Hur vill du dö?

En kvinna låter sin hund bajsa i affären. Arbetskamrater går på lunch utan att fråga en medarbetare. Ohövlighet hör till vardagen på många platser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dagens Kropp & Själ utforskar ohövligheten i vårt samhälle. Stressforskaren Dan Hasson menar att vi blivit mindre hövliga mot varandra, och mer lättkränkta. Men det positiva är att mönstret visat sig lätt att vända. För försäljaren Christine är hövlighet ett vackert ord, men också en självklarhet. I arbetet träffar hon många människor. Hon har alltid haft serviceyrken och tycker det är viktigt att se varje människa för den den är oavsett bakgrund. Om någon är otrevlig eller bråkig går hon fram och frågar hur det är, vänligt men bestämt. Medverkande: Dan Hasson, stressforskare vid Karolinska Institutet, Magnus Söderlund, professor som forskar om kundbeteenden i handeln, Sofia Larsson, vett- och etikettexpert, Christine Strand, försäljare.

8 Apr 202555min

När Jenny föder sitt andra barn får hon höra att allt ser fint ut. Men livet efter förlossningen är sig inte likt. Hon kan inte lyfta sitt eget barn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jenny har inga synliga bristningar men muskulaturen längre in har gått sönder. Hon kan inte ens gå till brevlådan. Hon kan inte hålla tätt och börjar tappa livsgnistan. Ungefär 80 procent av alla kvinnor som föder barn får bristningar under förlossningen. Många läker och blir helt återställda efteråt. Men för de som inte gör det blir lidandet stort. Ofta får de höra att allt ser fint ut trots att de har stora besvär. Bristningar av andra graden syns sällan, men påverkar livet mycket. På senare tid har den här typen av förlossningsskador uppmärksammats allt mer och nu finns hjälp att få. Ny forskning visar att kvinnor kan vara hjälpta av operation långt efter förlossningen. Medverkande: Ida Bergman, bäckenbottenkirurg på Södersjukhuset i StockholmHelena Lindgren, barnmorska och forskare på Karolinska institutet i SolnaMia Fernando, fysioterapeut och författareJonna Burén, journalist som skapat kontot @alltserfintut på Instagram.Cecilia Lind, barnmorska sedan nästan femtio år tillbakaJenny AakulaProgramledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar: Ninos Chamoun & Gustav AsplundProducent: Stina Näslund

1 Apr 202555min

Amanda trodde länge att hon hade en återkommande influensa men det visade sig vara pollenallergi. En allergi som förstörde hennes jobb och vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När hennes man drabbades av samma symptom fanns det ingen annan utväg än att flytta norrut. – Vi är pollenflyktingar. Det här lugnare här i Kiruna, säger hon.Familjen lämnade Eskilstuna för Kiruna på grund av pollen. I Kiruna har Amanda fått tillbaka sitt liv – ett som fungerar.– Folk här pratar också om pollenåtervändare. Folk som kommer hit på sommaren för att det är lindrigare här, säger hon.Hör Amanda Tuvgrens reflektioner kring sin flytt i Kropp & Själ.Medverkande: Erik Melén - barnallergiläkare på Södersjukhuset och professor på Karolinska institutet.Christer Jansson - överläkare och professor i lung- och allergisjukdomar vid Uppsala universitet. Åslög Dahl - pollenforskare, Göteborgs Universitet. Lynne Milne, pollendetektiv, geolog vid The University of Western Australia men ofta beskriven som The Pollen Detective of Australia. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar: Ninos Chamoun & Gustav AsplundProducent: Stina Näslund

25 Mar 202555min

Kaffe är kaffe men vad är te? Kropp & Själ avslöjar fem sanningar om bladen från den kinesiska busken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Det finns en töntstämpel på te”, säger tehandlaren Gustav Svärdhagen. Han tror dock att det kommer att förändras, att fler kommer att upptäcka teet och bli finsmakare på samma sätt som skett med kaffe, öl och vin.Inom stressrehabilitering används tedrickande som en del i avslappningen. Att plocka, tillreda och dricka en kopp te är ett sätt att hitta tillbaka till sina sinnen och skapa lugn. I örtte finns verksamma ämnen från växtriket som sägs påverka allt från humör till tarm och sömn, men hur verksamma är de egentligen?Medverkande i programmet: Henrik Scander, måltidsforskare vid Örebro universitetJames Savage, chefredaktör på The Local,Jan G Bruhn, professor i farmakognosi, expert på naturläkemedel,Anna Maria Pálsdóttir, forskare inom miljöpsykologi, SLUGustav Svärdhagen, tefantast och teförsäljarePer Oscar Brekell, teinstruktör i Japan med eget temärkeSeren Charrington Hollins, brittisk måltidsforskare som skrivit boken “A dark history of tea”Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar: Ninos Chamoun, Simon Sarnecki och Gustav AsplundProducent: Stina Näslund

