Cool, yes box och fräsig – Språkets favoriter om slang
Språket16 Jun 2025

Cool, yes box och fräsig – Språkets favoriter om slang

Slang är ett ämne vi får många frågor om, därför har vi grävt i arkivet och tagit fram våra favoritfrågor och -svar om just slanguttryck.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Många sådana här ord som vi tycker är moderna slangord kan ha väldigt gamla historier, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Ungdomsslang sprids mycket snabbare nu

Slangord kan ofta vara kopplade till en specifik plats och tar sedan successivt och långsamt plats i det allmänna språket. De kan då spridas från stad till stad, vilket kallas för ”city hopping”. I dag går detta ofta väldigt mycket snabbare än det gjort tidigare.

– Det tar ju mycket längre tid än om du har en hel generation tolvåringar som sitter framför Youtube samtidigt i hela världen. Så spridningen blir ju enorm, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Språkfrågor om slangord och -uttryck

När började man använda ordet ”fräsig” – och vad kommer det ifrån?

När slutade ordet ”cool” att vara just coolt att använda?

Hur gammalt är ordet ”ball”?

Hur fick ordet ”baxa” betydelsen att stjäla något?

Är man ”fena” på något eller är man ”en fena” på något?

Vad kommer uttrycket ”yes box” från – och vad betyder det?

”Demure”, ”slay” och ”legend” säger biskopen i en viral video – vad hade han sagt på 1930-talet?

Lär dig mer om slangord, uttryck och ungdomsspråk

Läs kapitlet Snobbar och pyjamastyper Ungdomskultur, ungdomsspråk och gruppidentiteter i Stockholm av Ulla-Britt Kotsinas från antologin Ungdomskultur i Sverige (från 1994.)

Läs artikeln Slang då och nu från TTELA (oktober 2012).

Se videon när biskop Johan Dahlman visar Strängnäs domkyrka.

Läs boken Vrålbedåriskt: en bok om flickslang av Ulla-Britt Kotsinas från Norstedt (från 1994).

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Gustav Ingerhage.

Episoder(933)

Språkblandning och kortspel bakom ordet sonika

Språkblandning och kortspel bakom ordet sonika

En fråga om ordet sonika får Henrik Rosenkvist att lägga mer tid på en lyssnarfråga än vad han nånsin har gjort tidigare, och till slut hamnar han bland kortspelare i Venedig på 1600-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad har hårbalsam, balsamvinäger och balsamering av en kropp gemensamt? Uttalet av bokstaven o ställer till det för lyssnaren David som inte har svenska som modersmål, finns det några regler för hur o-ljudet ska uttalas? Var kommer ordet sonika ifrån? Varför finns uttrycket få sina fiskar varma? Snickaren Cattis använder ordet liva för saker som ska ligga i linje som till exempel karmen ska liva med färdig vägg. Var kommer uttrycket ifrån? Vad betyder flukt i uttrycket att slänga en flukt? Språkvetare: Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

11 Mar 201930min

En gräddfil rakt in i räkmackan

En gräddfil rakt in i räkmackan

I svenskan används minst två metaforer från matens värld för att beskriva privilegierades förmåner. Ylva Byrman förklarar hur räkmackan och gräddfilen har fått utvidgade betydelser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför används gräddfil och räkmacka som metaforer för att få fördelar eller förmåner? Varifrån kommer uttrycket ta höjd för? Varför säger man att något sker på öppen gata och vad är motsatsen? Hur uttalas malplacerad? Villhöver i betydelsen att vilja ha något så mycket att det känns som att man behöver det, verkar vara ett nytt ord, men när började det användas? Hur har uttrycket jag betackar mig fått betydelsen att man verkligen inte vill ha något? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

4 Mar 201930min

Vem heter bouba och vem heter kiki?

Vem heter bouba och vem heter kiki?

Orden rund, bubbla och boll har likheter både i form och betydelse. Kan syn- och andra sinnesintryck påverkar hur ord låter? Ylva Byrman reder ut ljudsymbolism, fonestem och synestesi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Kan man säga en krispig kyla, eller ett krispigt vin? Är inte ordet krispigt något som har med ett ljud att göra? Varför verkar vissa ord vara ihopkopplade med en form eller andra sinnesintryck? Varför används uttrycket blåögd om en person som anses vara naiv eller godtrogen? Kommer hälsningsfrasen todelo från engelskans att gå på toaletten och borde det istället användas för att säga jag är strax tillbaka? Hur kommer det sig att ordet pax, som betyder fred på latin, kan användas i betydelse att paxa något. Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

25 Feb 201930min

Språket pratar pitemål! Vöre vale? Åssit! Nalta.

