tvålens bruna ränder och vilket tvålval är bäst för miljön? Vetenskapsradion ger dig allt om tvål! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Är flytande tvål i pump mer hygienisk än hårdtvål? Och vad är det för skillnad på schampo och duschtvål? Nuförtiden kan vi iallafall lita på att tvålen har en acceptabel doft, men så har det inte alltid varit. I början av 1800-talet var den mer av en stinkbomb som innehöll slaktavfall och annat otäckt.I Vetenskapsradion berättar kemisten Ulf Ellervik tvålens historia och Sofia Bodare på Läkemdelsverket svarar på frågor om hygien och bra miljöval.Reporter Cecilia Ohléncecilia.ohlen@sr.seProducent Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker Viktor Bortas Rydberg

2 Okt 19min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
rekommandert
jss
tingenes-tilstand
dekodet-2
sinnsyn
rss-rekommandert
villmarksliv
forskningno
rss-paradigmepodden
rss-nysgjerrige-norge
tomprat-med-gunnar-tjomlid
pod-britannia
tidlose-historier
doktor-fives-podcast
fremtid-pa-frys
noen-har-snakket-sammen
rss-psykologipodcasten-synapsen
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
abid-nadia-skyld-og-skam