18 Mar 202555min

Julia får fart med diskborsten. Sara ringer ett viktigt samtal. Uppgifter som känns övermäktiga blir gjorda när en annan person är närvarande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En amerikansk adhd-coach, Linda Anderson, skapade konceptet bodydoubling på 90-talet. På senare tid har metoden blivit alltmer populär. Metoden går ut på att själva närvaron av en annan person gör det lättare att genomföra vissa uppgifter. Att en annan person finns med i rummet, eller i tanken, gör att fokus ökar och det blir lättare att komma till skott med saker som annars inte blir gjorda. Julia är med i en digital bodydoubling-grupp. Medlemmarna bestämmer tid när en uppgift ska utföras och peppar varandra när de är klara.Sara får besök av sin boendestödjare, Åsa, två timmar i veckan. Att Åsa sitter med gör att Sara tar itu med vardagssysslor som tidigare aldrig blev av. Hon tar tag i sin tvätt och sorterar in i skåpet. Hon kommer iväg till tandläkaren och ringer samtal som hon annars undviker. Medverkande i programmet: Sven Bölte, professor vid Karolinska Institutet,Maria Bühler, psykolog och specialist i neuropsykologi,Åsa Andersen och Johanna Dehlin, boendestödjareProgramledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar: Ninos Chamoun och Simon SarneckiProducent: Stina Näslund

11 Mar 202555min

Snabbätaren kastar i sig maten. Hinner inte känna smaken och sväljer luft. Nu är det slut på det. I dagens Kropp & Själ gör vi allting lite långsammare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under programmet genomför vi ett liveexperiment. Snabbätaren ska få äta en måltid fem gånger så långsamt som vanligt. Det är lätt att fastna i ett högt livstempo. Du gör dina uppgifter effektivt och snabbt, men sedan när det är dags för paus så blir den också effektiv. Du äter snabbt, springer till bussen fastän du inte behöver och tittar på film på dubbla hastigheten. -Vi måste veta varför vi gör saker snabbt och låta vissa saker ta tid och bli pauser, säger stressforskaren Niclas Almén.Inom stressrehabilitering övar man på att göra saker långsamt. Till exempel när det gäller att äta. Lägg ner besticken mellan tuggorna. När du svalt maten, vänta fem sekunder. Medverkande i programmet: Ann-Sofie Backman, docent och överläkare inom gastroenterologi vid Karolinska institutet/Ersta sjukhus, Niclas Almén, psykolog och stressforskare vid Mittuniversitetet, Anna María Pálsdóttir, docent i landskapsarkitektur med inriktning i miljöpsykolog vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Camilla Sköld, doktor i neurovetenskap och fysioterapeut, Håkan Jönsson, docent i etnologi vid Lunds universitet, med mat och måltidskultur som specialitet, Marianne Björklund, DNs asienkorrespondent.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar: Ninos Chamoun och Simon SarneckiProducent: Stina Näslund

4 Mar 202555min

Inger får gå till Mentalvårdsbyrån för att få tillåtelse att avbryta sin graviditet. Ann-Marie löser korsord hemma i sovrummet under sin abort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inger Holegård var en av de sista som gjorde abort innan abortlagen trädde i kraft 1975. Hon var 19 år och hade inte kommit igång med sitt vuxna liv när hon upptäckte att hon var gravid. Men för att avsluta graviditeten behöver hon ett godkännande från Mentalvårdsbyrån. När det går igenom är fostret så stort att hon behöver föda fram det på en förlossningsavdelning. Ann-Marie är rädd för att det ska blöda mycket. Linda har gjort två aborter. Första gången blev hon sövd och det gick snabbt. Nästa gång tog det en hel dag av väntan på sjukhuset innan hon var tvungen att skynda hem. Maja gjorde abort när hon var sjutton år och tyckte att undersökningen innan var obehaglig. I år är det femtio år sedan kvinnor i vårt land själva fick möjligheten att bestämma att göra abort innan 18:e graviditetsveckan. Mycket har hänt sedan dess, både i attityder och själva utförandet. Numer är de flesta aborter medicinska. Ingreppet har blivit säkrare och sker alltmer i hemmet istället för på sjukhus. Gäster i programmet är Kristina Gemzell Danielsson, professor i gynekologi och obstetrik vid Karolinska Institutet. Desiree Lichtenstein, läkare o forskare vid Centrum för för epidemiologi och samhällsmedicin, Region Stockholm, Sanna Torén Björling, journalist på DN och USA-korrespondent som skrivit boken “Slaget om aborträtten” och författarduon Malin Clausson och Sandra Pandevski som skrivit boken “50 år av fri abort 50 berättelser”.Programledare Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar: Ninos Chamoun och Olivia SandellProducent: Stina Näslund

25 Feb 202555min

De finns inne i kroppen. Vi ser de inte och märker inte av dem - så länge de fungerar. Men plötsligt gör de sig påminda, som smärta eller sjukdomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vagusnerven, Farscian och lymfsystemet nämns allt oftare som lösningen på olika hälsoproblem. Men hur fungerar de här systemen, och vad vet vi egentligen om dem?De beskrevs redan på Antiken, men än i dag vet vi inte allt om hur de fungerar även om forskningen går framåt.Florence började märka av att något var fel i hennes kropp redan i sena tonåren. Hennes ben svällde upp och hon fick oförklarliga smärtor. Det tog lång tid innan hon förstod att det inte var hennes livsstil det var fel. Det var lymfsystemet som hamnat i obalans. Hon fick diagnosen lipödem.Medverkar i programmet gör också:Peder Olofsson, läkare och forskare i bioelektronisk medicin, Paul Ackermann, ortoped och professor vid Karolinska institutet, Taija Mäkinen, professor i lymfkärlsbiologi vid Uppsala universitet, Anna Bäsén, medicinjournalist, Wim Grooten, fysioterapiforskare, Karolinska institutet och Johanna Falk, doktorand vid hälsohögskolan i Jönsköping. Programledare Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar: Ninos Chamoun och Clara LowdenProducent: Stina Näslund

18 Feb 202555min