Språket pratar pitemål! Vöre vale? Åssit! Nalta.

Dialekten i Piteå, bondska, har många ord och uttryck som inte finns i standardsvenska och det beror på att bondska har sin bakgrund i fornsvenska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför heter det tjugo och inte tvåtio när de andra talen heter trettio, fyrtio och så vidare? Var sitt exemplar eller vars ett exemplar, vad är rätt? En lyssnare har läst Elin Wägners Norrtullsligan i en upplaga från 2011 och undrar över användningen av de och dem och mig i meningarna:"Fröken Stenberg och två till blev uppsagda för dem försökt uppvigla kamraterna" och "Men mig var en dåre och älskade honom". Varför skrev Elin Wägner så? Dialekten i Piteå, bondska, låter olik standardsvenskan och en del ord verkar bara finnas i pitemålet. Lyssnaren Jonas undrar vad följande ord och uttryck har för bakgrund:Åssit som betyder ingenting. Fuse för ladugård. Nalta som betyder lite grann. Och att säga vöre vale? istället för hur blir det? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

18 Feb 201930min

Trippelbongo, prickig korv och minijumbo

Trippelbongo, prickig korv och minijumbo

Olika namn på spelkulor verkar det finnas hur många som helst av. Språkets lyssnare har skickat in ord som påsche, pjäxekulor, peckekulor, pöttekulor, frostis, dimmisar, dank, kattöga med flera! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur många olika namn för spelkulor finns det runt om i landet? Varifrån kommer slangordet bast i betydelsen år? Varför skriver en del anledningen till varför? Lyssnaren Peter tycker att det borde heta anledningen till att? Blir språk enklare med tiden, eller är förenklingen en illusion? Händer det att språk blir mer komplicerade? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

11 Feb 201929min

Säg havremjölk om du vill!

Säg havremjölk om du vill!

Att alternativ till komjölk har blivit vanligare har gett oss nya ord. Ylva Byrman slår ett slag för att konsumenter får säga hur de vill och så tar vi reda på mer om det nya ordet gurt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad har nyckel för språklig historia? Och används begreppet nyckelbarn, som blev stort på 60-talet, fortfarande idag? Nu och då eller då och då, vad är rätt? Vad betyder kliniskt rent? Rent som på en klinik? Hur har kliniskt blivit ett förstärkningsord? Grooming har två betydelser, manlig skönhetsvård och ett brott som innebär att ta kontakt med barn i sexuellt syfte, hur kan ordet ha så olika betydelser? Soygurt finns sedan tidigare och nu syns ordet havregurt, men vad är gurt för ett ord och vad kallas det här sättet att bilda nya ord? Språkvetare Ylva Bryman. Programledare Emmy Rasper.

4 Feb 201930min

Kritiker kritiserad för kritik

Kritiker kritiserad för kritik

Ger kritiker alltid negativ kritik eller kan kritik vara positivt? Ylva Byrman vrider och vänder på kritiks betydelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför säger man din idiot och inte du idiot? Orden hemsk och inhemsk låter lika men betyder olika saker, har orden någon koppling? Ordet kritik kan betyda omdöme men att ge kritik uppfattas ofta som att ge negativ kritik, hur ska ordet tolkas? Vad har ordet läskigt för bakgrund och hur kan det tidigare ha betytt något bra? När ersattes äggviteämne med ordet protein? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

28 Jan 201924min

Klä på dina substantiv!

Klä på dina substantiv!

Från språkvårdens håll avråds från nakna substantiv och meningar som "Vi ska ha möte med kund". Ändå används det. Varför är det så och vad kan avklädda substantiv få för konsekvenser? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Var kommer verbet nagelfara ifrån och har det någon koppling till skeppet Nagelfar från nordisk mytologi? "Se till att skicka det där till kund", säger lyssnaren Kalles kollegor. Är det verkligen ett korrekt sätt att uttrycka sig på? “Ja, jag ska nog vara hemma i vinter, äss det blir som jag nu ser det.” skrev författaren Elin Wägner i ett brev. Vad är äss för ett ord? Har uttrycket i mjugg i betydelsen i smyg någon gemensam bakgrund med ordet mugglare från Harry Potter? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

21 Jan 201925min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
tingenes-tilstand
rekommandert
rss-rekommandert
sinnsyn
jss
forskningno
dekodet-2
rss-paradigmepodden
villmarksliv
fjellsportpodden
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
nordnorsk-historie
fremtid-pa-frys
rss-overskuddsliv
hva-er-greia-med
abels-tarn
rss-nysgjerrige-norge
abid-nadia-skyld-og-skam
rss-inn-til-kjernen-med-sunniva-rose